Externa nyheter

Tamdjursägare ska varnas för rovdjur

Länsstyrelsen i Östergötland lanserar nu ett mobilbaserat system för tamdjursägare som ska varna för rovdjur.
SVT Östnytt »

Flest vargangrepp i Värmland

21 tamdjur i landet bekräftades angripna av rovdjur under 2014. Vargen stod bakom 68 procent av angreppen, som framför allt inträffade i Värmland.
SVT Värmland »

Lodjuren bakom viltskadorna i Uppsala

Här i Uppsala var det lodjuren, totalt 23 stycken, som ställde till det för fårägarna.
SVT Uppland »

HKScan i Linköping byter tråg till färdigförpackat kött, halverar koldioxidpåverkan

Förändringen innebär att koldioxidutsläppen för trågen halveras. Arbetet är ett steg i processen att minska den totala klimatpåverkan.
HKScan på Mynewsdesk »

Wales: Rekordsiffror för export

In the last four years the UK exported £523m of Welsh lamb with sales hitting £154.7m in 2013, an increase of 38% since 2010, supporting over 50,000 jobs in the region.
Farming UK »

Nepal: Utbrott av vad man tror är fårpest

Hundreds of sheep have died in Ghalegaun, Lamjung, one of the most popular tourist destinations of Nepal.
The Himalayan Times »

”Svenskt kött har mycket låg klimatpåverkan”

Att minska utsläppen från fossila bränslen måste rimligen vara huvuduppgiften, skriver företrädare för LRF och branschorganisationen Svenskt kött.
Dagens Nyheter »

The Wool Lab

The Woolmark Company presents The Wool Lab Spring/Summer 2016, the seasonal guide to the most interesting trends and best wool fabrics and yarns, at Milano Unica in Milan.
Textiles Update »

Australien: Stadsbarn får lära sig varifrån köttet kommer

Port Lincoln family raise lamb in town to teach children about the process of paddock-to-plate.
ABC Rural »

Skottland: Olja skyddar lamm från räv

It is an Irish product initially marketed in 2014 and is now being used effectively by some sheep farmers in Scotland, according to Michael Lynch, of OrlDen.
The Scottish Farmer »

Unga bönder, svensk dokumentärsserie i TV4 Play

Oscar och Regina driver en ekologisk fårgård på Bergsåkersgården mellan Umeå och Skellefteå.
WebbTVnu »

Brittisk fårgård ställs om till Nya Zeeländskt drift

As soon as the duo began the takeover of the farm in 2013-14, they wasted no time in converting it to a low-cost, New Zealand-style system.
Farmers Weekly »

Fårfarmare kräver arbetsro

Gudrun Haglund-Eriksson driver Ull och skinn i Närkesberg öster om Askersund. Hon är bekymrad över den uppgivenhet som finns i fårbranschen just nu.
ATL »

Danmark: Nya regler för återtag

Fåre- og lammeskin er nu blevet klassificeret som et Slutprodukt og er ikke længere et Biprodukt, Det betyder at slagtehuse nu frit kan udlevere skin til fåreavleren efter slagtning.
Dansk Fåreavl »

TV från Fårfesten

Bland annat visas hur man fotstampar vadmal. Det är ett inslag som drar publik och visar på kunskap som är på väg att gå förlorad.
SVT Värmlandsnytt »

Externa nyheter

Ny bok om stängsling mot stora rovdjur

På uppdrag av Svenska Fåravelsförbundet har Viltskadecente...

Nytt nummer till fårhälsovården

Svenska Djurhälsovården får nya telefonnummer runt 11 okto...

Dagbok från Ervalla

Vad innebär ett stort rovdjursangrepp när man lever av att fö...

NYTT PÅ FORUMET
Djurhälsa:

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Positiva och negativa effekter av 50-trädsregel

Tisdag 31 mars 2009

Enligt en undersökning från Jordbruksverket har 50-trädsregeln i 2008 års betesmarksregler, lett till negativa effekter för svenska naturvärden och positiva effekter för kulturvärden.

Resultatet av studien har bland annat bidragit till de nya höjda miljöersättningarna för mark med höga naturvärden med mer än 100 träd per hektar.

Ett annat resultat är att Jordbruksverket planerar en satsning för att öka kunskapen om betesmarksröjning för att bevara den biologiska mångfalden för entreprenörer.

När Sverige införde en ny betesmarksdefinition förra året ville Jordbruksverket samtidigt utvärdera vilka miljöeffekter den nya regeln skulle få. Många var oroliga för hur natur- och kulturmiljöer skulle påverkas. I en studie inom projektet CAP:s miljöeffekter, som drivs av Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, tittade man på två frågor:

  • Röjs det mer sedan 50-trädsregeln infördes?
  • Vad får röjningarna för effekter på natur- och kulturmiljövärden?

Ökad röjning — små arealer
Studien, som baseras på analyser av satellitbilder, visar att lantbrukare röjde större areal 2008 jämfört med åren 2004-2007. Trots ökningen är det ingen stor areal som har röjts, cirka 3000 hektar, det vill säga knappt en procent av Sveriges totala betesmarksareal. Metoden identifierar endast röjningar som är så kraftiga att de kan upptäckas i satellitbilder. Mindre omfattande röjningar där enstaka träd och buskar tas bort ingår inte.
50-trädesregeln kan vara en orsak till ökningen.

En annan orsak kan finnas i att de träd och buskar som har röjts bort i betesmarkerna används främst till flisning och till massaved. Priset på dessa produkter gick upp 2007/2008 och gjorde att det blev det mindre kostsamt att röja sina betesmarker samtidigt som den nya betesmarksdefinitionen infördes.

Negativt för naturvärden...
Inventering visar att röjningarna var övervägande negativa för den biologiska mångfalden. En observation är att hälften av antalet gamla träd, exempelvis sparbanksekar, har sågats ner vid röjningarna. Dessa träd har höga naturvärden och tar många hundra år att ersätta.

I betesmarksreglerna för 2008 var dessa träd egentligen undantagna från 50-trädsreglen och behövdes alltså inte räknas in i det antal träd det fick finnas på en betesmark för att få stöd.
Till andra negativa effekter hör större körskador eftersom man använde tunga maskiner. Röjningar skedde till stor del med hjälp av entreprenörer från skogsbruket.
- Man ska inte behandla en trädklädd betesmark som en skog. Då mister man ofta naturvärden vid röjningen, menar Sofia Blom på miljöenheten.

...men positivt för kulturmiljöer
En positiv effekt av 50-trädesregeln är att kulturspår, exempelvis stenmurar och fornlämningar har blivit mer synliga.
Undersökningen visar också att få av de röjda markerna har haft en värdefull flora som hotats av igenväxningen före röjningen. Det är ändå troligt att man på sikt får en positiv effekt för floravärdena i de röjda markerna och att värdefulla arter återetablerar sig.

Mer information om hur man röjer
Jordbruksverket har informerat länsstyrelsernas rådgivare om resultatet av studien för att de ska vara tydliga med vilka träd som ska sparas i värdefulla betesmarker.
-Vi hoppas att det blir tydligt för lantbrukarna att grova eller andra värdefulla träd ska sparas, säger projektledaren Sofia Blom. Miljöersättningarna har också höjts 2009 för att kompensera för förlorat gårdsstöd i marker med värdefulla träd.  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons