Externa nyheter

Lamm till påsk

Olivspäckad lammytterfilé med vitlöksås, lammracks med chèvrepotatais, örtstekt lammfilé eller lammspett med haloumi och auberginedipp - till påsk är det lamm som gäller!
Hemmets Jjournal »

Påskrecept med nya styckdelar av lamm

Till påsk äter vi gärna lammkött i Sverige. På Svenskt kötts nya styckningsschema för lamm finns flera nya spännande detaljer att laga goda rätter av. Vi bad matskribenten Anna Sjögren att komponera..
Svenskt Kött »

Lammuppfödare har högsäsong

Det är bråda tider hos fårfarmarna Åsa Ramberg och Bo Milton i Andrarum. Samtidigt som många av gården 220 tackor lammar, ska fjorårslammen skickas till slakt.
Sydsvenskan »

Bagge låg med bruten nacke

En kvinna polisanmäler en djurägare som lät en bagge med bruten nacke ligga i ett och ett halvt dygn.
SR P4 Jönköping »

Nytt landsbygdsprogram kan ge färre betesdjur

Flera förändringar som föreslås i det nya landsbygdsprogrammet kan innebära att det blir färre betesdjur som håller markerna öppna på Gotland, speciellt i kustsocknarna.
SR P4 Gotland »

Läraren som blev fårbonde

Malin Lundqvist Gunnarsson jobbade tidigare som lärare men för tre år sedan la hon pekpinnen på hyllan och valde att satsa helhjärtat på lammen.
Jordbruksaktuellt »

Ännu ett fall av vanvård - får far illa

En fårfarmare i Norrbotten ska omgående rätta till brister i en lokal där ett 15-tal får hålls.
SR P4 Norrbotten »

Länsstyrelsen kontrollerar gårdar i april

Från och med april kommer länsstyrelsen i Norrbotten att genomföra rutinkontroller på gårdar med djur.
ATL »

Storbritannien: Uppmanar britter att välja brittiskt lamm till påsk

With lamb consumption doubling at Easter, the National Sheep Association (NSA) is calling for people to support British farmers and buy home-grown lamb when choosing their roast.
National Sheep Association »

Video: Om livet som traditionell höglandsfårbonde

James Rebanks, Twitter’s favourite shepherd: ‘Sheep farming is another form of culture, just like Picasso or punk’
The Guardian »

Lammlever i gräddig sås

Lammlever, eller kanske något annat ur Svenskt Kötts receptbank, till helgen?
Svenskt Kött/Hitta recept »

Fårkött allt mer lönsamt

Det är dags för lunchfordring i fårstallet hemma hos Patrik och Elisabeth Jönsson i Bodafors. De har haft får och lamm länge men förr fanns det också kor på gården och Patrik arbetade som avbytare.
SVT Jönköpingsnytt »

Wales: Kate Humble öppnar upp sin gård för allmänheten

Celebrity broadcaster Kate Humble has revealed that she is working an 18-hour day this spring as a farmer, doing her own version of BBC’s Lambing Live at home.
Wales Online »

Nya Zeeland: Klimatförändringar gynnar och missgynnar

Climatic conditions have impacted on New Zealand livestock producers, with North Island producers benefiting to the detriment of their South Island cousins, the latest economic reports show.
Global Meat News »

Manfårslamm födda i Furuvik

Manfåren brukar vara först ut i parken med att få ungar. Någon gång mellan februari och april brukar ungarna komma.
Gefle Dagblad »

Externa nyheter

Ny bok om stängsling mot stora rovdjur

På uppdrag av Svenska Fåravelsförbundet har Viltskadecente...

Nytt nummer till fårhälsovården

Svenska Djurhälsovården får nya telefonnummer runt 11 okto...

Dagbok från Ervalla

Vad innebär ett stort rovdjursangrepp när man lever av att fö...

NYTT PÅ FORUMET
Skinn & ull:

  • Re: Vill starta spinneri i Stockholm!
    Hej! Hur gick det med detta? Låter nämligen...
    - anneliee
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Positiva och negativa effekter av 50-trädsregel

Tisdag 31 mars 2009

Enligt en undersökning från Jordbruksverket har 50-trädsregeln i 2008 års betesmarksregler, lett till negativa effekter för svenska naturvärden och positiva effekter för kulturvärden.

Resultatet av studien har bland annat bidragit till de nya höjda miljöersättningarna för mark med höga naturvärden med mer än 100 träd per hektar.

Ett annat resultat är att Jordbruksverket planerar en satsning för att öka kunskapen om betesmarksröjning för att bevara den biologiska mångfalden för entreprenörer.

När Sverige införde en ny betesmarksdefinition förra året ville Jordbruksverket samtidigt utvärdera vilka miljöeffekter den nya regeln skulle få. Många var oroliga för hur natur- och kulturmiljöer skulle påverkas. I en studie inom projektet CAP:s miljöeffekter, som drivs av Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, tittade man på två frågor:

  • Röjs det mer sedan 50-trädsregeln infördes?
  • Vad får röjningarna för effekter på natur- och kulturmiljövärden?

Ökad röjning — små arealer
Studien, som baseras på analyser av satellitbilder, visar att lantbrukare röjde större areal 2008 jämfört med åren 2004-2007. Trots ökningen är det ingen stor areal som har röjts, cirka 3000 hektar, det vill säga knappt en procent av Sveriges totala betesmarksareal. Metoden identifierar endast röjningar som är så kraftiga att de kan upptäckas i satellitbilder. Mindre omfattande röjningar där enstaka träd och buskar tas bort ingår inte.
50-trädesregeln kan vara en orsak till ökningen.

En annan orsak kan finnas i att de träd och buskar som har röjts bort i betesmarkerna används främst till flisning och till massaved. Priset på dessa produkter gick upp 2007/2008 och gjorde att det blev det mindre kostsamt att röja sina betesmarker samtidigt som den nya betesmarksdefinitionen infördes.

Negativt för naturvärden...
Inventering visar att röjningarna var övervägande negativa för den biologiska mångfalden. En observation är att hälften av antalet gamla träd, exempelvis sparbanksekar, har sågats ner vid röjningarna. Dessa träd har höga naturvärden och tar många hundra år att ersätta.

I betesmarksreglerna för 2008 var dessa träd egentligen undantagna från 50-trädsreglen och behövdes alltså inte räknas in i det antal träd det fick finnas på en betesmark för att få stöd.
Till andra negativa effekter hör större körskador eftersom man använde tunga maskiner. Röjningar skedde till stor del med hjälp av entreprenörer från skogsbruket.
- Man ska inte behandla en trädklädd betesmark som en skog. Då mister man ofta naturvärden vid röjningen, menar Sofia Blom på miljöenheten.

...men positivt för kulturmiljöer
En positiv effekt av 50-trädesregeln är att kulturspår, exempelvis stenmurar och fornlämningar har blivit mer synliga.
Undersökningen visar också att få av de röjda markerna har haft en värdefull flora som hotats av igenväxningen före röjningen. Det är ändå troligt att man på sikt får en positiv effekt för floravärdena i de röjda markerna och att värdefulla arter återetablerar sig.

Mer information om hur man röjer
Jordbruksverket har informerat länsstyrelsernas rådgivare om resultatet av studien för att de ska vara tydliga med vilka träd som ska sparas i värdefulla betesmarker.
-Vi hoppas att det blir tydligt för lantbrukarna att grova eller andra värdefulla träd ska sparas, säger projektledaren Sofia Blom. Miljöersättningarna har också höjts 2009 för att kompensera för förlorat gårdsstöd i marker med värdefulla träd.  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons