Externa nyheter

Hårt arbete bakom småskalig slakterisatsning

Efter år av centralisering av de stora slakterierna verkar pendeln ha bytt håll. Småskaliga slakterier ökar i antal och ett av dem ligger utanför Ljungskile.
Bohusläningen »

Jägare vägrar jaga vargen i Gimmenreviret

Skyddsjakten på varg i Gimmenreviret kunde ha påbörjats igår, men efter ett möte i går kväll med jaktledare från länsstyrelsen och lokala jägare så blev det ingen jakt.
SR P4 Dalarna »

USA: Barnens vinnande djur förlorar sina titlar

Dozens of Indiana State Fair contestants have been disciplined in the past four years after their show animals tested positive for drugs.
WTHR »

Storbritannien: Handeln tar inte sitt ansvar

Phil Stocker, NSA "There is a huge amount of frustration out there at the moment, as many of the factors currently forcing the price down are outside the hand of producers."
Farming UK »

Wales: #NoLambWeek

A group of Welsh farmers are encouraging others to withhold their prime lambs from August 1-7 in protest at the current downturn in the UK lamb trade.
Farmers Guardian »

Det blir skyddsjakt på en varg: "Det här är en bra början"

Susann Tollman, boende i Helgbo öster om Insjön, har på drygt en vecka drabbats av två vargattacker och blivit av med 20-talet får.
Dalarnas Tidningar »

"Nu finns det ett lite större hopp"

Ingela Portström förlorade flera får under en vargattack i lördags. Hon trodde inte att länsstyrelsens utredning skulle resultera i ett ja. Men hon är positivt överraskad och hoppas att situationen ..
SR P4 Dalarna »

Länsstyrelsen beviljar skyddsjakt på varg i Gimmenreviret

Länsstyrelsen beviljar skyddsjakt på en varg i Gimmenreviret med start 29 juli.
Lst Dalarna »

Ännu ett får dödat av varg

Ännu ett får har dödats av vargar från Sjundareviret. Den här gången är det en mindre gård med en liten fårbesättning som drabbats.
Södermanlands Nyheter »

Fårägarna känner sig otrygga efter upprepade vargattacker

Under helgen inträffade två vargangrepp i det så kallade Gimmenreviret här i Dalarna. Samtidigt flydde många djur från hagarna ut i skogarna.
SR P4 Dalarna »

USA: Inavel troligen inte orsaken till hälsoproblem

A new study led by researchers at the University of Colorado Boulder has found that inbreeding--a common hypothesis for a recent decline--likely isn't to blame.
Science Daily »

Onödigt fårrelaterat (?) vetande: Sjöfår

Bearing an uncanny resemblance to a cartoon land sheep, the leaf sheep is a species of sacoglossan sea slug that has the unusual ability to photosynthesize.
The Dodo »

Irland: Fransmännens uppmaning att köpa franskt påverkar

Irish meat exports to France are coming under increasing pressure as French farmer protests over ‘foreign’ meat escalate.
Agriland »

Nya Zeeland: Dålig tillgång på foder efter hård vinter

"Growth rates took a hammering. I would say it was a tough winter - but actually it was just a real winter and we're not used to it."
NZ Farmer »

Länsstyrelsen varnar för varg

Ett flertal vargangrepp har inträffat i Glimmenreviret i Dalarna den senaste månaden. Nu uppmanar Länsstyrelsen tamdjursägarna att ta in sina djur nattetid.
Dagens Nyheter »

Externa nyheter

Rovdjursangrepp betessäsongen 2015

Det här ska inte betraktas som en fullständig sammanställning &o...

Ny bok om stängsling mot stora rovdjur

På uppdrag av Svenska Fåravelsförbundet har Viltskadecente...

Nytt nummer till fårhälsovården

Svenska Djurhälsovården får nya telefonnummer runt 11 okto...

Dagbok från Ervalla

Vad innebär ett stort rovdjursangrepp när man lever av att fö...

NYTT PÅ FORUMET
Skinn & ull:

  • Re: Vill starta spinneri i Stockholm!
    Jag kan berätta att vi nu är 4 eldsjälar,...
    - Vendela
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Positiva och negativa effekter av 50-trädsregel

Tisdag 31 mars 2009

Enligt en undersökning från Jordbruksverket har 50-trädsregeln i 2008 års betesmarksregler, lett till negativa effekter för svenska naturvärden och positiva effekter för kulturvärden.

Resultatet av studien har bland annat bidragit till de nya höjda miljöersättningarna för mark med höga naturvärden med mer än 100 träd per hektar.

Ett annat resultat är att Jordbruksverket planerar en satsning för att öka kunskapen om betesmarksröjning för att bevara den biologiska mångfalden för entreprenörer.

När Sverige införde en ny betesmarksdefinition förra året ville Jordbruksverket samtidigt utvärdera vilka miljöeffekter den nya regeln skulle få. Många var oroliga för hur natur- och kulturmiljöer skulle påverkas. I en studie inom projektet CAP:s miljöeffekter, som drivs av Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, tittade man på två frågor:

  • Röjs det mer sedan 50-trädsregeln infördes?
  • Vad får röjningarna för effekter på natur- och kulturmiljövärden?

Ökad röjning — små arealer
Studien, som baseras på analyser av satellitbilder, visar att lantbrukare röjde större areal 2008 jämfört med åren 2004-2007. Trots ökningen är det ingen stor areal som har röjts, cirka 3000 hektar, det vill säga knappt en procent av Sveriges totala betesmarksareal. Metoden identifierar endast röjningar som är så kraftiga att de kan upptäckas i satellitbilder. Mindre omfattande röjningar där enstaka träd och buskar tas bort ingår inte.
50-trädesregeln kan vara en orsak till ökningen.

En annan orsak kan finnas i att de träd och buskar som har röjts bort i betesmarkerna används främst till flisning och till massaved. Priset på dessa produkter gick upp 2007/2008 och gjorde att det blev det mindre kostsamt att röja sina betesmarker samtidigt som den nya betesmarksdefinitionen infördes.

Negativt för naturvärden...
Inventering visar att röjningarna var övervägande negativa för den biologiska mångfalden. En observation är att hälften av antalet gamla träd, exempelvis sparbanksekar, har sågats ner vid röjningarna. Dessa träd har höga naturvärden och tar många hundra år att ersätta.

I betesmarksreglerna för 2008 var dessa träd egentligen undantagna från 50-trädsreglen och behövdes alltså inte räknas in i det antal träd det fick finnas på en betesmark för att få stöd.
Till andra negativa effekter hör större körskador eftersom man använde tunga maskiner. Röjningar skedde till stor del med hjälp av entreprenörer från skogsbruket.
- Man ska inte behandla en trädklädd betesmark som en skog. Då mister man ofta naturvärden vid röjningen, menar Sofia Blom på miljöenheten.

...men positivt för kulturmiljöer
En positiv effekt av 50-trädesregeln är att kulturspår, exempelvis stenmurar och fornlämningar har blivit mer synliga.
Undersökningen visar också att få av de röjda markerna har haft en värdefull flora som hotats av igenväxningen före röjningen. Det är ändå troligt att man på sikt får en positiv effekt för floravärdena i de röjda markerna och att värdefulla arter återetablerar sig.

Mer information om hur man röjer
Jordbruksverket har informerat länsstyrelsernas rådgivare om resultatet av studien för att de ska vara tydliga med vilka träd som ska sparas i värdefulla betesmarker.
-Vi hoppas att det blir tydligt för lantbrukarna att grova eller andra värdefulla träd ska sparas, säger projektledaren Sofia Blom. Miljöersättningarna har också höjts 2009 för att kompensera för förlorat gårdsstöd i marker med värdefulla träd.  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons