Externa nyheter

Skärpning av får­ägare krävs

Länsstyrelsen som även tidigare kritiserat djurägaren, kräver nu skärpning på sju ­punkter. Annars kan 
han få djurförbud efter nästa kontroll.
Dala-Demokraten »

Förenklingsresa på gång på EU-nivå

Den nye EU-kommissionären för jordbruksfrågor, Phil Hogan, har förenklingar som en av sina viktigaste prioriteringar under 2015.
SJV »

Krävs på 7 000 för hämtade getter

Polisen i Västra Götaland kräver 7 200 kronor i ersättning av en kvinna vars getter omhändertogs för två år sedan.
ATL »

Norge: Åker till Sverige på kunskapsjakt

Norsk Landbrukssamvirke vender blikket utover landets grenser når samvirkeorganisasjonene skal utvikles. På besøk hos svenske samvirkeselskap og Lantbrukarnas Riksförbund ble det tilbudt nye impulser.
Bondebladet »

Kanada: Minskande anslag till forskning om djurvälfärd

Research that is focused on food animal welfare is suffering from reduced federal funding and limited capacity, a group dedicated to farmed animal welfare was told Nov. 24.

The Western Producer »

Storbritannien: Oro över stigande avgifter för slaktavfall

NFU members are expressing concern that abattoir waste charges have risen by more than 60 Cash_275_220per cent in recent weeks.
National Farmers' Union »

Australien: Överhettad marknad?

Victoria´s largest lamb ­exporter has warned against overblown hopes for high prices next year as the National Trade Lamb Indicator hit 512c/kg on Monday.
Weekly Times Now »

Irland: 30000 fårbönder får mer pengar i år

Lynskey said with sheep farm incomes and ewe numbers under pressure, there is a need for increased targeted direct supports for the sheep sector.
Irish Farmers Journal »

Storbritannien: Populäraste raserna

Texel, Suffolk and Charollais accounted for half of the rams used. However, the Suffolk breed saw a dramatic 10% fall in share while the Scottish Blackface declined by about 6,000 rams.
Farmers Weekly »

Australien: Saltbusken innehåller mycket protein och lite energi

Farmer Brian Wilson says that, after evaluating the nutritional benefits of saltbush, which grows in South Australia's arid regions, on his own sheep, he saw potential for a commercial product.
ABC Rural »

Miljonersättning för djurskador

Ersättningarna för viltskador på tamdjur och grödor når rekordnivåer i Värmland i år.
SVT Värmlandsnytt »

Tackuthyrning främjar den jämtländska fårnäringen

Hyr en tacka och få tillbaka i garn, skinn och kött. I mars 2013 lanserade Torsta AB crowd funding-projektet.
Land Lantbruk/Skogsbruk »

Australien: Italienska Barberis söker säkra tillgången på superfin merionoull

The world's leading woollen cloth maker is expanding its fine merino sheep farms in Australia.
ABC Rural »

Min Farm satsar i Stockholm

Den digitala gårdshandeln Min Farm startade i Jämtland 2013 och fortsatte etablera sig i Västerbotten under 2014. I mars öppnar företaget för försäljning Stockholm i samarbete med lokala producenter.
Land Lantbruk/Skogsland »

Vägar mot en ekonomiskt hållbar svensk nöt- och lammköttsproduktion

Hushållningssällskapet Sjuhärad och Sveriges lantbruksuniversitet söker en gemensam forskarstudent (4 år) inom företagsekonomi i nöt- och lammköttsproduktion.
Hushållningssällskapet »

Externa nyheter

Ny bok om stängsling mot stora rovdjur

På uppdrag av Svenska Fåravelsförbundet har Viltskadecente...

Nytt nummer till fårhälsovården

Svenska Djurhälsovården får nya telefonnummer runt 11 okto...

Dagbok från Ervalla

Vad innebär ett stort rovdjursangrepp när man lever av att fö...

NYTT PÅ FORUMET
Avel & Betäckning:

  • Finullsbagge till poll dorset?
    Hej! Har en liten fundering. Vet att...
    - Joel.ivis
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Positiva och negativa effekter av 50-trädsregel

Tisdag 31 mars 2009

Enligt en undersökning från Jordbruksverket har 50-trädsregeln i 2008 års betesmarksregler, lett till negativa effekter för svenska naturvärden och positiva effekter för kulturvärden.

Resultatet av studien har bland annat bidragit till de nya höjda miljöersättningarna för mark med höga naturvärden med mer än 100 träd per hektar.

Ett annat resultat är att Jordbruksverket planerar en satsning för att öka kunskapen om betesmarksröjning för att bevara den biologiska mångfalden för entreprenörer.

När Sverige införde en ny betesmarksdefinition förra året ville Jordbruksverket samtidigt utvärdera vilka miljöeffekter den nya regeln skulle få. Många var oroliga för hur natur- och kulturmiljöer skulle påverkas. I en studie inom projektet CAP:s miljöeffekter, som drivs av Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, tittade man på två frågor:

  • Röjs det mer sedan 50-trädsregeln infördes?
  • Vad får röjningarna för effekter på natur- och kulturmiljövärden?

Ökad röjning — små arealer
Studien, som baseras på analyser av satellitbilder, visar att lantbrukare röjde större areal 2008 jämfört med åren 2004-2007. Trots ökningen är det ingen stor areal som har röjts, cirka 3000 hektar, det vill säga knappt en procent av Sveriges totala betesmarksareal. Metoden identifierar endast röjningar som är så kraftiga att de kan upptäckas i satellitbilder. Mindre omfattande röjningar där enstaka träd och buskar tas bort ingår inte.
50-trädesregeln kan vara en orsak till ökningen.

En annan orsak kan finnas i att de träd och buskar som har röjts bort i betesmarkerna används främst till flisning och till massaved. Priset på dessa produkter gick upp 2007/2008 och gjorde att det blev det mindre kostsamt att röja sina betesmarker samtidigt som den nya betesmarksdefinitionen infördes.

Negativt för naturvärden...
Inventering visar att röjningarna var övervägande negativa för den biologiska mångfalden. En observation är att hälften av antalet gamla träd, exempelvis sparbanksekar, har sågats ner vid röjningarna. Dessa träd har höga naturvärden och tar många hundra år att ersätta.

I betesmarksreglerna för 2008 var dessa träd egentligen undantagna från 50-trädsreglen och behövdes alltså inte räknas in i det antal träd det fick finnas på en betesmark för att få stöd.
Till andra negativa effekter hör större körskador eftersom man använde tunga maskiner. Röjningar skedde till stor del med hjälp av entreprenörer från skogsbruket.
- Man ska inte behandla en trädklädd betesmark som en skog. Då mister man ofta naturvärden vid röjningen, menar Sofia Blom på miljöenheten.

...men positivt för kulturmiljöer
En positiv effekt av 50-trädesregeln är att kulturspår, exempelvis stenmurar och fornlämningar har blivit mer synliga.
Undersökningen visar också att få av de röjda markerna har haft en värdefull flora som hotats av igenväxningen före röjningen. Det är ändå troligt att man på sikt får en positiv effekt för floravärdena i de röjda markerna och att värdefulla arter återetablerar sig.

Mer information om hur man röjer
Jordbruksverket har informerat länsstyrelsernas rådgivare om resultatet av studien för att de ska vara tydliga med vilka träd som ska sparas i värdefulla betesmarker.
-Vi hoppas att det blir tydligt för lantbrukarna att grova eller andra värdefulla träd ska sparas, säger projektledaren Sofia Blom. Miljöersättningarna har också höjts 2009 för att kompensera för förlorat gårdsstöd i marker med värdefulla träd.  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons