Externa nyheter

Slaktavfall i tanken hos sopåkare

En del av sopbilarna i Göteborgs stad har ersatt den traditionella dieseln som drivmedel med HVO-diesel, Hydrerade vegetabiliska oljor, från slakteriavfall.
ATL »

Dyr bagge på gotlandsauktion

Den dyraste baggen för dagen på auktionen på Suderbys gård och ridskola i gotska Sjonhem, inbringade 41 000 kronor. Inte rekord, men ändå ett fysiskt praktexemplar.
ATL »

Landsbygdsfest med lokala matproducenter

De lokala matproducenterna står i fokus i helgen. I år firar Matvandring i Väst 5-års jubileum och för första gången är Kalvhed Får med på festen.
Ttela »

Fårägare blev sjuk - vanvårdade djuren

En fårägare i norra länsdelarna mister samtliga får och lamm - samt en katt - efter beslut av länsstyrelsen.
Fagersta-Posten »

”Koppla ihop produktionsdata och ekonomi”

Gård & Djurhälsan ska jobba för att öka fokus på ekonomi, både i sin rådgivning och för att sprida tankesättet vidare till kunderna. För att uppnå detta ska veterinärer och produktionsrådgivare ...
Jordbruksaktuellt »

Lexby bjöd på lantliv

– Vi vill ge en förståelse för var djuren och kläderna, köttet och grönsakerna kommer i från, säger Kristina.
Partille Tidning »

Året med fåren på Åkemåla

Från lamning och mönstring till hullbedömning och scanning.
Vimmerby Tidning »

Raka får inget klipp - nu bränns ullen

– Efterfrågan är inte så stor så vi eldar upp den, för att vi ska bli av med den, säger fårfarmaren Pernilla Ardholt till P4 Jönköping.
SR P4 Jönköping »

Straffavgifter till EU betalas av lantbruket

I regeringens höständringsbudget för 2016 uppger de att 75 miljoner kronor ska betalas till EU i så kallade straffavgifter. Dessa pengar kommer att dras av från Landsbygdsprogrammet.
Jordbruksaktuellt »

SM ska rädda hantverkstekniker och en svensk skatt

Ull- och spinn-SM genomförs under helgen vid Wålstedts Lantbruk och Textilverkstad i Dala-Floda. – Vi vill sprida kunskap om och uppmärksamma ett värdefullt naturmaterial samt gamla tekniker och ..
Dalademokraten »

Bekräftat: Lodjur rev får

Nu är det bekräftat – två lodjur har dödat flera får i trakterna kring Stegeborg. "Vi har gått ut med varning", säger Mia Kjällander på länsstyrelsen.
Corren »

Hälsingestintan exporterar sitt koncept till Frankrike

Hälsingestintan har fått många internationella förfrågningar och första marknaden att ta till sig konceptet blir Frankrike, vars konsumenter länge har protesterat mot den dåliga djurhållningen inom ..
Hälsingestintan »

Han filmar hagen som inte varit betad på 40 år

– Jag vill visa hur det blir om man gör som Coop säger. Äter man mindre kött så blir det inga djur i våra beteshagar. Det är skillnad på kött och kött och de blandar ihop det ordentligt.
Land.se »

Är dina hemmaproducerade foderråvaror analyserade?

Till exempel innehåller årets spannmål mer protein än vad vi sett de senaste två säsongerna. Ett högre proteininnehåll i spannmålen ger ett lägre behov av proteinfodermedel i foderstaten.
HKScan-bloggen »

Historiskt höga priser på baggauktion

Höga priser och alla baggar sålda på årets två första baggauktioner.
ATL »

Externa nyheter

Rovdjursangrepp 2016

Det här ska inte betraktas som en fullständig sammanställning &o...

Handlingsplan Lamm

I mars 2015 tog branscherna initiativ till att skapa en ...

Länsstyrelsen i Stockholm – ta ert ansvar!

Debattartikel undertecknad av Magnus Jönsson (ordf.) och Gudrun Haglun...

NYTT PÅ FORUMET
Övrigt:

  • Re: skoluppgift
    Man brukar säga att fåret har fem ben:...
    - Anna Bergström
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Positiva och negativa effekter av 50-trädsregel

Tisdag 31 mars 2009

Enligt en undersökning från Jordbruksverket har 50-trädsregeln i 2008 års betesmarksregler, lett till negativa effekter för svenska naturvärden och positiva effekter för kulturvärden.

Resultatet av studien har bland annat bidragit till de nya höjda miljöersättningarna för mark med höga naturvärden med mer än 100 träd per hektar.

Ett annat resultat är att Jordbruksverket planerar en satsning för att öka kunskapen om betesmarksröjning för att bevara den biologiska mångfalden för entreprenörer.

När Sverige införde en ny betesmarksdefinition förra året ville Jordbruksverket samtidigt utvärdera vilka miljöeffekter den nya regeln skulle få. Många var oroliga för hur natur- och kulturmiljöer skulle påverkas. I en studie inom projektet CAP:s miljöeffekter, som drivs av Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, tittade man på två frågor:

  • Röjs det mer sedan 50-trädsregeln infördes?
  • Vad får röjningarna för effekter på natur- och kulturmiljövärden?

Ökad röjning — små arealer
Studien, som baseras på analyser av satellitbilder, visar att lantbrukare röjde större areal 2008 jämfört med åren 2004-2007. Trots ökningen är det ingen stor areal som har röjts, cirka 3000 hektar, det vill säga knappt en procent av Sveriges totala betesmarksareal. Metoden identifierar endast röjningar som är så kraftiga att de kan upptäckas i satellitbilder. Mindre omfattande röjningar där enstaka träd och buskar tas bort ingår inte.
50-trädesregeln kan vara en orsak till ökningen.

En annan orsak kan finnas i att de träd och buskar som har röjts bort i betesmarkerna används främst till flisning och till massaved. Priset på dessa produkter gick upp 2007/2008 och gjorde att det blev det mindre kostsamt att röja sina betesmarker samtidigt som den nya betesmarksdefinitionen infördes.

Negativt för naturvärden...
Inventering visar att röjningarna var övervägande negativa för den biologiska mångfalden. En observation är att hälften av antalet gamla träd, exempelvis sparbanksekar, har sågats ner vid röjningarna. Dessa träd har höga naturvärden och tar många hundra år att ersätta.

I betesmarksreglerna för 2008 var dessa träd egentligen undantagna från 50-trädsreglen och behövdes alltså inte räknas in i det antal träd det fick finnas på en betesmark för att få stöd.
Till andra negativa effekter hör större körskador eftersom man använde tunga maskiner. Röjningar skedde till stor del med hjälp av entreprenörer från skogsbruket.
- Man ska inte behandla en trädklädd betesmark som en skog. Då mister man ofta naturvärden vid röjningen, menar Sofia Blom på miljöenheten.

...men positivt för kulturmiljöer
En positiv effekt av 50-trädesregeln är att kulturspår, exempelvis stenmurar och fornlämningar har blivit mer synliga.
Undersökningen visar också att få av de röjda markerna har haft en värdefull flora som hotats av igenväxningen före röjningen. Det är ändå troligt att man på sikt får en positiv effekt för floravärdena i de röjda markerna och att värdefulla arter återetablerar sig.

Mer information om hur man röjer
Jordbruksverket har informerat länsstyrelsernas rådgivare om resultatet av studien för att de ska vara tydliga med vilka träd som ska sparas i värdefulla betesmarker.
-Vi hoppas att det blir tydligt för lantbrukarna att grova eller andra värdefulla träd ska sparas, säger projektledaren Sofia Blom. Miljöersättningarna har också höjts 2009 för att kompensera för förlorat gårdsstöd i marker med värdefulla träd.  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons