Externa nyheter

Bildspel från Suffolk Sheep Clubs baggmarknad

An excellent entry of Suffolk tups resulted in an almost 100% clearance at the North Antrim and East Londonderry Suffolk Sheep Club annual ram sale in Armoy Market on Tuesday night past.
Ballymoney Times »

Nyhetsbrevet Vittring

Denna månad kan ni ta del av slutsammanställningen av antal vargar vintern 2013/14. Läs också mer om rennäringens signaler om en befarad kollaps.
De 5 Stora »

Singapore: Lamm slutsålda inför islamsk högtid

Of the 3500 imported animals, 2000 Australian sheep and 1500 Irish lambs, 3125 have been taken up. There are 93 sheep and 192 lambs left, costing $499 and $575 each respectively.
The Straits Times »

Nytt vargangrepp i norra Skåne

I morse revs ytterligare fyra får av varg i norra Skåne. Sannolikt handlar det om samma varg som vid ett flertal tillfällen den senaste tiden rivit får i trakten.
SVT Sydnytt »

Norge: Rädda att storskalig produktion ökar antibiotikaresistens

Med større enheter kan smittepresset øke, mener Jan Thorsen, organisasjonssjef i Telemark Bondelag.
Bondebladet »

Australien: Nya strategier mot parasiter

New strategies for targeted treatment to control scour worms in sheep are being developed at Murdoch University, Western Australia, in order to avoid drench resistance.
The Land »

Storbritannien: Ökand produktion bra men ökar risk för prispress

A growing sheep and lamb flock means farmers will be under even greater pressure when it comes to marketing their stock next year.
Farmers Guardian »

Storbritannien: Hoppas på export till KIna

Chinese export markets for UK meat could be open as soon as 2016, it has been claimed.
Farmers Guardian »

Rovdjursskydd leder till negativt resultat

Rovdjurens kostnad är 78 kronor per kilo lamm medan bondens intäkt ligger på 42 kronor per kilo lamm, en kalkyl som inte går ihop. Men det handlar inte bara om kostnaden, utan även den påfrestning ...
Jordbruksaktuellt »

Antalet träd inte det viktiga när betesmarkerna inventeras

Jordbruksverket börjar nu inventera betesmarker inför förändringarna i gårdsstödet 2015. Det kan leda till att en del lantbrukare kan söka stöd för lite mer betesmark än tidigare.
ATL »

Orolig tillvaro i fårhagen

Att leva med rovdjuren runt knuten är stressande för djur, människor och företag som föder upp lamm. Att det är svårt att få igenom skyddsjakt på problemdjur, ser många lammuppfödare som ett problem.
Jordbruksaktuellt »

Får dödade i lodjursattack

Fyra får har blivit utsatta för attacker vid tre olika tillfällen från Veronika Nymans gård utanför Stenstorp under sommaren. Hon är nu orolig för fler attacker.
SR P4 Skaraborg »

Varg rev får - jaktlag ute

I morse rev en varg ett får i Lönsholma utanför Vittsjö.
Kristianstadsbladet »

Nya vetenskapliga artiklar granskar Holistic Managemen

Allan Savorys Holistic Management (HM) har fått stor uppmärksamhet över hela världen. Nyligen publicerades två vetenskapliga artiklar som granskar det vetenskapliga stödet för HM.
SLU »

Storbritannien: Träd viktiga för betesdjur

Sheep and Cattle both benefit from having trees around, whether in the form of new or restored woodland. Trees can improve land, reducing liver fluke burden and improving lameness.
The Cattle Site »

Externa nyheter

Ny bok om stängsling mot stora rovdjur

På uppdrag av Svenska Fåravelsförbundet har Viltskadecente...

Nytt nummer till fårhälsovården

Svenska Djurhälsovården får nya telefonnummer runt 11 okto...

Dagbok från Ervalla

Vad innebär ett stort rovdjursangrepp när man lever av att fö...

NYTT PÅ FORUMET
Övrigt:

  • Re: Får- och getraser
    Låter intressant, det ser jag fram emot....
    - Anna Bergström
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Djuren kan räcka till för skötseln av ängs- och betesmarker — men marginalerna är små

Fredag 03 april 2009

En ny rapport om betesmarkernas utveckling visar att lantbrukarna använder miljöersättningarna för att sköta 75 procent av Sveriges mest värdefulla ängs- och betesmarker, men att arealerna minskar.

Miljöersättningarna finansieras både av EU och av nationella medel. Studien visar också att de djur som finns i Sverige räcker för att hävda betesmarkerna, men att marginalerna inte är stora.

Under åren 2002 — 2004 genomförde Jordbruksverket en stor inventering av Sveriges ängs- och betesmarker med hjälp av personal från länsstyrelserna. Värdefull flora, kulturmiljöer som stenmurar, byggnader, träd och skötselstatus registrerades. Resultatet finns tillgängligt för allmänheten i databasen TUVA. Informationen ligger till grund för en ny studie av utvecklingen av svenska ängs- och betesmarker. Analysen är genomförd av Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Jordbruksverket inom projektet som utvärderar den EU-gemensamma jordbrukspolitikens (CAP:s) miljöeffekter.
 
Igår — idag — imorgon
Studien har tittat på hur markerna har skötts historiskt, hur de sköts idag och hur de skulle kunna skötas i framtiden. De historiska analyserna visar bl a att variationen i skötseln har varit stor. Det gäller dels variation i hur intensivt markerna hävdas och dels vid vilken tidpunkt de hävdas. För arter som är knutna till ängs- och betesmarkerna är variationen viktig även framöver — och det finns goda möjligheter till detta inom ramen för miljöersättningarna.
Analyserna visar glädjande nog att det nationella miljömålet för arealen ängar som sköts, 10 000 hektar, kan vara uppnått. Men det behövs kompletterande fältstudier för att konstatera att det resultatet stämmer.
 
Ny modell bedömer möjligheterna att hävda betesmarkerna
För att kunna säga något om framtiden för dessa ängs- och betesmarker har Jordbruksverket utvecklat en ny modell för betesmarksskötsel. Modellen använder bl a data från inventeringsdatabasen TUVA för att uppskatta hur mycket foder betesmarkerna ger. När man sedan jämför med hur många djur som finns och hur mycket de betar markerna kan man bedöma möjligheterna för att betesmarkerna hävdas i olika delar av Sverige. Modellen visar att de djur vi har idag kan räcka för att klara hävden av ängs- och betesmarkerna, men att det inte finns några stora marginaler. I vissa delar av södra Sverige är det ont om betesdjur. I norra Sverige är det gott om djur, men kostnaderna för att få ut djuren till markerna är höga.
 
Studien visar tydligt att politiska- och ekonomiska styrmedel är avgörande för om ängs- och betesmarker kommer att skötas i framtiden.
 
Kontaktpersoner
Sofia Blom, miljöenheten, 036-15 51 44
Martin Sjödahl, enhetschef miljöenheten, 036-15 58 76  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons