Externa nyheter

Lammen drabbas när rävarna blir fler

Under påskhelgen fick ett får avlivas efter ett troligt vargangrepp i Visseltofta utanför Osby. Men för fårägare i stort är vargen ett litet problem jämfört med räven. Framför allt så här års.
SR P4 Kristianstad »

De nyfödda lammen kräver hårt arbete och lite sömn

Lantbrukaren Kalle Grandin har haft fullt upp de senaste veckorna då alla hans tackor har fött fram lamm. Trots att det denna vår blev färre lamm än tidigare år så har han haft fullt upp eftersom ...
SR P4 Uppland »

Får ersättning efter björnattack

En man i Vindeln får 81.000 kronor i ersättning av länsstyrelsen eftersom hans får blivit dödade av en björn.
SVT Västerbottensnytt »

Matcha planeringsanmälan med faktisk leverans och vinn en grill

Vi vill tillsammans med er tillgodose kundernas behov av lammkött och grillprodukter under sommaren, och vi vill tillsammans med er skapa en bra situation med en säker och tillförlitlig anmälan.
HKScanbloggen »

Rekordmånga lamm föddes till påsken

Under fredagsmorgonen fick Jonas Karlsson ta hand om 38 nya lamm i ladugården vid Skräddartorp utanför Hällestad.
Norrköpings Tidningar »

USA: Får för att förebygga bränder

“It’s one of many tools in our toolbox,” said Carson City Fire Chief Stacey Giomi of the sheep. “It’s one of the greenest tools.”
Nevada Appeal »

Storbritannien: Polisinsatser mot fårstölder

Police patrols have been increased and a new farm watch scheme has been set up after a spate of livestock thefts in North Yorkshire. More than £120,000 worth of sheep have been stolen in the ...
Sky News »

Sannolikt vargangrepp i Osby kommun

En tacka fick avlivas efter ett rovdjursangrepp under natten till påskdagen i Visseltofta i Osby kommun. Skadorna tyder på att fåret angripits av varg.
Lst Skåne län »

Lammsafari tacksamt påsknöje

Nyfödda lamm, barn och solsken. Idyllen var hundraprocentig när familjen Dunér bjöd på lammsafari hemma på gården.
Helsingborgs Dagblad »

"Man märker skillnad när djuren har det bra"

På påsken äts det mycket ägg och lamm i Sverige, samtidigt ökar trenden att vilja veta ursprunget på sin mat. Jenny och Petter Elf i Ölmstad driver en egen gård där de producerar både lamm och ägg.
Jnytt »

Lamm i frihet smakar

– Mars och april är våra mest intensiva månader, konstaterar Karl Areskough som sedan två år tillbaka tagit över gårdens ekologiska produktion av lamm av den i Sverige nya rasen Dorper.
Norra Skåne »

Stor oro inför norska förhandlingarna

Osäkerheten är stor inför jordbruksförhandlingarna i Norge som drar i gång nästa vecka. Signalerna från regeringen är att man vill genomföra en strukturrationalisering.
ATL »

Billigt kött kan göra oss sjuka på sikt

Svensk handel säljer i dag alltmer kött från länder som bryter mot EU:s djurskyddsregler. Handeln importerar också och säljer kött till oss konsumenter som kan sprida antibiotikaresistens.
SvD Opinion »

Storbritannien: Mindre import från NZ lyfte marknaden

While the lamb trade usually gets a seasonal lift as producers market their stock heading toward Easter, experts said this year was given a further lift by the tighter supplies coming from N Zealand.
Farmers Guardian »

Fårbonde söker kärleken

Fårbonden Christer Yrjas vara med i tv-programmet ”Bonde söker fru”.
Kristianstadsbladet »

Externa nyheter

Nytt nummer till fårhälsovården

Svenska Djurhälsovården får nya telefonnummer runt 11 okto...

Dagbok från Ervalla

Vad innebär ett stort rovdjursangrepp när man lever av att fö...

Nya program i Elitlamm

Med Elitlamm Foder och nu även Elitlamm Analys så finns det många verktyg för ...

Sverige första EU-land att bli fritt från blåtunga

Drygt två år efter att det första fallet av djursjukdomen blåtunga påträffa...

Glöm inte att räkna dina får och getter

Alla djurhållare ska årligen räkna sina får eller getter. I...

NYTT PÅ FORUMET
Djurhälsa:

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Positiva och negativa effekter av 50-trädsregel

Tisdag 31 mars 2009

Enligt en undersökning från Jordbruksverket har 50-trädsregeln i 2008 års betesmarksregler, lett till negativa effekter för svenska naturvärden och positiva effekter för kulturvärden.

Resultatet av studien har bland annat bidragit till de nya höjda miljöersättningarna för mark med höga naturvärden med mer än 100 träd per hektar.

Ett annat resultat är att Jordbruksverket planerar en satsning för att öka kunskapen om betesmarksröjning för att bevara den biologiska mångfalden för entreprenörer.

När Sverige införde en ny betesmarksdefinition förra året ville Jordbruksverket samtidigt utvärdera vilka miljöeffekter den nya regeln skulle få. Många var oroliga för hur natur- och kulturmiljöer skulle påverkas. I en studie inom projektet CAP:s miljöeffekter, som drivs av Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, tittade man på två frågor:

  • Röjs det mer sedan 50-trädsregeln infördes?
  • Vad får röjningarna för effekter på natur- och kulturmiljövärden?

Ökad röjning — små arealer
Studien, som baseras på analyser av satellitbilder, visar att lantbrukare röjde större areal 2008 jämfört med åren 2004-2007. Trots ökningen är det ingen stor areal som har röjts, cirka 3000 hektar, det vill säga knappt en procent av Sveriges totala betesmarksareal. Metoden identifierar endast röjningar som är så kraftiga att de kan upptäckas i satellitbilder. Mindre omfattande röjningar där enstaka träd och buskar tas bort ingår inte.
50-trädesregeln kan vara en orsak till ökningen.

En annan orsak kan finnas i att de träd och buskar som har röjts bort i betesmarkerna används främst till flisning och till massaved. Priset på dessa produkter gick upp 2007/2008 och gjorde att det blev det mindre kostsamt att röja sina betesmarker samtidigt som den nya betesmarksdefinitionen infördes.

Negativt för naturvärden...
Inventering visar att röjningarna var övervägande negativa för den biologiska mångfalden. En observation är att hälften av antalet gamla träd, exempelvis sparbanksekar, har sågats ner vid röjningarna. Dessa träd har höga naturvärden och tar många hundra år att ersätta.

I betesmarksreglerna för 2008 var dessa träd egentligen undantagna från 50-trädsreglen och behövdes alltså inte räknas in i det antal träd det fick finnas på en betesmark för att få stöd.
Till andra negativa effekter hör större körskador eftersom man använde tunga maskiner. Röjningar skedde till stor del med hjälp av entreprenörer från skogsbruket.
- Man ska inte behandla en trädklädd betesmark som en skog. Då mister man ofta naturvärden vid röjningen, menar Sofia Blom på miljöenheten.

...men positivt för kulturmiljöer
En positiv effekt av 50-trädesregeln är att kulturspår, exempelvis stenmurar och fornlämningar har blivit mer synliga.
Undersökningen visar också att få av de röjda markerna har haft en värdefull flora som hotats av igenväxningen före röjningen. Det är ändå troligt att man på sikt får en positiv effekt för floravärdena i de röjda markerna och att värdefulla arter återetablerar sig.

Mer information om hur man röjer
Jordbruksverket har informerat länsstyrelsernas rådgivare om resultatet av studien för att de ska vara tydliga med vilka träd som ska sparas i värdefulla betesmarker.
-Vi hoppas att det blir tydligt för lantbrukarna att grova eller andra värdefulla träd ska sparas, säger projektledaren Sofia Blom. Miljöersättningarna har också höjts 2009 för att kompensera för förlorat gårdsstöd i marker med värdefulla träd.  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons