Externa nyheter

NA-tv: Så ska en fårskock hanteras

De kom från Lund i söder till Luleå i norr – de allra bästa vallhundarna i landet. Den tre dagar långa Agria cup hölls i år på Lekeberga gård nära Lanna.
Nerikes Allehanda »

Lodjuren blir fler

Antalet lodjur i Sverige ökar. Nu finns 1300.
ATL »

Slaktavfall i tanken hos sopåkare

En del av sopbilarna i Göteborgs stad har ersatt den traditionella dieseln som drivmedel med HVO-diesel, Hydrerade vegetabiliska oljor, från slakteriavfall.
ATL »

Dyr bagge på gotlandsauktion

Den dyraste baggen för dagen på auktionen på Suderbys gård och ridskola i gotska Sjonhem, inbringade 41 000 kronor. Inte rekord, men ändå ett fysiskt praktexemplar.
ATL »

Landsbygdsfest med lokala matproducenter

De lokala matproducenterna står i fokus i helgen. I år firar Matvandring i Väst 5-års jubileum och för första gången är Kalvhed Får med på festen.
Ttela »

Fårägare blev sjuk - vanvårdade djuren

En fårägare i norra länsdelarna mister samtliga får och lamm - samt en katt - efter beslut av länsstyrelsen.
Fagersta-Posten »

”Koppla ihop produktionsdata och ekonomi”

Gård & Djurhälsan ska jobba för att öka fokus på ekonomi, både i sin rådgivning och för att sprida tankesättet vidare till kunderna. För att uppnå detta ska veterinärer och produktionsrådgivare ...
Jordbruksaktuellt »

Lexby bjöd på lantliv

– Vi vill ge en förståelse för var djuren och kläderna, köttet och grönsakerna kommer i från, säger Kristina.
Partille Tidning »

Året med fåren på Åkemåla

Från lamning och mönstring till hullbedömning och scanning.
Vimmerby Tidning »

Raka får inget klipp - nu bränns ullen

– Efterfrågan är inte så stor så vi eldar upp den, för att vi ska bli av med den, säger fårfarmaren Pernilla Ardholt till P4 Jönköping.
SR P4 Jönköping »

Straffavgifter till EU betalas av lantbruket

I regeringens höständringsbudget för 2016 uppger de att 75 miljoner kronor ska betalas till EU i så kallade straffavgifter. Dessa pengar kommer att dras av från Landsbygdsprogrammet.
Jordbruksaktuellt »

SM ska rädda hantverkstekniker och en svensk skatt

Ull- och spinn-SM genomförs under helgen vid Wålstedts Lantbruk och Textilverkstad i Dala-Floda. – Vi vill sprida kunskap om och uppmärksamma ett värdefullt naturmaterial samt gamla tekniker och ..
Dalademokraten »

Bekräftat: Lodjur rev får

Nu är det bekräftat – två lodjur har dödat flera får i trakterna kring Stegeborg. "Vi har gått ut med varning", säger Mia Kjällander på länsstyrelsen.
Corren »

Hälsingestintan exporterar sitt koncept till Frankrike

Hälsingestintan har fått många internationella förfrågningar och första marknaden att ta till sig konceptet blir Frankrike, vars konsumenter länge har protesterat mot den dåliga djurhållningen inom ..
Hälsingestintan »

Han filmar hagen som inte varit betad på 40 år

– Jag vill visa hur det blir om man gör som Coop säger. Äter man mindre kött så blir det inga djur i våra beteshagar. Det är skillnad på kött och kött och de blandar ihop det ordentligt.
Land.se »

Externa nyheter

Rovdjursangrepp 2016

Det här ska inte betraktas som en fullständig sammanställning &o...

Handlingsplan Lamm

I mars 2015 tog branscherna initiativ till att skapa en ...

Länsstyrelsen i Stockholm – ta ert ansvar!

Debattartikel undertecknad av Magnus Jönsson (ordf.) och Gudrun Haglun...

NYTT PÅ FORUMET
Övrigt:

  • Re: skoluppgift
    Man brukar säga att fåret har fem ben:...
    - Anna Bergström
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Djuren kan räcka till för skötseln av ängs- och betesmarker — men marginalerna är små

Fredag 03 april 2009

En ny rapport om betesmarkernas utveckling visar att lantbrukarna använder miljöersättningarna för att sköta 75 procent av Sveriges mest värdefulla ängs- och betesmarker, men att arealerna minskar.

Miljöersättningarna finansieras både av EU och av nationella medel. Studien visar också att de djur som finns i Sverige räcker för att hävda betesmarkerna, men att marginalerna inte är stora.

Under åren 2002 — 2004 genomförde Jordbruksverket en stor inventering av Sveriges ängs- och betesmarker med hjälp av personal från länsstyrelserna. Värdefull flora, kulturmiljöer som stenmurar, byggnader, träd och skötselstatus registrerades. Resultatet finns tillgängligt för allmänheten i databasen TUVA. Informationen ligger till grund för en ny studie av utvecklingen av svenska ängs- och betesmarker. Analysen är genomförd av Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Jordbruksverket inom projektet som utvärderar den EU-gemensamma jordbrukspolitikens (CAP:s) miljöeffekter.
 
Igår — idag — imorgon
Studien har tittat på hur markerna har skötts historiskt, hur de sköts idag och hur de skulle kunna skötas i framtiden. De historiska analyserna visar bl a att variationen i skötseln har varit stor. Det gäller dels variation i hur intensivt markerna hävdas och dels vid vilken tidpunkt de hävdas. För arter som är knutna till ängs- och betesmarkerna är variationen viktig även framöver — och det finns goda möjligheter till detta inom ramen för miljöersättningarna.
Analyserna visar glädjande nog att det nationella miljömålet för arealen ängar som sköts, 10 000 hektar, kan vara uppnått. Men det behövs kompletterande fältstudier för att konstatera att det resultatet stämmer.
 
Ny modell bedömer möjligheterna att hävda betesmarkerna
För att kunna säga något om framtiden för dessa ängs- och betesmarker har Jordbruksverket utvecklat en ny modell för betesmarksskötsel. Modellen använder bl a data från inventeringsdatabasen TUVA för att uppskatta hur mycket foder betesmarkerna ger. När man sedan jämför med hur många djur som finns och hur mycket de betar markerna kan man bedöma möjligheterna för att betesmarkerna hävdas i olika delar av Sverige. Modellen visar att de djur vi har idag kan räcka för att klara hävden av ängs- och betesmarkerna, men att det inte finns några stora marginaler. I vissa delar av södra Sverige är det ont om betesdjur. I norra Sverige är det gott om djur, men kostnaderna för att få ut djuren till markerna är höga.
 
Studien visar tydligt att politiska- och ekonomiska styrmedel är avgörande för om ängs- och betesmarker kommer att skötas i framtiden.
 
Kontaktpersoner
Sofia Blom, miljöenheten, 036-15 51 44
Martin Sjödahl, enhetschef miljöenheten, 036-15 58 76  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons