Externa nyheter

Storbritanninen: Förenklingsförslag gick inte igenom

The European Parliament has rejected proposals that would have eased the burden of the EID regulation on sheep farmers.
Farmers Guardian »

Fårfarmare gjorde lyckad satsning på eget slakteri

Intresset för lokalproducerat kött är stort, det märker Elsa Lund Magnusson. Hon är fårfarmare i Ökna utanför Karlstad och satsade för några år sedan på ett eget slakteri.
SR P4 Värmland »

"Stora risker med importkött"

Lamm blir allt populärare på de svenska matborden. Konsumtionen har gått stadigt uppåt de senaste 15 åren och i fjol landade siffran på över 14 miljoner kilo, det mesta som säljs är importerat kött.
TV4 »

Jakt på brittiska matfuskare

Brittiska livsmedelsverket FSA ska testa ytterligare 300 prover av lammkött från restauranger för att se om köttet i hämträtter har bytts ut mot billigare substitut.
Affärer »

Våtecken på Stadsbondgården

Tio nya lamm blev resultatet av årets lamning på Stadsbondgården. Lammen är gårdens största attraktion just nu.
Lokaltidningen Malmö »

Högtryck i lammfabriken

Kortreportage från Innantjära fårgård om ökad efterfrågan på lamm.
TV4 »

60-tal djur avlivades efter djurförbud

I slutet av förra veckan avlivades ett 60-tal lamm och får på en gård några mil utanför Sollefteå. Avlivningen skedde efter beslut från länsstyrelsen efter ett långt och omfattande djurskyddsärende.
SR P4 Västernorrland »

England: Fårstölder – igen

Police are hunting thieves who stole more than 40 in-lamb ewes from a farm in Lancashire.
Farmers Weekly »

USA: Tusentals får på väg

Just over 2,300 sheep will cross Bogus Basin Road Tuesday on their way to low-elevation pastures near the Table Rock area.
7KTBV »

3396 lamm i Örebro kommun

Örebro har flest lamm av alla kommuner i Örebro län. 3396 lamm finns i Örebro. Sista platsen delas av Hällefors och Ljusnarsberg med vardera 184 lamm.
SR P4 Örebro »

Fem frågor om lamm

Kocken Rune Kalf-Hansen är författare till ”Lammkokboken” och aktuell med ”Det vilda köket”. Han vet hur man ska tillaga lammet i påsk.
Dagens Nyheter »

Slår ett slag för herden

I veckans kråkvinkel menar Lasse Willén att herdar skulle lösa flera av samhällets problem, som att leva tillsammans med stora rovdjur.
SR P1 Naturmorgon »

Politikerträff i Värmland

I måndags arrangerade LRF Värmland en bussresa för Värmlands riksdagskandidater med fokus på regelkrångel och konkurrensnackdelar inom de gröna näringarna. Sista stoppet för dagen var Lindås där ...
LRF »

HKScan efterfrågar fler lamm

Vi behöver så många lamm som möjligt de kommande veckorna för att komma igång bra med grillsäsongen så hör av er om ni har lamm eller kan tidigarelägga lamm!
HKScan-bloggen »

Nu tar kommunen över fåren

Betesverksamheten inom Lugnets naturreservat ska fortsätta. Kommunen övertar därför en flock med får och driver verksamheten vidare i egen regi.
Dalarnas Tidningar »

Externa nyheter

Nytt nummer till fårhälsovården

Svenska Djurhälsovården får nya telefonnummer runt 11 okto...

Dagbok från Ervalla

Vad innebär ett stort rovdjursangrepp när man lever av att fö...

Nya program i Elitlamm

Med Elitlamm Foder och nu även Elitlamm Analys så finns det många verktyg för ...

Sverige första EU-land att bli fritt från blåtunga

Drygt två år efter att det första fallet av djursjukdomen blåtunga påträffa...

Glöm inte att räkna dina får och getter

Alla djurhållare ska årligen räkna sina får eller getter. I...

NYTT PÅ FORUMET
Byggnader & inredning:

  • Begagnade fårgrindar - pris?
    Hej, Hur mycket bör man betala för...
    - Fä@Folk
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Positiva och negativa effekter av 50-trädsregel

Tisdag 31 mars 2009

Enligt en undersökning från Jordbruksverket har 50-trädsregeln i 2008 års betesmarksregler, lett till negativa effekter för svenska naturvärden och positiva effekter för kulturvärden.

Resultatet av studien har bland annat bidragit till de nya höjda miljöersättningarna för mark med höga naturvärden med mer än 100 träd per hektar.

Ett annat resultat är att Jordbruksverket planerar en satsning för att öka kunskapen om betesmarksröjning för att bevara den biologiska mångfalden för entreprenörer.

När Sverige införde en ny betesmarksdefinition förra året ville Jordbruksverket samtidigt utvärdera vilka miljöeffekter den nya regeln skulle få. Många var oroliga för hur natur- och kulturmiljöer skulle påverkas. I en studie inom projektet CAP:s miljöeffekter, som drivs av Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, tittade man på två frågor:

  • Röjs det mer sedan 50-trädsregeln infördes?
  • Vad får röjningarna för effekter på natur- och kulturmiljövärden?

Ökad röjning — små arealer
Studien, som baseras på analyser av satellitbilder, visar att lantbrukare röjde större areal 2008 jämfört med åren 2004-2007. Trots ökningen är det ingen stor areal som har röjts, cirka 3000 hektar, det vill säga knappt en procent av Sveriges totala betesmarksareal. Metoden identifierar endast röjningar som är så kraftiga att de kan upptäckas i satellitbilder. Mindre omfattande röjningar där enstaka träd och buskar tas bort ingår inte.
50-trädesregeln kan vara en orsak till ökningen.

En annan orsak kan finnas i att de träd och buskar som har röjts bort i betesmarkerna används främst till flisning och till massaved. Priset på dessa produkter gick upp 2007/2008 och gjorde att det blev det mindre kostsamt att röja sina betesmarker samtidigt som den nya betesmarksdefinitionen infördes.

Negativt för naturvärden...
Inventering visar att röjningarna var övervägande negativa för den biologiska mångfalden. En observation är att hälften av antalet gamla träd, exempelvis sparbanksekar, har sågats ner vid röjningarna. Dessa träd har höga naturvärden och tar många hundra år att ersätta.

I betesmarksreglerna för 2008 var dessa träd egentligen undantagna från 50-trädsreglen och behövdes alltså inte räknas in i det antal träd det fick finnas på en betesmark för att få stöd.
Till andra negativa effekter hör större körskador eftersom man använde tunga maskiner. Röjningar skedde till stor del med hjälp av entreprenörer från skogsbruket.
- Man ska inte behandla en trädklädd betesmark som en skog. Då mister man ofta naturvärden vid röjningen, menar Sofia Blom på miljöenheten.

...men positivt för kulturmiljöer
En positiv effekt av 50-trädesregeln är att kulturspår, exempelvis stenmurar och fornlämningar har blivit mer synliga.
Undersökningen visar också att få av de röjda markerna har haft en värdefull flora som hotats av igenväxningen före röjningen. Det är ändå troligt att man på sikt får en positiv effekt för floravärdena i de röjda markerna och att värdefulla arter återetablerar sig.

Mer information om hur man röjer
Jordbruksverket har informerat länsstyrelsernas rådgivare om resultatet av studien för att de ska vara tydliga med vilka träd som ska sparas i värdefulla betesmarker.
-Vi hoppas att det blir tydligt för lantbrukarna att grova eller andra värdefulla träd ska sparas, säger projektledaren Sofia Blom. Miljöersättningarna har också höjts 2009 för att kompensera för förlorat gårdsstöd i marker med värdefulla träd.  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons