Externa nyheter

Gårdsträff Lamm i Fjällbacka

HKScan Agri bjuder in till Sara och Marcus Toreld, Grimslätts och Hjälpestenens Gård, Fjällbacka. 3/5 2016 klockan 12.00. Öppet för alla!
HKScan Agri »

Utnyttja det svenska köttets försprång

Det går bra för det svenska köttet. Uppfödarna av nöt, lamm och gris har haft stabilt höga avräkningspriser en ovanligt lång period.
ATL »

Fem lamm stals från gård

Fem lamm har anmälts stulna från en gård i Lakene.
SVT Värmland »

Australien: Embryo-export till EU har blivit stort

The owner of one of only two sheep-genetic export businesses in Australia to export to Europe says in just 18 months, it has become one of his biggest markets.
ABC Rural »

Norge: Resignation och besvikelse

Kritikarar går hardt ut mot Bondelaget etter at ny modell for lammetilskotet blei droppa. Bonde håper landbruksminister grip inn.
Norsk Sau og Geit »

Australien: Droger + fårklippning

A new advertising campaign launched by PETA is urging Australian farmers to call for mandatory drug testing of shearers. However, the wool industry have called the campaign ill-informed and ...
Weekly Times Now »

Fransk köttjätte intar den svenska marknaden

Bigard vill utmana skandinaviska köttföretag och få svenskar att köpa franskt kött.
Food Supply »

Får får lamm - bråda dagar för fårägare

Anita tar "lamm-semester" för att vara med när tackorna lammar.
Västerviks kommunextra »

Storbritannien: Närmar sig den lukrativa amerikanska marknaden

The UK has moved a step closer to exporting beef and lamb to the US following talks between the two nations this week, according to the National Farmers Union (NFU).
Agriland »

1 000 djur ut på bete igen på Molstaberg

Elisabeth Aschan och Johan Lundgren har fått hjälp av familj och grannar att riva gamla stängsel och förbereda för ett nytt rovdjursskyddande stängsel. Arbetet gör de själva, bidraget från ...
ATL »

Länsstyrelsen vill försöka skrämma bort vargarna

Lapptyg, skrämmor, akutstängsel och nattfållor är länsstyrelsens förstahandsåtgärder om fåruppfödningen på Molstaberg skulle drabbas av nya vargattacker.
Land Lantbruk »

Storbritannien: Åter en storstöld

450 Cherviot sheep have been reported stolen from a hill farm in the Moffat area in Dumfries and Galloway, Scotland.
Farming UK »

De fruktar nya vargattacker

I fjol skedde elva vargattacker på Molstaberg. Nu ska fåren ut i hagarna igen. Från gården är budskapet klart: Länsstyrelsen måste ta ett snabbt beslut om skyddsjakt om nya angrepp inträffar.
LT-Play »

Sista dagen för SAM-ansökan på torsdag

På torsdag, den 21 april är sista dagen för att lämna in årets SAM-ansökan. Jordbruksverket och länstyrelsen har nu extra bemanning för att svara på eventuella frågor.
Jordbruksaktuellt »

Storbritannien: Fårcenter ska stötta höglandslantbruket

A project worth £430,000 to build a sheep husbandry training centre in Penrith could help the future of hill farming in the area.
Farming UK »

Externa nyheter

Rovdjursangrepp 2016

Det här ska inte betraktas som en fullständig sammanställning &o...

Handlingsplan Lamm

I mars 2015 tog branscherna initiativ till att skapa en ...

Länsstyrelsen i Stockholm – ta ert ansvar!

Debattartikel undertecknad av Magnus Jönsson (ordf.) och Gudrun Haglun...

Rovdjursangrepp betessäsongen 2015

Det här ska inte betraktas som en fullständig sammanställning &o...

Program

Välkomna till Svenska Fåravelsförbundets stämma oc...

NYTT PÅ FORUMET
Foder, Bete & Vall:

  • Re: Problem med ensilage
    Det låter som att problemet är att ensilaget...
    - Anna Bergström
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Positiva och negativa effekter av 50-trädsregel

Tisdag 31 mars 2009

Enligt en undersökning från Jordbruksverket har 50-trädsregeln i 2008 års betesmarksregler, lett till negativa effekter för svenska naturvärden och positiva effekter för kulturvärden.

Resultatet av studien har bland annat bidragit till de nya höjda miljöersättningarna för mark med höga naturvärden med mer än 100 träd per hektar.

Ett annat resultat är att Jordbruksverket planerar en satsning för att öka kunskapen om betesmarksröjning för att bevara den biologiska mångfalden för entreprenörer.

När Sverige införde en ny betesmarksdefinition förra året ville Jordbruksverket samtidigt utvärdera vilka miljöeffekter den nya regeln skulle få. Många var oroliga för hur natur- och kulturmiljöer skulle påverkas. I en studie inom projektet CAP:s miljöeffekter, som drivs av Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, tittade man på två frågor:

  • Röjs det mer sedan 50-trädsregeln infördes?
  • Vad får röjningarna för effekter på natur- och kulturmiljövärden?

Ökad röjning — små arealer
Studien, som baseras på analyser av satellitbilder, visar att lantbrukare röjde större areal 2008 jämfört med åren 2004-2007. Trots ökningen är det ingen stor areal som har röjts, cirka 3000 hektar, det vill säga knappt en procent av Sveriges totala betesmarksareal. Metoden identifierar endast röjningar som är så kraftiga att de kan upptäckas i satellitbilder. Mindre omfattande röjningar där enstaka träd och buskar tas bort ingår inte.
50-trädesregeln kan vara en orsak till ökningen.

En annan orsak kan finnas i att de träd och buskar som har röjts bort i betesmarkerna används främst till flisning och till massaved. Priset på dessa produkter gick upp 2007/2008 och gjorde att det blev det mindre kostsamt att röja sina betesmarker samtidigt som den nya betesmarksdefinitionen infördes.

Negativt för naturvärden...
Inventering visar att röjningarna var övervägande negativa för den biologiska mångfalden. En observation är att hälften av antalet gamla träd, exempelvis sparbanksekar, har sågats ner vid röjningarna. Dessa träd har höga naturvärden och tar många hundra år att ersätta.

I betesmarksreglerna för 2008 var dessa träd egentligen undantagna från 50-trädsreglen och behövdes alltså inte räknas in i det antal träd det fick finnas på en betesmark för att få stöd.
Till andra negativa effekter hör större körskador eftersom man använde tunga maskiner. Röjningar skedde till stor del med hjälp av entreprenörer från skogsbruket.
- Man ska inte behandla en trädklädd betesmark som en skog. Då mister man ofta naturvärden vid röjningen, menar Sofia Blom på miljöenheten.

...men positivt för kulturmiljöer
En positiv effekt av 50-trädesregeln är att kulturspår, exempelvis stenmurar och fornlämningar har blivit mer synliga.
Undersökningen visar också att få av de röjda markerna har haft en värdefull flora som hotats av igenväxningen före röjningen. Det är ändå troligt att man på sikt får en positiv effekt för floravärdena i de röjda markerna och att värdefulla arter återetablerar sig.

Mer information om hur man röjer
Jordbruksverket har informerat länsstyrelsernas rådgivare om resultatet av studien för att de ska vara tydliga med vilka träd som ska sparas i värdefulla betesmarker.
-Vi hoppas att det blir tydligt för lantbrukarna att grova eller andra värdefulla träd ska sparas, säger projektledaren Sofia Blom. Miljöersättningarna har också höjts 2009 för att kompensera för förlorat gårdsstöd i marker med värdefulla träd.  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons