Externa nyheter

Får vargdödat i Småland

Ett får dödades natten till fredagen av varg i småländska Unnaryd.
Jakt & Jägare »

Wales: Ett krig mellan böbnder och kråkfågel

As each year’s crop of spring lambs emerges, the temptation can be too much for cunning crows and clever corvids that, for the rest of the year, prefer the easy option of carrion and grain.
Daily Post »

Handtvätt viktig efter djurkontakt

Klappa gärna djuren vid besök på lantbruk, djurparker och 4H-gårdar i sommar. Men var noga med att tvätta händerna efteråt - annars riskerar du svår magsjuka.
SR P4 Kronoberg »

Varangrepp på får i Hylte kommun

Under fredagen den 22 maj genomförde Länsstyrelsen en besiktning Hylte kommun och kunde konstatera att en tacka dödats av varg. För er som bor i området finns eposttjänsten Rovdjursalert.
Lst: Rovdjursalert Halland »

TV: Vårmarknad firas med hinderbana för getter

Det är snart dags för Jämtlands läns museums, Jamtli, vårmarknad. Och i reklamen för den är det geten som har huvudrollen.
Land Lantbruk/Skogsland »

Lisa och Mark värnar om de svenska lantraserna

– Vi menar att det vore en stor björntjänst gentemot våra förfäder att låta djuren som de en gång tog väl hand om dö ut, säger Lisa Rist och Mark Roper.
Värmlands Folkblad »

Lammproducent förstår att krögare inte får gotländskt kött

Lammbonden Ylva Ericsson tycker inte att restaurangerna kan prioriteras före butikerna, som tar emot lammkött året runt.
SR P4 Gotland »

Gotlands Slagteri tillbakavisar krögarkritik

Kritiken från gotländska restauranger att Gotlands slagteri prioriterar att sälja kött till butiker istället för till restauranger, är inte ny, säger Thomas Östlund, vd för Gotlands slagteri.
SR P4 Gotland »

Krögare: Gotlands Slagteri vill inte sälja gotländskt kött till oss

Det är svårt för restaurangerna på Gotland att få tag i gotländskt kött och de kritiserar slakteriet i Visby för att prioritera butiker framför restauranger och grossister.
SR P4 Gotland »

Lamm på turné bland gamla

Med ett 17 dagar gammalt flasklamm åkte Helena Vilhelmsson på måndagen på turné till Tullbackagården och Hagby Ängar.
Nerikes Allehanda »

Gårdsträff KRAV-lamm

Den 27 maj klockan 12.00 bjuder HKScan Agri och Charlotte och Bernt Lundstedt in till gårdsträff på Öja Nolgården 3, TIDAN. En gård med KRAV-certifierad Lammproduktion och olika smarta lösningar.
HKScan Agri-bloggen »

Fårklippning och maskiner på mässa

Fårklippning, maskiner, odling och annat med lantlig anknytning står på programmet vid årets upplaga av Brunnby Lantbrukardagar.
ATL »

Hornlamm ska beta Södra Hällarna i sommar

Även i sommar blir det lamm på Södra Hällarna i Visby.
SR P4 Gotland »

Fåren släppte loss

Fårsläppet vid Linnés Hammarby var inte så ystert som kosläpp kan vara, men tackor och lamm var i stort sett ändå glada för att få lämna transportvagnen.
Uppsala Nya Tidning »

Tredjeklassare på Allmogedag i Hovslätt

– De får göra små lamm av ullen som de sedan får ta med sig hem. Vi visar hur man gör men barnen gör nästan allt själva, påpekar Boel Östlund. Det är kul att få med sig något hem som man själv gjort.
Jönkopings-Posten »

Externa nyheter

Ny bok om stängsling mot stora rovdjur

På uppdrag av Svenska Fåravelsförbundet har Viltskadecente...

Nytt nummer till fårhälsovården

Svenska Djurhälsovården får nya telefonnummer runt 11 okto...

Dagbok från Ervalla

Vad innebär ett stort rovdjursangrepp när man lever av att fö...

NYTT PÅ FORUMET
Lamning:

  • Easy Farming
    Hur får man bäst avelstackor på flera...
    - HåkanStensson
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Positiva och negativa effekter av 50-trädsregel

Tisdag 31 mars 2009

Enligt en undersökning från Jordbruksverket har 50-trädsregeln i 2008 års betesmarksregler, lett till negativa effekter för svenska naturvärden och positiva effekter för kulturvärden.

Resultatet av studien har bland annat bidragit till de nya höjda miljöersättningarna för mark med höga naturvärden med mer än 100 träd per hektar.

Ett annat resultat är att Jordbruksverket planerar en satsning för att öka kunskapen om betesmarksröjning för att bevara den biologiska mångfalden för entreprenörer.

När Sverige införde en ny betesmarksdefinition förra året ville Jordbruksverket samtidigt utvärdera vilka miljöeffekter den nya regeln skulle få. Många var oroliga för hur natur- och kulturmiljöer skulle påverkas. I en studie inom projektet CAP:s miljöeffekter, som drivs av Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, tittade man på två frågor:

  • Röjs det mer sedan 50-trädsregeln infördes?
  • Vad får röjningarna för effekter på natur- och kulturmiljövärden?

Ökad röjning — små arealer
Studien, som baseras på analyser av satellitbilder, visar att lantbrukare röjde större areal 2008 jämfört med åren 2004-2007. Trots ökningen är det ingen stor areal som har röjts, cirka 3000 hektar, det vill säga knappt en procent av Sveriges totala betesmarksareal. Metoden identifierar endast röjningar som är så kraftiga att de kan upptäckas i satellitbilder. Mindre omfattande röjningar där enstaka träd och buskar tas bort ingår inte.
50-trädesregeln kan vara en orsak till ökningen.

En annan orsak kan finnas i att de träd och buskar som har röjts bort i betesmarkerna används främst till flisning och till massaved. Priset på dessa produkter gick upp 2007/2008 och gjorde att det blev det mindre kostsamt att röja sina betesmarker samtidigt som den nya betesmarksdefinitionen infördes.

Negativt för naturvärden...
Inventering visar att röjningarna var övervägande negativa för den biologiska mångfalden. En observation är att hälften av antalet gamla träd, exempelvis sparbanksekar, har sågats ner vid röjningarna. Dessa träd har höga naturvärden och tar många hundra år att ersätta.

I betesmarksreglerna för 2008 var dessa träd egentligen undantagna från 50-trädsreglen och behövdes alltså inte räknas in i det antal träd det fick finnas på en betesmark för att få stöd.
Till andra negativa effekter hör större körskador eftersom man använde tunga maskiner. Röjningar skedde till stor del med hjälp av entreprenörer från skogsbruket.
- Man ska inte behandla en trädklädd betesmark som en skog. Då mister man ofta naturvärden vid röjningen, menar Sofia Blom på miljöenheten.

...men positivt för kulturmiljöer
En positiv effekt av 50-trädesregeln är att kulturspår, exempelvis stenmurar och fornlämningar har blivit mer synliga.
Undersökningen visar också att få av de röjda markerna har haft en värdefull flora som hotats av igenväxningen före röjningen. Det är ändå troligt att man på sikt får en positiv effekt för floravärdena i de röjda markerna och att värdefulla arter återetablerar sig.

Mer information om hur man röjer
Jordbruksverket har informerat länsstyrelsernas rådgivare om resultatet av studien för att de ska vara tydliga med vilka träd som ska sparas i värdefulla betesmarker.
-Vi hoppas att det blir tydligt för lantbrukarna att grova eller andra värdefulla träd ska sparas, säger projektledaren Sofia Blom. Miljöersättningarna har också höjts 2009 för att kompensera för förlorat gårdsstöd i marker med värdefulla träd.  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons