Externa nyheter

Norska får ska locka turister

Visit Norway lanserar en ny kampanj där får utrustas med kameror, i hopp om att bilderna ska locka turister. Det skriver Travel News.
ATL »

5 tips till dig som drömmer om att skaffa får

1. Gå kurs 2. Läs Sjödins "Får" 3. Bli medlem i Svenska Fåravelsförbundet och/eller i någon rasförening 4. Gå med i FB-gruppen "Vi som har får" 5. Beställ häftet Fåråret
Lantliv »

Årlig lammtjuv i farten

När kvinnan under midsommarhelgen kom ut till sin hage upptäckte hon att hon saknade två lamm, något som hon menar har skett tidigare.
Värmlands Folkblad »

Nepal: Förbud mot betande nötkreatur oroar

-The ban on cattle grazing in national and community forests has put us in a difficult situation. We don’t have anything else to do except sheep farming because agriculture is not possible in this ...
The Himalayan Times »

Vad kan svenska bönder lära sig av irländska och tvärt om?

Med en agronomutbildning från Irland och därefter ett par år som rådgivare på den gröna ön, kan Victoria Thuillier få in ytterligare ett perspektiv i sitt synsätt som rådgivare.
Jordbruksaktuellt »

Ovanliga får stulna

Två klövsjöfår, ett lamm och en tacka, stals natten mot söndag ur Johan Widéns hägn. – Varg är en sak, men det går inte stängsla mot tjuvar, säger han.
Alla Nyheter »

Säterlivet ska räddas från att helt dö ut

Den värmländska säterkulturen är mycket nära att helt dö ut. Länsstyrelsen efterlyser nu nya affärsidéer och ett stöd för att skydda djuren från rovdjur.
SR P4 Värmland »

Storbritannien: Brexit

The National Farmers’ Union (NFU) has called an extraordinary meeting of its council to start drawing up its demands for subsidies from the post-Brexit Government.
This Is Money »

De 83 försvunna fåren en gåta

Ännu har varken han eller polisen någon ledtråd om hur det gått till. Men det finns teorier.
Helsingborgs Dagblad »

Lantbrukare i Ånge tvingas klippa

En lantbrukare i Ånge får krav från Länsstyrelsen i Västernorrland om att klippa sina får.
Sundsvalls Tidning »

Dagens Lantbruksnytt

berättar bl a om ett unikt projekt i Jönköping där betande får ska bekämpa Jättebjörnlokan.
Lantbruksnytt »

Svenska Köttföretagens tidning

Svenska Köttföretagen och Gård & Djurhälsans gemensamma tidning om vad som är på gång inom svensk köttproduktion.
Nr 1 2016 »

Ännu inga spår efter de 80 försvunna fåren

Den skånske fårägaren Lars Ånhammar blev av med 37 tackor och 43 lamm mellan söndagen och måndagen, men ännu har inga får setts till.
ATL »

Nu är det brist på bete!

Om du är lammproducent, här är några tips för dig ...
HKScan Agri »

Bagge hittad i fårhage med ben avslitet

Det fanns inget blod vid platsen och inget som tyder på att baggen attackerats. Det fanns inte heller några skador på staketet. Ägaren och polisen och står frågande inför skadorna, men säger att ...
Ystads Allehanda »

Externa nyheter

Rovdjursangrepp 2016

Det här ska inte betraktas som en fullständig sammanställning &o...

Handlingsplan Lamm

I mars 2015 tog branscherna initiativ till att skapa en ...

Länsstyrelsen i Stockholm – ta ert ansvar!

Debattartikel undertecknad av Magnus Jönsson (ordf.) och Gudrun Haglun...

NYTT PÅ FORUMET
Foder, Bete & Vall:

  • Re: Problem med ensilage
    Det låter som att problemet är att ensilaget...
    - Anna Bergström
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Positiva och negativa effekter av 50-trädsregel

Tisdag 31 mars 2009

Enligt en undersökning från Jordbruksverket har 50-trädsregeln i 2008 års betesmarksregler, lett till negativa effekter för svenska naturvärden och positiva effekter för kulturvärden.

Resultatet av studien har bland annat bidragit till de nya höjda miljöersättningarna för mark med höga naturvärden med mer än 100 träd per hektar.

Ett annat resultat är att Jordbruksverket planerar en satsning för att öka kunskapen om betesmarksröjning för att bevara den biologiska mångfalden för entreprenörer.

När Sverige införde en ny betesmarksdefinition förra året ville Jordbruksverket samtidigt utvärdera vilka miljöeffekter den nya regeln skulle få. Många var oroliga för hur natur- och kulturmiljöer skulle påverkas. I en studie inom projektet CAP:s miljöeffekter, som drivs av Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, tittade man på två frågor:

  • Röjs det mer sedan 50-trädsregeln infördes?
  • Vad får röjningarna för effekter på natur- och kulturmiljövärden?

Ökad röjning — små arealer
Studien, som baseras på analyser av satellitbilder, visar att lantbrukare röjde större areal 2008 jämfört med åren 2004-2007. Trots ökningen är det ingen stor areal som har röjts, cirka 3000 hektar, det vill säga knappt en procent av Sveriges totala betesmarksareal. Metoden identifierar endast röjningar som är så kraftiga att de kan upptäckas i satellitbilder. Mindre omfattande röjningar där enstaka träd och buskar tas bort ingår inte.
50-trädesregeln kan vara en orsak till ökningen.

En annan orsak kan finnas i att de träd och buskar som har röjts bort i betesmarkerna används främst till flisning och till massaved. Priset på dessa produkter gick upp 2007/2008 och gjorde att det blev det mindre kostsamt att röja sina betesmarker samtidigt som den nya betesmarksdefinitionen infördes.

Negativt för naturvärden...
Inventering visar att röjningarna var övervägande negativa för den biologiska mångfalden. En observation är att hälften av antalet gamla träd, exempelvis sparbanksekar, har sågats ner vid röjningarna. Dessa träd har höga naturvärden och tar många hundra år att ersätta.

I betesmarksreglerna för 2008 var dessa träd egentligen undantagna från 50-trädsreglen och behövdes alltså inte räknas in i det antal träd det fick finnas på en betesmark för att få stöd.
Till andra negativa effekter hör större körskador eftersom man använde tunga maskiner. Röjningar skedde till stor del med hjälp av entreprenörer från skogsbruket.
- Man ska inte behandla en trädklädd betesmark som en skog. Då mister man ofta naturvärden vid röjningen, menar Sofia Blom på miljöenheten.

...men positivt för kulturmiljöer
En positiv effekt av 50-trädesregeln är att kulturspår, exempelvis stenmurar och fornlämningar har blivit mer synliga.
Undersökningen visar också att få av de röjda markerna har haft en värdefull flora som hotats av igenväxningen före röjningen. Det är ändå troligt att man på sikt får en positiv effekt för floravärdena i de röjda markerna och att värdefulla arter återetablerar sig.

Mer information om hur man röjer
Jordbruksverket har informerat länsstyrelsernas rådgivare om resultatet av studien för att de ska vara tydliga med vilka träd som ska sparas i värdefulla betesmarker.
-Vi hoppas att det blir tydligt för lantbrukarna att grova eller andra värdefulla träd ska sparas, säger projektledaren Sofia Blom. Miljöersättningarna har också höjts 2009 för att kompensera för förlorat gårdsstöd i marker med värdefulla träd.  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons