Externa nyheter

Granar + getter = ost

Fors utanför Österfärnebo har småskalig produktion av getost, ölkorv och honung.
Affärer »

Lammstöld i Hittarp

Någon gång under måndagen eller tisdagen stals ett lamm i Hittarp. Det finns tydliga spår på platsen och de visar att någon kört upp till hagen med bil, att ett djur lyfts över stänglset samt att ...
Helsingborgs Dagblad »

Lamm ihjälrivet – troligtvis av lodjur

Ett lamm har blivit rivet av ett rovdjur i en stängslad hage i Ytterbo, Tunaberg i Nyköpings kommun. Troligtvis rör det sig om ett lodjur.
Södermanlands Nyheter »

Storbritannien: Varningar för misstänkt stulet lammkött

Farmers in the South West reported over 9000 stolen sheep to the National Farmers Union (NFU) last year, which received a further 7563 similar reports from Wales.
Gloucester Citizen »

Nya Zeeland: Beef + Lamb NZs önskelista inför valet

Beef + Lamb New Zealand Chairman, James Parsons says the policy manifesto covers a range of issues that will support a confident and profitable sheep and beef sector.
Scoop Business »

Getgården vid sjön…

Efter att först ha haft ett eget gårdsmejeri och egna getter, fokuserar nu Eva Bäckström och Krister Aronsson på att bara ta fram mjölk och leverera den till Skärvångens Bymejeri.
Jordbruksaktuellt »

Getost från Hejtorp

På Hejtorps gård utanför Finspång gör man hantverksmässigt framställda ostar av den mjölk som getterna ger.
Linköpings-Posten »

Ökat sug efter Krav-kött

Krav-köttet räcker inte till och nu söker slakterierna med ljus och lykta efter lämpliga uppfödare.
ATL »

Vargen misstänks ha rivit ytterligare två får

Inte heller under söndagen sköts någon varg. Däremot revs ytterligare två får under lördagskvällen öster om Strömsnäsbruk.
Smålandsposten »

Nytt vargangrepp

Två tackor har funnits döda. Angreppet skedde utanför Markaryd. Besiktningsmän har kvalitetssäkrat angreppet.
Lst Kronobergs län »

Getostmejeri får inte skylta

En företagare i Habo kommun får inte tillstånd att skylta till sitt gårdsmejeri, enligt ett beslut av Transportstyrelsen.
ATL »

Polisanmäls för lamm i bil

En djurägare i norra Skåne har polisanmälts av länsstyrelsens djurskyddsenhet efter att ha transporterat två lamm i bagageutrymmet i en personbil.
SR P4 Kristianstad »

Beslut om skyddsjakt på varg i flera av länets kommuner

Länsstyrelsen bedömer att det är en eller flera vargar i Kungskogenreviret som har angripit får vid flera tillfällen under 2014.
Lst Värmland »

Rekordmånga vargattacker i Värmland

Hittills har fler än 100 får dödats av varg och allt pekar mot en fördubbling av den tidigare rekordsiffran från 2009 på 60 får.
SVT Nyheter »

Irland: Ullkvalitet spelar åter roll

Recent increases in wool price have once again made wool a valuable commodity. Attention to wool quality essential when buying flock replacements.
Farming Life »

Externa nyheter

Ny bok om stängsling mot stora rovdjur

På uppdrag av Svenska Fåravelsförbundet har Viltskadecente...

Nytt nummer till fårhälsovården

Svenska Djurhälsovården får nya telefonnummer runt 11 okto...

Dagbok från Ervalla

Vad innebär ett stort rovdjursangrepp när man lever av att fö...

NYTT PÅ FORUMET
Övrigt:

  • Re: Får- och getraser
    Låter intressant, det ser jag fram emot....
    - Anna Bergström
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Positiva och negativa effekter av 50-trädsregel

Tisdag 31 mars 2009

Enligt en undersökning från Jordbruksverket har 50-trädsregeln i 2008 års betesmarksregler, lett till negativa effekter för svenska naturvärden och positiva effekter för kulturvärden.

Resultatet av studien har bland annat bidragit till de nya höjda miljöersättningarna för mark med höga naturvärden med mer än 100 träd per hektar.

Ett annat resultat är att Jordbruksverket planerar en satsning för att öka kunskapen om betesmarksröjning för att bevara den biologiska mångfalden för entreprenörer.

När Sverige införde en ny betesmarksdefinition förra året ville Jordbruksverket samtidigt utvärdera vilka miljöeffekter den nya regeln skulle få. Många var oroliga för hur natur- och kulturmiljöer skulle påverkas. I en studie inom projektet CAP:s miljöeffekter, som drivs av Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, tittade man på två frågor:

  • Röjs det mer sedan 50-trädsregeln infördes?
  • Vad får röjningarna för effekter på natur- och kulturmiljövärden?

Ökad röjning — små arealer
Studien, som baseras på analyser av satellitbilder, visar att lantbrukare röjde större areal 2008 jämfört med åren 2004-2007. Trots ökningen är det ingen stor areal som har röjts, cirka 3000 hektar, det vill säga knappt en procent av Sveriges totala betesmarksareal. Metoden identifierar endast röjningar som är så kraftiga att de kan upptäckas i satellitbilder. Mindre omfattande röjningar där enstaka träd och buskar tas bort ingår inte.
50-trädesregeln kan vara en orsak till ökningen.

En annan orsak kan finnas i att de träd och buskar som har röjts bort i betesmarkerna används främst till flisning och till massaved. Priset på dessa produkter gick upp 2007/2008 och gjorde att det blev det mindre kostsamt att röja sina betesmarker samtidigt som den nya betesmarksdefinitionen infördes.

Negativt för naturvärden...
Inventering visar att röjningarna var övervägande negativa för den biologiska mångfalden. En observation är att hälften av antalet gamla träd, exempelvis sparbanksekar, har sågats ner vid röjningarna. Dessa träd har höga naturvärden och tar många hundra år att ersätta.

I betesmarksreglerna för 2008 var dessa träd egentligen undantagna från 50-trädsreglen och behövdes alltså inte räknas in i det antal träd det fick finnas på en betesmark för att få stöd.
Till andra negativa effekter hör större körskador eftersom man använde tunga maskiner. Röjningar skedde till stor del med hjälp av entreprenörer från skogsbruket.
- Man ska inte behandla en trädklädd betesmark som en skog. Då mister man ofta naturvärden vid röjningen, menar Sofia Blom på miljöenheten.

...men positivt för kulturmiljöer
En positiv effekt av 50-trädesregeln är att kulturspår, exempelvis stenmurar och fornlämningar har blivit mer synliga.
Undersökningen visar också att få av de röjda markerna har haft en värdefull flora som hotats av igenväxningen före röjningen. Det är ändå troligt att man på sikt får en positiv effekt för floravärdena i de röjda markerna och att värdefulla arter återetablerar sig.

Mer information om hur man röjer
Jordbruksverket har informerat länsstyrelsernas rådgivare om resultatet av studien för att de ska vara tydliga med vilka träd som ska sparas i värdefulla betesmarker.
-Vi hoppas att det blir tydligt för lantbrukarna att grova eller andra värdefulla träd ska sparas, säger projektledaren Sofia Blom. Miljöersättningarna har också höjts 2009 för att kompensera för förlorat gårdsstöd i marker med värdefulla träd.  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons