Externa nyheter

Rekordår för vargangrepp

Aldrig tidigare har så många hundar och får angripits av varg i Värmland. - Det är ett rekordår, säger Fredrik Wilde, vilthandläggare på länsstyrelsen.
SR P4 Värmland »

Fåravelsföreningen om vargangreppen: "En stor psykisk påfrestning"

Aldrig tidigare har så många får angripits av varg i Värmland som under 2014. – Vi får psykisk ohälsa. Det ska in i begreppet allvarlig skada när det gäller att få skyddsjakt, säger Ulf Ekholm.
SR P4 Värmland »

En av vargarna på Kroppefjäll ska bort

Under sommaren och hösten har vargar som sannolikt tillhör Kroppefjällsreviret angripit och dödat får vid sex tillfällen. Under november och december har även tre hundar dödats och en skadats svårt.
Ttela »

Skärpning av får­ägare krävs

Länsstyrelsen som även tidigare kritiserat djurägaren, kräver nu skärpning på sju ­punkter. Annars kan 
han få djurförbud efter nästa kontroll.
Dala-Demokraten »

Förenklingsresa på gång på EU-nivå

Den nye EU-kommissionären för jordbruksfrågor, Phil Hogan, har förenklingar som en av sina viktigaste prioriteringar under 2015.
SJV »

Krävs på 7 000 för hämtade getter

Polisen i Västra Götaland kräver 7 200 kronor i ersättning av en kvinna vars getter omhändertogs för två år sedan.
ATL »

Norge: Åker till Sverige på kunskapsjakt

Norsk Landbrukssamvirke vender blikket utover landets grenser når samvirkeorganisasjonene skal utvikles. På besøk hos svenske samvirkeselskap og Lantbrukarnas Riksförbund ble det tilbudt nye impulser.
Bondebladet »

Kanada: Minskande anslag till forskning om djurvälfärd

Research that is focused on food animal welfare is suffering from reduced federal funding and limited capacity, a group dedicated to farmed animal welfare was told Nov. 24.

The Western Producer »

Storbritannien: Oro över stigande avgifter för slaktavfall

NFU members are expressing concern that abattoir waste charges have risen by more than 60 Cash_275_220per cent in recent weeks.
National Farmers' Union »

Australien: Överhettad marknad?

Victoria´s largest lamb ­exporter has warned against overblown hopes for high prices next year as the National Trade Lamb Indicator hit 512c/kg on Monday.
Weekly Times Now »

Irland: 30000 fårbönder får mer pengar i år

Lynskey said with sheep farm incomes and ewe numbers under pressure, there is a need for increased targeted direct supports for the sheep sector.
Irish Farmers Journal »

Storbritannien: Populäraste raserna

Texel, Suffolk and Charollais accounted for half of the rams used. However, the Suffolk breed saw a dramatic 10% fall in share while the Scottish Blackface declined by about 6,000 rams.
Farmers Weekly »

Australien: Saltbusken innehåller mycket protein och lite energi

Farmer Brian Wilson says that, after evaluating the nutritional benefits of saltbush, which grows in South Australia's arid regions, on his own sheep, he saw potential for a commercial product.
ABC Rural »

Miljonersättning för djurskador

Ersättningarna för viltskador på tamdjur och grödor når rekordnivåer i Värmland i år.
SVT Värmlandsnytt »

Tackuthyrning främjar den jämtländska fårnäringen

Hyr en tacka och få tillbaka i garn, skinn och kött. I mars 2013 lanserade Torsta AB crowd funding-projektet.
Land Lantbruk/Skogsbruk »

Externa nyheter

Ny bok om stängsling mot stora rovdjur

På uppdrag av Svenska Fåravelsförbundet har Viltskadecente...

Nytt nummer till fårhälsovården

Svenska Djurhälsovården får nya telefonnummer runt 11 okto...

Dagbok från Ervalla

Vad innebär ett stort rovdjursangrepp när man lever av att fö...

NYTT PÅ FORUMET
Avel & Betäckning:

  • Finullsbagge till poll dorset?
    Hej! Har en liten fundering. Vet att...
    - Joel.ivis
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Djuren kan räcka till för skötseln av ängs- och betesmarker — men marginalerna är små

Fredag 03 april 2009

En ny rapport om betesmarkernas utveckling visar att lantbrukarna använder miljöersättningarna för att sköta 75 procent av Sveriges mest värdefulla ängs- och betesmarker, men att arealerna minskar.

Miljöersättningarna finansieras både av EU och av nationella medel. Studien visar också att de djur som finns i Sverige räcker för att hävda betesmarkerna, men att marginalerna inte är stora.

Under åren 2002 — 2004 genomförde Jordbruksverket en stor inventering av Sveriges ängs- och betesmarker med hjälp av personal från länsstyrelserna. Värdefull flora, kulturmiljöer som stenmurar, byggnader, träd och skötselstatus registrerades. Resultatet finns tillgängligt för allmänheten i databasen TUVA. Informationen ligger till grund för en ny studie av utvecklingen av svenska ängs- och betesmarker. Analysen är genomförd av Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Jordbruksverket inom projektet som utvärderar den EU-gemensamma jordbrukspolitikens (CAP:s) miljöeffekter.
 
Igår — idag — imorgon
Studien har tittat på hur markerna har skötts historiskt, hur de sköts idag och hur de skulle kunna skötas i framtiden. De historiska analyserna visar bl a att variationen i skötseln har varit stor. Det gäller dels variation i hur intensivt markerna hävdas och dels vid vilken tidpunkt de hävdas. För arter som är knutna till ängs- och betesmarkerna är variationen viktig även framöver — och det finns goda möjligheter till detta inom ramen för miljöersättningarna.
Analyserna visar glädjande nog att det nationella miljömålet för arealen ängar som sköts, 10 000 hektar, kan vara uppnått. Men det behövs kompletterande fältstudier för att konstatera att det resultatet stämmer.
 
Ny modell bedömer möjligheterna att hävda betesmarkerna
För att kunna säga något om framtiden för dessa ängs- och betesmarker har Jordbruksverket utvecklat en ny modell för betesmarksskötsel. Modellen använder bl a data från inventeringsdatabasen TUVA för att uppskatta hur mycket foder betesmarkerna ger. När man sedan jämför med hur många djur som finns och hur mycket de betar markerna kan man bedöma möjligheterna för att betesmarkerna hävdas i olika delar av Sverige. Modellen visar att de djur vi har idag kan räcka för att klara hävden av ängs- och betesmarkerna, men att det inte finns några stora marginaler. I vissa delar av södra Sverige är det ont om betesdjur. I norra Sverige är det gott om djur, men kostnaderna för att få ut djuren till markerna är höga.
 
Studien visar tydligt att politiska- och ekonomiska styrmedel är avgörande för om ängs- och betesmarker kommer att skötas i framtiden.
 
Kontaktpersoner
Sofia Blom, miljöenheten, 036-15 51 44
Martin Sjödahl, enhetschef miljöenheten, 036-15 58 76  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons