Externa nyheter

Ingen förlängd vargjakt i Värmland

Naturvårdsverket säger nej till länsstyrelsen i Värmlands begäran om förlängd jakttid för vinterns licensjakt på varg, enligt TT.
ATL »

Lodjursangrepp på får i Kvilla, Torsås kommun

Mellan den 5-6 februari dödade lodjur två tackor och ett lamm i en fårbesättning i Kvilla nordväst om Torsås.
Lst Kalmar län »

Dags för SAM-ansökan

Den här veckan kommer SAM-utskicket hem i brevlådan till drygt 70 000 lantbrukare.
Jordbruksverket »

Söker förlängd vargjakt i två län

Länsstyrelserna i Örebro och Värmland ansöker nu om förlängd tid för licensjakt på varg. Detta för att jakten ska hinnas med i vinter, trots den rättsliga process som ännu inte är avgjord.
Jakt & Jägare/Webbradio »

Tio miljoner till investeringar i jordbruket

Länsstyrelsen har fördelat tio miljoner i investeringsstöd till tretton gotländska jordbruksföretag som investerar i djurstallar.
SR P4 Gotland »

Lodjur låg bakom rivna får

På lördagsmorgonen hittade fårägaren IngMarie Wilhelmsson två får döda i hagen. Besiktningsmannens bedömning är entydig: Det är något av traktens lodjur som har varit framme.
Borås Tidning »

Köttskandalen oroar gotländska bönder

Köttskandalen slår hårt mot svenskt kött och Krav, men också mot kött från Gotland. "Det är mycket trist! När vi äntligen börjat få lite "cred" för de svenska mervärdena så händer det här."
Land Lantbruk/Skogsland »

Slakteriägare kräver staten på pengar

En slakteriägare i Halland kräver Livsmedelsverket på 151 714 kr för utebliven inkomst. Slakteriägaren fick slänga en stor mängd kött som blivit underkänt – för att myndighetens veterinär inte kom.
ATL »

Fårkadaver begravdes på gård i Lojo

Fåren på en gård i Lojo vansköttes och fick för lite föda i åratal. Dessutom begravdes flera tunnor med kadaver på gårdens marker. I en tunna rymdes minst 50 lamm.
Österbottens Tidning »

Får stals från gård

Tidigt fredag morgon skulle Pär Gräns göra tillsyn av djuren på Skålhamra gård strax väster om Vallentuna.
Mitt Täby »

Nya Zeeland: Torkan får bönder att ifrågasätta gängse kunskap

"We can't actually push this farm to be more productive, it's reached its peak but we can cut the costs back to make it more viable, that's the way I see it."
NZ Farmer »

“Det borde finnas ett bäst-efter-datum”

Lammbonden Magnus Jönsson i Östra Sallerup och Bessinge med sig av sina bästa tips om lammkött.
Svenskt Kött »

Fler vargar får skjutas i Ockelbo

Sex vargar fälldes under licensjakten första vecka i Ockelbo. Nu har Länsstyrelsen beslutat om att låta skjuta ytterligare två vargar. Syftet med jakten är att få bort hela reviret.
Arbetarbladet »

Island: Turism och fårflyttning från hästryggen

The Nordic country's annual sheep transfer is a generations-old tradition that has returned to fashion since the financial crisis, a chance to discover the Jökulgil River canyon and its landscape.
World Crunch »

Slutbesked om vargjakt i Västmanland

Det blir ingen licensjakt på varg i Västmanland, om Förvaltningsrätten i Uppsala får bestämma. På fredagen meddelade rätten att jakten strider mot såväl EU-lag som svensk lag.
Jakt & Jägare »

Externa nyheter

Handlingsplan Lamm

I mars 2015 tog branscherna initiativ till att skapa en ...

Rovdjursangrepp 2016

Det här ska inte betraktas som en fullständig sammanställning &o...

Länsstyrelsen i Stockholm – ta ert ansvar!

Debattartikel undertecknad av Magnus Jönsson (ordf.) och Gudrun Haglun...

Rovdjursangrepp betessäsongen 2015

Det här ska inte betraktas som en fullständig sammanställning &o...

Program

Välkomna till Svenska Fåravelsförbundets stämma oc...

NYTT PÅ FORUMET
Foder, Bete & Vall:

  • Re: Problem med ensilage
    Det låter som att problemet är att ensilaget...
    - Anna Bergström
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Positiva och negativa effekter av 50-trädsregel

Tisdag 31 mars 2009

Enligt en undersökning från Jordbruksverket har 50-trädsregeln i 2008 års betesmarksregler, lett till negativa effekter för svenska naturvärden och positiva effekter för kulturvärden.

Resultatet av studien har bland annat bidragit till de nya höjda miljöersättningarna för mark med höga naturvärden med mer än 100 träd per hektar.

Ett annat resultat är att Jordbruksverket planerar en satsning för att öka kunskapen om betesmarksröjning för att bevara den biologiska mångfalden för entreprenörer.

När Sverige införde en ny betesmarksdefinition förra året ville Jordbruksverket samtidigt utvärdera vilka miljöeffekter den nya regeln skulle få. Många var oroliga för hur natur- och kulturmiljöer skulle påverkas. I en studie inom projektet CAP:s miljöeffekter, som drivs av Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, tittade man på två frågor:

  • Röjs det mer sedan 50-trädsregeln infördes?
  • Vad får röjningarna för effekter på natur- och kulturmiljövärden?

Ökad röjning — små arealer
Studien, som baseras på analyser av satellitbilder, visar att lantbrukare röjde större areal 2008 jämfört med åren 2004-2007. Trots ökningen är det ingen stor areal som har röjts, cirka 3000 hektar, det vill säga knappt en procent av Sveriges totala betesmarksareal. Metoden identifierar endast röjningar som är så kraftiga att de kan upptäckas i satellitbilder. Mindre omfattande röjningar där enstaka träd och buskar tas bort ingår inte.
50-trädesregeln kan vara en orsak till ökningen.

En annan orsak kan finnas i att de träd och buskar som har röjts bort i betesmarkerna används främst till flisning och till massaved. Priset på dessa produkter gick upp 2007/2008 och gjorde att det blev det mindre kostsamt att röja sina betesmarker samtidigt som den nya betesmarksdefinitionen infördes.

Negativt för naturvärden...
Inventering visar att röjningarna var övervägande negativa för den biologiska mångfalden. En observation är att hälften av antalet gamla träd, exempelvis sparbanksekar, har sågats ner vid röjningarna. Dessa träd har höga naturvärden och tar många hundra år att ersätta.

I betesmarksreglerna för 2008 var dessa träd egentligen undantagna från 50-trädsreglen och behövdes alltså inte räknas in i det antal träd det fick finnas på en betesmark för att få stöd.
Till andra negativa effekter hör större körskador eftersom man använde tunga maskiner. Röjningar skedde till stor del med hjälp av entreprenörer från skogsbruket.
- Man ska inte behandla en trädklädd betesmark som en skog. Då mister man ofta naturvärden vid röjningen, menar Sofia Blom på miljöenheten.

...men positivt för kulturmiljöer
En positiv effekt av 50-trädesregeln är att kulturspår, exempelvis stenmurar och fornlämningar har blivit mer synliga.
Undersökningen visar också att få av de röjda markerna har haft en värdefull flora som hotats av igenväxningen före röjningen. Det är ändå troligt att man på sikt får en positiv effekt för floravärdena i de röjda markerna och att värdefulla arter återetablerar sig.

Mer information om hur man röjer
Jordbruksverket har informerat länsstyrelsernas rådgivare om resultatet av studien för att de ska vara tydliga med vilka träd som ska sparas i värdefulla betesmarker.
-Vi hoppas att det blir tydligt för lantbrukarna att grova eller andra värdefulla träd ska sparas, säger projektledaren Sofia Blom. Miljöersättningarna har också höjts 2009 för att kompensera för förlorat gårdsstöd i marker med värdefulla träd.  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons