Banner-2017
ggi_loop
gimrarna
Far_gif
Stallmästaren web gif
Siltbergs_banner2020_2
Wiromin2020_liten
Tranas2020
Backa Fårgård
Elitlamm_180x180
Banner_Faravelsforbundet_180x120px
gdjh2015
Knarrhult2018
Annons_Fårpeng_120x180-TRYCK
banner_180x120
default logo

Skydda din besättning mot resistenta parasiter

Nationell strategi mot anthelmintikaresistens i pdf-format ››

För att kunna lyckas med att skydda Sveriges idisslare mot resistenta maskar bör en hållbar strategi för parasitbekämpning tillämpas och riktlinjerna nedan följas. Det är viktigt att de tillgängliga avmaskningsmedlen endast används först efter noggrant övervägande, så att vi bibehåller och värnar om deras effekt på parasiterna.

Genom att se till att en stor andel av parasiterna i besättningen inte exponeras för avmaskningspreparat – dessa parasiter befinner sig då i en så kallad refugia – anser man att resistensutveckling bromsas. Två centrala åtgärder för att många parasiter ska befinna sig i refugia är:

1. Avmaska endast vid behov. I de allra flesta svenska besättningar kan antalet avmaskningar på så vis begränsas till högst en eller ett par tillfällen per år.

2. Avmaska olika ålderskategorier/olika betesgrupper i en besättning vid olika tillfällen, exempelvis tackor och lamm.

Allmänna riktlinjer:

  • Avmaska endast vid behov, inte slentrianmässigt.
  • Behandling ska föregås av träckprovsanalys och/eller annan diagnostik som exempelvis klinisk undersökning, serologisk analys, slakt- eller obduktionsfynd.
  • Väg helst djuren före de behandlas för att undvika underdosering. Kontrollera att doseringsutrustningen ger rätt dos inför varje avmaskningstillfälle.
  • Varje avmaskning bör föregås av en dialog mellan producent och veterinär/parasitolog som har erfarenhet av parasitbekämpning hos det aktuella djurslaget.
  • Ta hänsyn till årstid och gårdens produktion vid val av preparat och tidpunkt för avmaskning.
  • Avmaskningsmedlet som används ska ha dokumenterad effekt mot den/de parasiter som behandlingen avser.
  • Kombinationspreparat innehållande olika verksamma substanser riktade mot olika arter av parasiter ska endast användas då samtidig infektion med dessa parasiter kräver avmaskning vid tidpunkten för behandling.
  • Preparat som inte finns registrerande i Sverige (licenspreparat) kan användas, men endast efter att det konstaterats att befintliga avmaskningsmedel inte fungerar.
  • Kontrollera om behandlingen haft avsedd effekt genom att göra en ny provtagning 7–10 dygn efter en avmaskning. Detta bör göras vartannat år i en besättning eller vid behov – till exempel efter inköp av livdjur.
  • Vid inköp av livdjur ska dessa isoleras, prover ska tas och behandlingseffekten undersökas innan de släpps på bete där övriga djur går eller ska gå (se mer via länk nedan).
    – Undvik inköp av livdjur från besättningar/länder med dokumenterade resistensproblem.
  • Utred misstänkta fall av resistens, det vill säga när djuren eller efterföljande undersökningar visar tecken på att avmaskningen inte fungerat tillfredsställande.
  • Vid konstaterad resistens, säkerställ effektiv behandling med hjälp av avmaskningsmedel ur annan farmakologisk klass.
  • Utveckla en betesplan som komplement till avmaskningsstrategin.
    – Erbjud de mest mottagliga djuren välkomstbeten med låg parasitsmitta.
    – Utnyttja möjligheter till växelbete mellan olika djurslag, och bete av vallåterväxt.
  • Undvik om möjligt mångårig användning av avmaskningsmedel ur en och samma farmakologiska grupp, detta gäller framför allt i de besättningar där det krävs flertalet avmaskningar per år.

Saknad_luppl

Var rädd om det du har. Bild Einar de Wit/Anna Bergström