Externa nyheter

Här är Gotlands vackraste lammskinn

Helgens skinnmässa var den sjunde i ordningen som arrangeras av föreningen Skinnriket Gotland.
Hela Gotland »

Skyddsjakt av varg får fortsätta

Fyra organisationer överklagade länsstyrelsens beslut om skyddsjakt på varg i Sjundareviret. Nu står det klart att jakten får fortgå.
SN Gnesta »

Får dödat av lodjur

Natten till lördagen angrep lodjur en tacka i en fårbesättning i Kloster, nordöst om Mörlunda. Det känns jättetråkigt, det är ju inte det här man vill se när man går ut i fårhagen, säger Britt-Marie.
Vimmerby Tidning »

Lantbruksnytt pratar med Magnus Jönsson

Lantbruksnytt pratar med Svenska Fåravelsförbundets ordförande Magnus Jönsson om deras årsstämma i fredags. Dessutom berättar vi om att många motioner på LRF:s riksförbundsstämma handlar om viltfrågor
Lantbruksnytt »

Irland: Håll stödreglerna enkla

The new €25m funding for the sheep sector must not be tied into climate measures like the Beef Data and Genomics Programme, it has been urged.
Independent »

Misstänkt vargattack – fem döda får hittade i hage

Två tackor och tre lamm har hittats döda i en fårhage norr om Mellösa. Länsstyrelsen misstänker vargattack.
Eskilstuna-Kuriren »

Se lammgården i 360 grader

Vad händer bakom ryggen på en lammgård? Ja, kolla in vår video där du kan snurra kameran ett helt varv så får du se!
ATL »

Vargattack mot småländska får

En fårbesättning attackerades i Småland natten mot lördagen. Tre får är döda, tre avlivas och tre saknas.
Jakt & Jägare »

Norge: Politisk enighet om varg

De fire partiene, Ap, KrF, H og Frp, er enige om at bestandsmålet skal være 4–6 ynglinger per år, hvorav tre skal være helnorske ynglinger.
Bondebladet »

Trolig vargattack i Östervåla

Ett lamm har dödats och skadats efter en misstänkt vargattack i Östervåla. Djurägaren uppmanas att hålla sina djur inomhus efter att fått ett lamm dödat och ett skadat.
SVT Uppsala »

Storbritannien: Framgångsrikt samarbete mellan gårdar

A Welsh sheep farm producing tailored replacement ewes featuring Innovis genetics within a traditional stratified system is proving to be a win-win venture for two sheep farming businesses.
Western Telegraph »

Storbirtannien: Fårgård säljes för 1 pund till arbetsduglig bonde

The National Trust is looking for someone to take over a farm on the Great Orme, in North Wales, with the aim of restoring the landscape as a thriving habitat for wildlife.
The Telegraph »

Gårdsträff Lamm i Tidaholm

Imorgon är det gårdsträff i Tidaholm hos Rolf och Ingela Johansson! Gården heter Agnetetorp, Leringen.
HKScan Agri »

Fårägare kräver snabbt beslut om skyddsjakt

Följetongen kring vargarna i Sjundareviret fortsätter. Nu har länsstyrelsen att ta ställning om en begäran om en total skyddsjakt.
Land Lantbruk »

...men antalet lamm minskar

På lördagen är det lammsläpp på Finnbråtens gård i Östra Fågelvik utanför Karlstad. Men branschen har problem och det blir allt färre värmländska lamm och tackor som släpps ut på vårbete.
SVT Värmland »

Externa nyheter

Rovdjursangrepp 2016

Det här ska inte betraktas som en fullständig sammanställning &o...

Handlingsplan Lamm

I mars 2015 tog branscherna initiativ till att skapa en ...

Länsstyrelsen i Stockholm – ta ert ansvar!

Debattartikel undertecknad av Magnus Jönsson (ordf.) och Gudrun Haglun...

Rovdjursangrepp betessäsongen 2015

Det här ska inte betraktas som en fullständig sammanställning &o...

Program

Välkomna till Svenska Fåravelsförbundets stämma oc...

NYTT PÅ FORUMET
Foder, Bete & Vall:

  • Re: Problem med ensilage
    Det låter som att problemet är att ensilaget...
    - Anna Bergström
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Positiva och negativa effekter av 50-trädsregel

Tisdag 31 mars 2009

Enligt en undersökning från Jordbruksverket har 50-trädsregeln i 2008 års betesmarksregler, lett till negativa effekter för svenska naturvärden och positiva effekter för kulturvärden.

Resultatet av studien har bland annat bidragit till de nya höjda miljöersättningarna för mark med höga naturvärden med mer än 100 träd per hektar.

Ett annat resultat är att Jordbruksverket planerar en satsning för att öka kunskapen om betesmarksröjning för att bevara den biologiska mångfalden för entreprenörer.

När Sverige införde en ny betesmarksdefinition förra året ville Jordbruksverket samtidigt utvärdera vilka miljöeffekter den nya regeln skulle få. Många var oroliga för hur natur- och kulturmiljöer skulle påverkas. I en studie inom projektet CAP:s miljöeffekter, som drivs av Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, tittade man på två frågor:

  • Röjs det mer sedan 50-trädsregeln infördes?
  • Vad får röjningarna för effekter på natur- och kulturmiljövärden?

Ökad röjning — små arealer
Studien, som baseras på analyser av satellitbilder, visar att lantbrukare röjde större areal 2008 jämfört med åren 2004-2007. Trots ökningen är det ingen stor areal som har röjts, cirka 3000 hektar, det vill säga knappt en procent av Sveriges totala betesmarksareal. Metoden identifierar endast röjningar som är så kraftiga att de kan upptäckas i satellitbilder. Mindre omfattande röjningar där enstaka träd och buskar tas bort ingår inte.
50-trädesregeln kan vara en orsak till ökningen.

En annan orsak kan finnas i att de träd och buskar som har röjts bort i betesmarkerna används främst till flisning och till massaved. Priset på dessa produkter gick upp 2007/2008 och gjorde att det blev det mindre kostsamt att röja sina betesmarker samtidigt som den nya betesmarksdefinitionen infördes.

Negativt för naturvärden...
Inventering visar att röjningarna var övervägande negativa för den biologiska mångfalden. En observation är att hälften av antalet gamla träd, exempelvis sparbanksekar, har sågats ner vid röjningarna. Dessa träd har höga naturvärden och tar många hundra år att ersätta.

I betesmarksreglerna för 2008 var dessa träd egentligen undantagna från 50-trädsreglen och behövdes alltså inte räknas in i det antal träd det fick finnas på en betesmark för att få stöd.
Till andra negativa effekter hör större körskador eftersom man använde tunga maskiner. Röjningar skedde till stor del med hjälp av entreprenörer från skogsbruket.
- Man ska inte behandla en trädklädd betesmark som en skog. Då mister man ofta naturvärden vid röjningen, menar Sofia Blom på miljöenheten.

...men positivt för kulturmiljöer
En positiv effekt av 50-trädesregeln är att kulturspår, exempelvis stenmurar och fornlämningar har blivit mer synliga.
Undersökningen visar också att få av de röjda markerna har haft en värdefull flora som hotats av igenväxningen före röjningen. Det är ändå troligt att man på sikt får en positiv effekt för floravärdena i de röjda markerna och att värdefulla arter återetablerar sig.

Mer information om hur man röjer
Jordbruksverket har informerat länsstyrelsernas rådgivare om resultatet av studien för att de ska vara tydliga med vilka träd som ska sparas i värdefulla betesmarker.
-Vi hoppas att det blir tydligt för lantbrukarna att grova eller andra värdefulla träd ska sparas, säger projektledaren Sofia Blom. Miljöersättningarna har också höjts 2009 för att kompensera för förlorat gårdsstöd i marker med värdefulla träd.  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons