Externa nyheter

Svensk och närproducerad mat blir allt mer efterfrågad

Allt fler svenska konsumenter väljer svensk och närproducerad mat. Idag betalar två av tre konsumenter gärna mer för svenska råvaror och sex av tio köper närproducerade råvaror så ofta de kan.
SJV »

"De har inte lyssnat alls"

Adam Slottner har en gård utanför Kristinehamn. Han är orolig för sina djur och tycker att en miniminivå på 110 vargar är för mycket.
SVT Värmlandsnytt »

Fårbonden Åsa orolig över vargarna

3-minutersklipp med Åsa Sikberg.
SVT »

Lotta Ottosson tar in sina djur

Av oro för vargen tas nu får, getter, hästar och kor in på natten. Makarna Ottosson utanför Järna vill inte ta några risker.
LT »

Norge: Ett bra år

Sist uke hadde Nortura markedsdekning på lam. Det var for første gang på flere sesonger. Samvirket melder også om rekordkvalitet på årets lam.
Bondebladet »

Storbritannien: Kampanj för att uppmuntra unga fortsätter

Young people keen to get ahead in the sheep sector are being encouraged to attend a free one-day event in Gloucestershire on November 12.
Farmers Guardian »

Irland: Åtgärder för bättre lönsamhet hos höglandsbesättningar

A number of industry stakeholders are coming together to improve returns in the hill sheep sector according to Sheep Ireland.
Agriland »

Vargattack i Stora Skedvi

Ett får dödades på måndagskvällen i Stora Skedvi i Dalarna.
Jakt & Jägare »

Finland: Fårgödselstad självantände i Kimito

Den separata, helt av betong byggda gödselstaden är bara några år gammal. Det var frågan om ungefär 1 500 kubikmeter gödsel som hade självantänt, något som säkert underlättades av den hårda blåsten.
Åbo Underrättelser »

Smutsiga djur på Knorrevången

Förra veckan kom det in 12 lamm till slakteriet Knorrevången i Glimåkra som var så smutsiga att besiktningsveterinären på plats nu slår larm till Länsstyrelsen i Kronobergs län.
Food Monitor »

Norge: Hot om betesförbud avvärjt

Mattilsynet har opphevet varselet om beitenekt. Men sauenæringen er klar på at det er rovviltforvaltningen, og ikke næringen selv, som må bære hovedansvaret for å få ned tapstallene.
Bondebladet »

Två får vargdödade

Två får hittades på fredagen vargdödade strax söder om Kristinehamn. Ett får var också skadat.
Jakt & Jägare »

Storbritannien: Boostar lammnäringen med 7,7 milj €

A €7.7 million campaign to encourage more people to cook with lamb across six European countries is to be launched thanks to a co-promotion deal EBLEX has secured with the EU, Ireland and France.
EBLEX »

Sverige bäst fjärde året i rad

Sverige är åter bäst på att hålla nere användningen av antibiotika i djurhållningen, visar en rapport från den Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA.
Land Lantbruk/Skogsland »

Stöd för djurstallar inom nya landsbygdsprogrammet

Från och med den 3 september är det möjligt att börja ansöka om två av stöden i det kommande nya landsbygdsprogrammet.
Jordbruksaktuellt »

Externa nyheter

Ny bok om stängsling mot stora rovdjur

På uppdrag av Svenska Fåravelsförbundet har Viltskadecente...

Nytt nummer till fårhälsovården

Svenska Djurhälsovården får nya telefonnummer runt 11 okto...

Dagbok från Ervalla

Vad innebär ett stort rovdjursangrepp när man lever av att fö...

NYTT PÅ FORUMET
Övrigt:

  • Re: Får- och getraser
    Låter intressant, det ser jag fram emot....
    - Anna Bergström
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Positiva och negativa effekter av 50-trädsregel

Tisdag 31 mars 2009

Enligt en undersökning från Jordbruksverket har 50-trädsregeln i 2008 års betesmarksregler, lett till negativa effekter för svenska naturvärden och positiva effekter för kulturvärden.

Resultatet av studien har bland annat bidragit till de nya höjda miljöersättningarna för mark med höga naturvärden med mer än 100 träd per hektar.

Ett annat resultat är att Jordbruksverket planerar en satsning för att öka kunskapen om betesmarksröjning för att bevara den biologiska mångfalden för entreprenörer.

När Sverige införde en ny betesmarksdefinition förra året ville Jordbruksverket samtidigt utvärdera vilka miljöeffekter den nya regeln skulle få. Många var oroliga för hur natur- och kulturmiljöer skulle påverkas. I en studie inom projektet CAP:s miljöeffekter, som drivs av Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, tittade man på två frågor:

  • Röjs det mer sedan 50-trädsregeln infördes?
  • Vad får röjningarna för effekter på natur- och kulturmiljövärden?

Ökad röjning — små arealer
Studien, som baseras på analyser av satellitbilder, visar att lantbrukare röjde större areal 2008 jämfört med åren 2004-2007. Trots ökningen är det ingen stor areal som har röjts, cirka 3000 hektar, det vill säga knappt en procent av Sveriges totala betesmarksareal. Metoden identifierar endast röjningar som är så kraftiga att de kan upptäckas i satellitbilder. Mindre omfattande röjningar där enstaka träd och buskar tas bort ingår inte.
50-trädesregeln kan vara en orsak till ökningen.

En annan orsak kan finnas i att de träd och buskar som har röjts bort i betesmarkerna används främst till flisning och till massaved. Priset på dessa produkter gick upp 2007/2008 och gjorde att det blev det mindre kostsamt att röja sina betesmarker samtidigt som den nya betesmarksdefinitionen infördes.

Negativt för naturvärden...
Inventering visar att röjningarna var övervägande negativa för den biologiska mångfalden. En observation är att hälften av antalet gamla träd, exempelvis sparbanksekar, har sågats ner vid röjningarna. Dessa träd har höga naturvärden och tar många hundra år att ersätta.

I betesmarksreglerna för 2008 var dessa träd egentligen undantagna från 50-trädsreglen och behövdes alltså inte räknas in i det antal träd det fick finnas på en betesmark för att få stöd.
Till andra negativa effekter hör större körskador eftersom man använde tunga maskiner. Röjningar skedde till stor del med hjälp av entreprenörer från skogsbruket.
- Man ska inte behandla en trädklädd betesmark som en skog. Då mister man ofta naturvärden vid röjningen, menar Sofia Blom på miljöenheten.

...men positivt för kulturmiljöer
En positiv effekt av 50-trädesregeln är att kulturspår, exempelvis stenmurar och fornlämningar har blivit mer synliga.
Undersökningen visar också att få av de röjda markerna har haft en värdefull flora som hotats av igenväxningen före röjningen. Det är ändå troligt att man på sikt får en positiv effekt för floravärdena i de röjda markerna och att värdefulla arter återetablerar sig.

Mer information om hur man röjer
Jordbruksverket har informerat länsstyrelsernas rådgivare om resultatet av studien för att de ska vara tydliga med vilka träd som ska sparas i värdefulla betesmarker.
-Vi hoppas att det blir tydligt för lantbrukarna att grova eller andra värdefulla träd ska sparas, säger projektledaren Sofia Blom. Miljöersättningarna har också höjts 2009 för att kompensera för förlorat gårdsstöd i marker med värdefulla träd.  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons