Externa nyheter

Ullspinneri i Sparreholm - ett av få i landet

I Sparreholm finns ett av landets fyra små, lokala ullspinnerier och verksamheten kanske kan få det lilla samhället att blomma upp igen lite grann.
SR P4 Sörmland »

Bonde dömd för dumpning

5 000 kronor i böter blev priset för lantbrukaren som lämnade döda griskultingar och lamm i skogen.
ATL »

Många fårägare oroliga för varg

Allt fler fårägare i Kronobergs län är oroade för varg efter vargattacken i Halland i början av juli månad. Och nu måste det bli mer skyddsjakt på just varg, menar Lars-Ove Johansson, LRF Sydost.
SR P4 Kronoberg »

Orimligt att ta in alla fåren för natten

För att visa svårigheten med att ta in fåren på nätterna, vilket länsstyrelsen ofta rekommenderar som skydd mot vargen, bjöd Lars-Ove Johansson in media och politiker till en demonstration.
LRF »

Vågar satsa på gårdsbutik och eget slakteri

Att driva företag ute på landsbygden kan vara en utmaning. Men det hindrade inte Håkan och Anna Västerslät att starta upp en egen gårdsbutik med ett litet slakteri i Kläckeberga strax utanför Kalmar.
SR P4 Kalmar »

Australien: Bra tider för lammproducenter

Prices at the abattoir had peaked at $6.50/kilogram for producers and the works had one of its best years ever, largely due to the abundance of livestock available.
The Land »

Tjuvslaktare håller till runt Torsås

I Torsåstrakten jagar polisen en tjuvslaktare. Härom dagen upptäckte en fårägare i Järnsida att ett lamm saknades i hans hage. Kvar fanns bara ett öronmärke och en del ull.
SR P4 Kalmar »

Skydda dina djur i sommarvärmen

Just nu råder soligt och varmt sommarväder i Sverige – så varmt att SMHI har utfärdat varning för mycket höga temperaturer. Du som har djur behöver tänka på att skydda djuren från lidande.
Jordbruksverket »

Eftertraktade efterbörder från Nya Zeeland

Hollywood A-lister Reese Witherspoon is joining a flock of celebrities lining up to cover their faces in Kiwi sheep placenta.
NZ Herald »

Finland: Ökat intresse för naturbete

Liksom i Sverige har arealen av ängs -och betesmarker minskat i Finland på senare år. Men nu kan en vändning vara på gång.
ATL »

Nya Zeeland: Bönder får ökat inflytande i miljöfrågor

Sheep and beef farmers will have a stronger voice in the regions on environmental issues, through an agreement between Federated Farmers and Beef + Lamb New Zealand.
Beef + Lamb NZ »

Storbritannien: Odling av grönfoder och örter populärt

The rising cost of fertiliser and feed has encouraged livestock farmers to look at alternative forage crops. Herbal leys are a popular choice for many.
Farmers Guardian »

Australien: Rekorddelatagande och fler unga

An “absolute record” Australian Sheep and Wool Show at the weekend was driven by increased interest from the younger generations.
Weekly Times Now »

Tidigt och hackat ensilage

Agronom Carl Helander vid SLU har studerat om foderintag, fodersortering, tuggbeteende och produktionsnivå hos högproducerande får berörs om man hackar och tidigarelägger skördetidpunkten.
Jordbruksaktuellt »

Kanada: Herden Jared Epp och hans får bekämpar invasiva växter

Wild fires and roaming herds of bison used to be the protectors of the northeast swale, helping to keep the unique patch of prairie healthy by keeping invasive plant species at bay.
CBC News »

Externa nyheter

Ny bok om stängsling mot stora rovdjur

På uppdrag av Svenska Fåravelsförbundet har Viltskadecente...

Nytt nummer till fårhälsovården

Svenska Djurhälsovården får nya telefonnummer runt 11 okto...

Dagbok från Ervalla

Vad innebär ett stort rovdjursangrepp när man lever av att fö...

Nya program i Elitlamm

Med Elitlamm Foder och nu även Elitlamm Analys så finns det många verktyg för ...

NYTT PÅ FORUMET
Övrigt:

  • Re: Får- och getraser
    Låter intressant, det ser jag fram emot....
    - Anna Bergström
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Positiva och negativa effekter av 50-trädsregel

Tisdag 31 mars 2009

Enligt en undersökning från Jordbruksverket har 50-trädsregeln i 2008 års betesmarksregler, lett till negativa effekter för svenska naturvärden och positiva effekter för kulturvärden.

Resultatet av studien har bland annat bidragit till de nya höjda miljöersättningarna för mark med höga naturvärden med mer än 100 träd per hektar.

Ett annat resultat är att Jordbruksverket planerar en satsning för att öka kunskapen om betesmarksröjning för att bevara den biologiska mångfalden för entreprenörer.

När Sverige införde en ny betesmarksdefinition förra året ville Jordbruksverket samtidigt utvärdera vilka miljöeffekter den nya regeln skulle få. Många var oroliga för hur natur- och kulturmiljöer skulle påverkas. I en studie inom projektet CAP:s miljöeffekter, som drivs av Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, tittade man på två frågor:

  • Röjs det mer sedan 50-trädsregeln infördes?
  • Vad får röjningarna för effekter på natur- och kulturmiljövärden?

Ökad röjning — små arealer
Studien, som baseras på analyser av satellitbilder, visar att lantbrukare röjde större areal 2008 jämfört med åren 2004-2007. Trots ökningen är det ingen stor areal som har röjts, cirka 3000 hektar, det vill säga knappt en procent av Sveriges totala betesmarksareal. Metoden identifierar endast röjningar som är så kraftiga att de kan upptäckas i satellitbilder. Mindre omfattande röjningar där enstaka träd och buskar tas bort ingår inte.
50-trädesregeln kan vara en orsak till ökningen.

En annan orsak kan finnas i att de träd och buskar som har röjts bort i betesmarkerna används främst till flisning och till massaved. Priset på dessa produkter gick upp 2007/2008 och gjorde att det blev det mindre kostsamt att röja sina betesmarker samtidigt som den nya betesmarksdefinitionen infördes.

Negativt för naturvärden...
Inventering visar att röjningarna var övervägande negativa för den biologiska mångfalden. En observation är att hälften av antalet gamla träd, exempelvis sparbanksekar, har sågats ner vid röjningarna. Dessa träd har höga naturvärden och tar många hundra år att ersätta.

I betesmarksreglerna för 2008 var dessa träd egentligen undantagna från 50-trädsreglen och behövdes alltså inte räknas in i det antal träd det fick finnas på en betesmark för att få stöd.
Till andra negativa effekter hör större körskador eftersom man använde tunga maskiner. Röjningar skedde till stor del med hjälp av entreprenörer från skogsbruket.
- Man ska inte behandla en trädklädd betesmark som en skog. Då mister man ofta naturvärden vid röjningen, menar Sofia Blom på miljöenheten.

...men positivt för kulturmiljöer
En positiv effekt av 50-trädesregeln är att kulturspår, exempelvis stenmurar och fornlämningar har blivit mer synliga.
Undersökningen visar också att få av de röjda markerna har haft en värdefull flora som hotats av igenväxningen före röjningen. Det är ändå troligt att man på sikt får en positiv effekt för floravärdena i de röjda markerna och att värdefulla arter återetablerar sig.

Mer information om hur man röjer
Jordbruksverket har informerat länsstyrelsernas rådgivare om resultatet av studien för att de ska vara tydliga med vilka träd som ska sparas i värdefulla betesmarker.
-Vi hoppas att det blir tydligt för lantbrukarna att grova eller andra värdefulla träd ska sparas, säger projektledaren Sofia Blom. Miljöersättningarna har också höjts 2009 för att kompensera för förlorat gårdsstöd i marker med värdefulla träd.  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons