Externa nyheter

Ingen förlängd vargjakt i Värmland

Naturvårdsverket säger nej till länsstyrelsen i Värmlands begäran om förlängd jakttid för vinterns licensjakt på varg, enligt TT.
ATL »

Lodjursangrepp på får i Kvilla, Torsås kommun

Mellan den 5-6 februari dödade lodjur två tackor och ett lamm i en fårbesättning i Kvilla nordväst om Torsås.
Lst Kalmar län »

Dags för SAM-ansökan

Den här veckan kommer SAM-utskicket hem i brevlådan till drygt 70 000 lantbrukare.
Jordbruksverket »

Söker förlängd vargjakt i två län

Länsstyrelserna i Örebro och Värmland ansöker nu om förlängd tid för licensjakt på varg. Detta för att jakten ska hinnas med i vinter, trots den rättsliga process som ännu inte är avgjord.
Jakt & Jägare/Webbradio »

Tio miljoner till investeringar i jordbruket

Länsstyrelsen har fördelat tio miljoner i investeringsstöd till tretton gotländska jordbruksföretag som investerar i djurstallar.
SR P4 Gotland »

Lodjur låg bakom rivna får

På lördagsmorgonen hittade fårägaren IngMarie Wilhelmsson två får döda i hagen. Besiktningsmannens bedömning är entydig: Det är något av traktens lodjur som har varit framme.
Borås Tidning »

Köttskandalen oroar gotländska bönder

Köttskandalen slår hårt mot svenskt kött och Krav, men också mot kött från Gotland. "Det är mycket trist! När vi äntligen börjat få lite "cred" för de svenska mervärdena så händer det här."
Land Lantbruk/Skogsland »

Slakteriägare kräver staten på pengar

En slakteriägare i Halland kräver Livsmedelsverket på 151 714 kr för utebliven inkomst. Slakteriägaren fick slänga en stor mängd kött som blivit underkänt – för att myndighetens veterinär inte kom.
ATL »

Fårkadaver begravdes på gård i Lojo

Fåren på en gård i Lojo vansköttes och fick för lite föda i åratal. Dessutom begravdes flera tunnor med kadaver på gårdens marker. I en tunna rymdes minst 50 lamm.
Österbottens Tidning »

Får stals från gård

Tidigt fredag morgon skulle Pär Gräns göra tillsyn av djuren på Skålhamra gård strax väster om Vallentuna.
Mitt Täby »

Nya Zeeland: Torkan får bönder att ifrågasätta gängse kunskap

"We can't actually push this farm to be more productive, it's reached its peak but we can cut the costs back to make it more viable, that's the way I see it."
NZ Farmer »

“Det borde finnas ett bäst-efter-datum”

Lammbonden Magnus Jönsson i Östra Sallerup och Bessinge med sig av sina bästa tips om lammkött.
Svenskt Kött »

Fler vargar får skjutas i Ockelbo

Sex vargar fälldes under licensjakten första vecka i Ockelbo. Nu har Länsstyrelsen beslutat om att låta skjuta ytterligare två vargar. Syftet med jakten är att få bort hela reviret.
Arbetarbladet »

Island: Turism och fårflyttning från hästryggen

The Nordic country's annual sheep transfer is a generations-old tradition that has returned to fashion since the financial crisis, a chance to discover the Jökulgil River canyon and its landscape.
World Crunch »

Slutbesked om vargjakt i Västmanland

Det blir ingen licensjakt på varg i Västmanland, om Förvaltningsrätten i Uppsala får bestämma. På fredagen meddelade rätten att jakten strider mot såväl EU-lag som svensk lag.
Jakt & Jägare »

Externa nyheter

Handlingsplan Lamm

I mars 2015 tog branscherna initiativ till att skapa en ...

Rovdjursangrepp 2016

Det här ska inte betraktas som en fullständig sammanställning &o...

Länsstyrelsen i Stockholm – ta ert ansvar!

Debattartikel undertecknad av Magnus Jönsson (ordf.) och Gudrun Haglun...

Rovdjursangrepp betessäsongen 2015

Det här ska inte betraktas som en fullständig sammanställning &o...

Program

Välkomna till Svenska Fåravelsförbundets stämma oc...

NYTT PÅ FORUMET
Foder, Bete & Vall:

  • Re: Problem med ensilage
    Det låter som att problemet är att ensilaget...
    - Anna Bergström
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Djuren kan räcka till för skötseln av ängs- och betesmarker — men marginalerna är små

Fredag 03 april 2009

En ny rapport om betesmarkernas utveckling visar att lantbrukarna använder miljöersättningarna för att sköta 75 procent av Sveriges mest värdefulla ängs- och betesmarker, men att arealerna minskar.

Miljöersättningarna finansieras både av EU och av nationella medel. Studien visar också att de djur som finns i Sverige räcker för att hävda betesmarkerna, men att marginalerna inte är stora.

Under åren 2002 — 2004 genomförde Jordbruksverket en stor inventering av Sveriges ängs- och betesmarker med hjälp av personal från länsstyrelserna. Värdefull flora, kulturmiljöer som stenmurar, byggnader, träd och skötselstatus registrerades. Resultatet finns tillgängligt för allmänheten i databasen TUVA. Informationen ligger till grund för en ny studie av utvecklingen av svenska ängs- och betesmarker. Analysen är genomförd av Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Jordbruksverket inom projektet som utvärderar den EU-gemensamma jordbrukspolitikens (CAP:s) miljöeffekter.
 
Igår — idag — imorgon
Studien har tittat på hur markerna har skötts historiskt, hur de sköts idag och hur de skulle kunna skötas i framtiden. De historiska analyserna visar bl a att variationen i skötseln har varit stor. Det gäller dels variation i hur intensivt markerna hävdas och dels vid vilken tidpunkt de hävdas. För arter som är knutna till ängs- och betesmarkerna är variationen viktig även framöver — och det finns goda möjligheter till detta inom ramen för miljöersättningarna.
Analyserna visar glädjande nog att det nationella miljömålet för arealen ängar som sköts, 10 000 hektar, kan vara uppnått. Men det behövs kompletterande fältstudier för att konstatera att det resultatet stämmer.
 
Ny modell bedömer möjligheterna att hävda betesmarkerna
För att kunna säga något om framtiden för dessa ängs- och betesmarker har Jordbruksverket utvecklat en ny modell för betesmarksskötsel. Modellen använder bl a data från inventeringsdatabasen TUVA för att uppskatta hur mycket foder betesmarkerna ger. När man sedan jämför med hur många djur som finns och hur mycket de betar markerna kan man bedöma möjligheterna för att betesmarkerna hävdas i olika delar av Sverige. Modellen visar att de djur vi har idag kan räcka för att klara hävden av ängs- och betesmarkerna, men att det inte finns några stora marginaler. I vissa delar av södra Sverige är det ont om betesdjur. I norra Sverige är det gott om djur, men kostnaderna för att få ut djuren till markerna är höga.
 
Studien visar tydligt att politiska- och ekonomiska styrmedel är avgörande för om ängs- och betesmarker kommer att skötas i framtiden.
 
Kontaktpersoner
Sofia Blom, miljöenheten, 036-15 51 44
Martin Sjödahl, enhetschef miljöenheten, 036-15 58 76  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons