Externa nyheter

Sju får döda efter vargangrepp i Hjärtum

Det var en varg som dödade flera får på en gård i trakten kring Hjärtum precis på kommungränsen mellan Lilla Edet och Trollhättan under morgonen.
SR P4 Väst »

Storbritannien: Rekordpris för bagge (1,7 milj SEK)

There were no wild celebrations, however. “I did nothing at all,” he said. “I came home and spent an hour checking the rest of the sheep.”
The Telegraph »

Snygga bilder: får på Färöarna

The Faroe Islands have twice as many sheep as humans. And these are not ordinary sheep.
Modern Farmer »

Vargangrepp i Markarydstrakten

Ett vargangrepp på får har bekräftats i Markarydstrakten. En bagge och en tacka dödades torsdags morse/förmiddag. Fårägaren såg själv vargen.
Lst Kronobergs län »

10 i topp kommuner med flest ekologiska tackor och baggar

24 % av tackorna och baggarna på Gotland var ekologiska. På andra plats kom Linköpings kommun.
Jordbruket i siffror (SJV) »

Norge: Öppnar för licensjakt på varg

Rovviltnemdene for Hedmark, Østfold, Akershus og Oslo vil gi fellingstillatelser på fem ulver i høstens lisensjakt.
Bondebladet »

Storbritannien: Nyazeeländsk produktionsras ökar i popularitet

Highlander sheep are becoming increasingly popular with the commercial breeder due to their hardiness, ease of lambing and worm resistance.
Western Morning News »

Varg dödade två hästar

Inga Ängsteg, bland annat om svårigheter att stängsla många svenska hagmarker.
SVT Tvärsnytt »

Västsverige Döda djur i hage - nu döms bonden

Trots flera påpekande från länsstyrelsen blev djurens situation inte bättre. I slutet av 2013 polisanmäldes fårbonden – nu har han dömts för djurplågeri i två fall och tvingas betala över 30 000 kr.
Bohusläningen »

Ekologiska får ökar mest

Ekologiska får har de senaste åren ökat mest av alla djurslag, procentuellt sett.
ATL »

11 000 för vargrivna får

En lantbrukare i Dalarna får 11000 i ersättning efter ett vargangrepp.
ATL »

Norge: Beteslagen i Hedmark förtvivlade

60 søyer og lam er funnet drept eller skadet. Fortsatt er det nærmere 100 dyr som laget ikke kan gjøre rede for, og de regner derfor med at tapstallene vil stige betydelig.
Bondebladet »

Skottland: Lammproduktionen spås att öka

With a larger breeding flock and better lambing rates, Eblex has said the supply of lambs for roughly the next year should be higher, which will increase sheep meat supplies going forward.
Farmers Guardian »

Fårbonde vill att staten står för stängslet

Bonden ska inte behöva betala merparten för ett rovdjursstängsel, anser Lars Olof Lyrdal på Ulkeröds gård i Bohuslän. I juli dödades 38 av hans tackor i en vargattack.
ATL »

Varg dödade sju får i Utterbyn

På lördagsmorgonen hittades sju döda får i en hage i Utterbyn utanför Torsby. Anette Back Olsson har nu förlorat totalt 23 djur till rovdjur den här sommaren.
Nya Wermlandstidningen »

Externa nyheter

Ny bok om stängsling mot stora rovdjur

På uppdrag av Svenska Fåravelsförbundet har Viltskadecente...

Nytt nummer till fårhälsovården

Svenska Djurhälsovården får nya telefonnummer runt 11 okto...

Dagbok från Ervalla

Vad innebär ett stort rovdjursangrepp när man lever av att fö...

Nya program i Elitlamm

Med Elitlamm Foder och nu även Elitlamm Analys så finns det många verktyg för ...

NYTT PÅ FORUMET
Övrigt:

  • Re: Får- och getraser
    Låter intressant, det ser jag fram emot....
    - Anna Bergström
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Positiva och negativa effekter av 50-trädsregel

Tisdag 31 mars 2009

Enligt en undersökning från Jordbruksverket har 50-trädsregeln i 2008 års betesmarksregler, lett till negativa effekter för svenska naturvärden och positiva effekter för kulturvärden.

Resultatet av studien har bland annat bidragit till de nya höjda miljöersättningarna för mark med höga naturvärden med mer än 100 träd per hektar.

Ett annat resultat är att Jordbruksverket planerar en satsning för att öka kunskapen om betesmarksröjning för att bevara den biologiska mångfalden för entreprenörer.

När Sverige införde en ny betesmarksdefinition förra året ville Jordbruksverket samtidigt utvärdera vilka miljöeffekter den nya regeln skulle få. Många var oroliga för hur natur- och kulturmiljöer skulle påverkas. I en studie inom projektet CAP:s miljöeffekter, som drivs av Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, tittade man på två frågor:

  • Röjs det mer sedan 50-trädsregeln infördes?
  • Vad får röjningarna för effekter på natur- och kulturmiljövärden?

Ökad röjning — små arealer
Studien, som baseras på analyser av satellitbilder, visar att lantbrukare röjde större areal 2008 jämfört med åren 2004-2007. Trots ökningen är det ingen stor areal som har röjts, cirka 3000 hektar, det vill säga knappt en procent av Sveriges totala betesmarksareal. Metoden identifierar endast röjningar som är så kraftiga att de kan upptäckas i satellitbilder. Mindre omfattande röjningar där enstaka träd och buskar tas bort ingår inte.
50-trädesregeln kan vara en orsak till ökningen.

En annan orsak kan finnas i att de träd och buskar som har röjts bort i betesmarkerna används främst till flisning och till massaved. Priset på dessa produkter gick upp 2007/2008 och gjorde att det blev det mindre kostsamt att röja sina betesmarker samtidigt som den nya betesmarksdefinitionen infördes.

Negativt för naturvärden...
Inventering visar att röjningarna var övervägande negativa för den biologiska mångfalden. En observation är att hälften av antalet gamla träd, exempelvis sparbanksekar, har sågats ner vid röjningarna. Dessa träd har höga naturvärden och tar många hundra år att ersätta.

I betesmarksreglerna för 2008 var dessa träd egentligen undantagna från 50-trädsreglen och behövdes alltså inte räknas in i det antal träd det fick finnas på en betesmark för att få stöd.
Till andra negativa effekter hör större körskador eftersom man använde tunga maskiner. Röjningar skedde till stor del med hjälp av entreprenörer från skogsbruket.
- Man ska inte behandla en trädklädd betesmark som en skog. Då mister man ofta naturvärden vid röjningen, menar Sofia Blom på miljöenheten.

...men positivt för kulturmiljöer
En positiv effekt av 50-trädesregeln är att kulturspår, exempelvis stenmurar och fornlämningar har blivit mer synliga.
Undersökningen visar också att få av de röjda markerna har haft en värdefull flora som hotats av igenväxningen före röjningen. Det är ändå troligt att man på sikt får en positiv effekt för floravärdena i de röjda markerna och att värdefulla arter återetablerar sig.

Mer information om hur man röjer
Jordbruksverket har informerat länsstyrelsernas rådgivare om resultatet av studien för att de ska vara tydliga med vilka träd som ska sparas i värdefulla betesmarker.
-Vi hoppas att det blir tydligt för lantbrukarna att grova eller andra värdefulla träd ska sparas, säger projektledaren Sofia Blom. Miljöersättningarna har också höjts 2009 för att kompensera för förlorat gårdsstöd i marker med värdefulla träd.  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons