Externa nyheter

Nya Zeeland: Nya investeringar i fårmjölk

The Government has joined with private enterprise to inject $31.4 million into the growing sheep milk industry.
NZ Farmer »

Australien: Nu ska får i Victoria-regionen märkas

The millions of sheep born in Victoria each year must be fitted with electronic ear tags, under a major overhaul of livestock traceability systems to be introduced from 1 January 2017.
The Age »

Stort sug efter ekokött

Efterfrågan på ekologisk mat ökar stadigt. Men trots att bönderna får bra betalt står produktionen av ekologiskt kött och stampar.
Dagens Industri »

Två lösspringande hundar attackerade lamm

Polisen fick vid 08.30-tiden på onsdagsmorgonen ett larm om skadegörelse i Prässebo. Det visade sig i stället handla om en djurattack. Hur allvarligt skadad lammet blev är ännu oklart.
Ttela »

Varg har dödat 37 får utanför Örebro

Länsstyrelsen i Örebro län har nu beslutat om skyddsjakt på varg i Tångeråsa. Vargen har dödat totalt 37 får i angrepp som skett vid tre tillfällen under perioden 11 juni till 22 augusti.
ATL »

Rädsla för fler attacker

Det finns en rädsla för att helgens vargattack på Molstaberg ska följas av fler. Samtidigt fortsätter skyddsjakten.
LT »

Gotlandsfår till nytta och nöje

Det började med tre tackor och en bagge. Bara för att det är trevligt med får och för att stranden vid gården i Kronlund behövde betas av. Nu har Isabelle 11 tackor och 24 lamm, och hennes hobby ...
Arjeplognytt »

Glada lådan - en digital gårdsbutik i Jämtland

Glada Lådan är främst en webbutik där man kan beställa varor från omkring 30 småskaliga matproducenter i Jämtland.
Jordbruksaktuellt »

Här är de nominerade till årets Änglamarkspris

Adam Arnesson föder upp lamm på Jannelunds gård i Mullhyttan är en av fyra nominerade till Änglamarkspriset. Vinnaren får 100 000 kronor samt chansen att sälja sina produkter i Coops butiker.
Omni »

Storbritannien: Uppmuntras att använda datortomografi för avelsurval

A demonstration of Computed Tomography scanning of ram lambs will take place, in order to show how the technology can accurately measure key characteristics to help produce lambs which meet market ...
Farming UK »

Sju får vargdödade på Molstaberg

– Fyra får har påträffats dödade och tre har avlivats, säger länsstyrelsens besiktningsman, Arne Söderberg.
Jakt & Jägare »

Förmodligen blir det ingen skyddsjakt på björn och varg

Länsstyrelsen har beviljat skyddsjakt på björn och varg vid några fäbodar utanför Malung. Men nu ser det ut som det inte blir någon jakt.
De 5 Stora »

Norge: Vill märka och spåra alla vargar

Erlin Aas-Eng, bondelagsordförande i norska Hedmark, vill märka alla vargar för att undvika stora förluster av betesdjur, skriver NRK. Bakgrunden till detta är att 160 får rivits ihjäl av varg i ...
Jakt & Jägare »

Skadad varg härjar i Bullaren

På bara någon månad har det varit sex vargangrepp i Bullaren. 13 får har dödats eller skadats. Vargen verkar ha en bettskada och det kan vara samma varg som blev påkörd nyligen.
Bohusläningen »

Årsmöte i Åland Fåravelsförening

Polisanmälning när ett får försvunnit och diskussion med Dahlmans om kontrakt. Det var två saker som fåravelsföreningen tog upp på sitt styrelsemöte under gårdagen.
Ålands radio & TV »

Externa nyheter

Rovdjursangrepp 2016

Det här ska inte betraktas som en fullständig sammanställning &o...

Handlingsplan Lamm

I mars 2015 tog branscherna initiativ till att skapa en ...

Länsstyrelsen i Stockholm – ta ert ansvar!

Debattartikel undertecknad av Magnus Jönsson (ordf.) och Gudrun Haglun...

NYTT PÅ FORUMET
Foder, Bete & Vall:

  • Re: Problem med ensilage
    Det låter som att problemet är att ensilaget...
    - Anna Bergström
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Positiva och negativa effekter av 50-trädsregel

Tisdag 31 mars 2009

Enligt en undersökning från Jordbruksverket har 50-trädsregeln i 2008 års betesmarksregler, lett till negativa effekter för svenska naturvärden och positiva effekter för kulturvärden.

Resultatet av studien har bland annat bidragit till de nya höjda miljöersättningarna för mark med höga naturvärden med mer än 100 träd per hektar.

Ett annat resultat är att Jordbruksverket planerar en satsning för att öka kunskapen om betesmarksröjning för att bevara den biologiska mångfalden för entreprenörer.

När Sverige införde en ny betesmarksdefinition förra året ville Jordbruksverket samtidigt utvärdera vilka miljöeffekter den nya regeln skulle få. Många var oroliga för hur natur- och kulturmiljöer skulle påverkas. I en studie inom projektet CAP:s miljöeffekter, som drivs av Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, tittade man på två frågor:

  • Röjs det mer sedan 50-trädsregeln infördes?
  • Vad får röjningarna för effekter på natur- och kulturmiljövärden?

Ökad röjning — små arealer
Studien, som baseras på analyser av satellitbilder, visar att lantbrukare röjde större areal 2008 jämfört med åren 2004-2007. Trots ökningen är det ingen stor areal som har röjts, cirka 3000 hektar, det vill säga knappt en procent av Sveriges totala betesmarksareal. Metoden identifierar endast röjningar som är så kraftiga att de kan upptäckas i satellitbilder. Mindre omfattande röjningar där enstaka träd och buskar tas bort ingår inte.
50-trädesregeln kan vara en orsak till ökningen.

En annan orsak kan finnas i att de träd och buskar som har röjts bort i betesmarkerna används främst till flisning och till massaved. Priset på dessa produkter gick upp 2007/2008 och gjorde att det blev det mindre kostsamt att röja sina betesmarker samtidigt som den nya betesmarksdefinitionen infördes.

Negativt för naturvärden...
Inventering visar att röjningarna var övervägande negativa för den biologiska mångfalden. En observation är att hälften av antalet gamla träd, exempelvis sparbanksekar, har sågats ner vid röjningarna. Dessa träd har höga naturvärden och tar många hundra år att ersätta.

I betesmarksreglerna för 2008 var dessa träd egentligen undantagna från 50-trädsreglen och behövdes alltså inte räknas in i det antal träd det fick finnas på en betesmark för att få stöd.
Till andra negativa effekter hör större körskador eftersom man använde tunga maskiner. Röjningar skedde till stor del med hjälp av entreprenörer från skogsbruket.
- Man ska inte behandla en trädklädd betesmark som en skog. Då mister man ofta naturvärden vid röjningen, menar Sofia Blom på miljöenheten.

...men positivt för kulturmiljöer
En positiv effekt av 50-trädesregeln är att kulturspår, exempelvis stenmurar och fornlämningar har blivit mer synliga.
Undersökningen visar också att få av de röjda markerna har haft en värdefull flora som hotats av igenväxningen före röjningen. Det är ändå troligt att man på sikt får en positiv effekt för floravärdena i de röjda markerna och att värdefulla arter återetablerar sig.

Mer information om hur man röjer
Jordbruksverket har informerat länsstyrelsernas rådgivare om resultatet av studien för att de ska vara tydliga med vilka träd som ska sparas i värdefulla betesmarker.
-Vi hoppas att det blir tydligt för lantbrukarna att grova eller andra värdefulla träd ska sparas, säger projektledaren Sofia Blom. Miljöersättningarna har också höjts 2009 för att kompensera för förlorat gårdsstöd i marker med värdefulla träd.  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons