Externa nyheter

Norge: Låga nivåer av radioaktivitet

Hittil i år har det vært svært lave nivåer av radioaktivt stoff i dyr på utmarksbeite, melder Statens strålevern.
Nationen »

Nu har lamningen börjat på Strömmens gårdsmejeri

På gården i Boltjärn gör Agneta Larsson och Martin Andersson sina ostar på mjölk från sina egna får, vilket de gjort flera år nu.
Sundsvalls Tidning »

Vargen skadar många för att säkert få mat

I Sydösterbotten har vargar tagit sig in i tre fårfarmer på bara en dryg vecka. Det här sker också på andra platser i Finland just nu, enligt jaktchef Stefan Pellas på Finlands viltvårdscentral i ...
YLE Nyheter »

Länsstyrelse tillåter skyddsjakt av lodjur i Askersund

En gård i Askersund har fått beviljat från Länsstyrelsen att skjuta ett lodjur som dödat får på gården vid ett flertal tillfällen från oktober 2015.
SR P4 Örebro »

Åldras klonade djur snabbare?

BBC redogör för ett pågående försök där man bland annat gjort fyra kloner från samma tacka som en gång i tiden gav upphov till fåret Dolly. När Dolly dog hade hon en del åldersförändringar ...
Maten och marknaden »

Får vi åka tåg?

Sören Blom arbetade på järnvägsspåret på stationen i Lammhult tillsammans med sin kollega när två får plötsligt kom springandes ut på perrongen.
Smålandsposten »

Vargattack i Hedemora kommun - elva får döda

Under onsdagsförmiddagen upptäckte man att elva får dödats i en vargattack. Händelsen ägde rum i Vikbyn, strax utanför Hedemora. Det var djurägaren själv som gjorde upptäckten.
Dalarnas Tidningar »

De öppnade butik i ladan på gården

Morgan och Marit Erixon bedriver jordbruk i den mindre skalan på gården i Lahult och har 25 tackor i en hage. För andra året driver de Lahultsboden i den gamla ladugården.
Hallandsposten »

Nya Zeeland: National Wool Declaration kan bli obligatorisk

A motion which states the NSW Farmers support the National Wool Declaration being made mandatory was supported at the conference in Sydney today.
The Weekly Times »

Austrailien: Ullen försöker ta en del av Vietnams textilmarknad

The Woolmark Company has set an ambitious target to absorb three per cent of Vietnam's $27 billion textile export market within four years.
Farm Weekly »

Storbritannien: Vaccin mot blåtunga nu tillgängligt

Vaccines for bluetongue are now available for sheep and cattle across Britain, with supplies approved for use in vet practices.
Meatinfo »

Storbritannien: Läs om NSAs stora fårträff

Your guide to the biennial NSA Sheep Event, which will take place on Wednesday 27th July in Worcestershire.
Farmers Guardian »

Två vargattacker i Dalarna

Två vargattacker mot får inträffade på fredagen i Dalarna. I det ena fallet har vargen forcerat ett fårnät med el.
Jakt & Jägare »

Krögarna tycker till om slakteriet

Den åländska slaktens vara eller icke vara delar de åländska krögarna.
Ålands Radio TV »

Mystisk lammdöd blir fall för polisen

En djurägare på Norra Bussjövägen har anmält att någon vid två tillfällen gett sig på och dödat gårdens lamm.
Ystads Allehanda »

Externa nyheter

Rovdjursangrepp 2016

Det här ska inte betraktas som en fullständig sammanställning &o...

Handlingsplan Lamm

I mars 2015 tog branscherna initiativ till att skapa en ...

Länsstyrelsen i Stockholm – ta ert ansvar!

Debattartikel undertecknad av Magnus Jönsson (ordf.) och Gudrun Haglun...

NYTT PÅ FORUMET
Foder, Bete & Vall:

  • Re: Problem med ensilage
    Det låter som att problemet är att ensilaget...
    - Anna Bergström
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Positiva och negativa effekter av 50-trädsregel

Tisdag 31 mars 2009

Enligt en undersökning från Jordbruksverket har 50-trädsregeln i 2008 års betesmarksregler, lett till negativa effekter för svenska naturvärden och positiva effekter för kulturvärden.

Resultatet av studien har bland annat bidragit till de nya höjda miljöersättningarna för mark med höga naturvärden med mer än 100 träd per hektar.

Ett annat resultat är att Jordbruksverket planerar en satsning för att öka kunskapen om betesmarksröjning för att bevara den biologiska mångfalden för entreprenörer.

När Sverige införde en ny betesmarksdefinition förra året ville Jordbruksverket samtidigt utvärdera vilka miljöeffekter den nya regeln skulle få. Många var oroliga för hur natur- och kulturmiljöer skulle påverkas. I en studie inom projektet CAP:s miljöeffekter, som drivs av Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, tittade man på två frågor:

  • Röjs det mer sedan 50-trädsregeln infördes?
  • Vad får röjningarna för effekter på natur- och kulturmiljövärden?

Ökad röjning — små arealer
Studien, som baseras på analyser av satellitbilder, visar att lantbrukare röjde större areal 2008 jämfört med åren 2004-2007. Trots ökningen är det ingen stor areal som har röjts, cirka 3000 hektar, det vill säga knappt en procent av Sveriges totala betesmarksareal. Metoden identifierar endast röjningar som är så kraftiga att de kan upptäckas i satellitbilder. Mindre omfattande röjningar där enstaka träd och buskar tas bort ingår inte.
50-trädesregeln kan vara en orsak till ökningen.

En annan orsak kan finnas i att de träd och buskar som har röjts bort i betesmarkerna används främst till flisning och till massaved. Priset på dessa produkter gick upp 2007/2008 och gjorde att det blev det mindre kostsamt att röja sina betesmarker samtidigt som den nya betesmarksdefinitionen infördes.

Negativt för naturvärden...
Inventering visar att röjningarna var övervägande negativa för den biologiska mångfalden. En observation är att hälften av antalet gamla träd, exempelvis sparbanksekar, har sågats ner vid röjningarna. Dessa träd har höga naturvärden och tar många hundra år att ersätta.

I betesmarksreglerna för 2008 var dessa träd egentligen undantagna från 50-trädsreglen och behövdes alltså inte räknas in i det antal träd det fick finnas på en betesmark för att få stöd.
Till andra negativa effekter hör större körskador eftersom man använde tunga maskiner. Röjningar skedde till stor del med hjälp av entreprenörer från skogsbruket.
- Man ska inte behandla en trädklädd betesmark som en skog. Då mister man ofta naturvärden vid röjningen, menar Sofia Blom på miljöenheten.

...men positivt för kulturmiljöer
En positiv effekt av 50-trädesregeln är att kulturspår, exempelvis stenmurar och fornlämningar har blivit mer synliga.
Undersökningen visar också att få av de röjda markerna har haft en värdefull flora som hotats av igenväxningen före röjningen. Det är ändå troligt att man på sikt får en positiv effekt för floravärdena i de röjda markerna och att värdefulla arter återetablerar sig.

Mer information om hur man röjer
Jordbruksverket har informerat länsstyrelsernas rådgivare om resultatet av studien för att de ska vara tydliga med vilka träd som ska sparas i värdefulla betesmarker.
-Vi hoppas att det blir tydligt för lantbrukarna att grova eller andra värdefulla träd ska sparas, säger projektledaren Sofia Blom. Miljöersättningarna har också höjts 2009 för att kompensera för förlorat gårdsstöd i marker med värdefulla träd.  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons