Externa nyheter

Storbritannien: Samarbete med växtodlande bönder för att komma igång

Collaborating with arable farmers and renting grass keep could help new entrants with limited capital get a foot on the sheep farming ladder.
Farmers Weekly »

Australien: Lättnad över att slippa elektronisk märkning men oro över spårbarhetskrav

Debate is raging in the sheep industry over who or what will enhance the mob-based system for tracking stock.
Weekly Times Now »

Storbritannien: Mastit-genetik

Mastitis has been an increasing problem in the UK sheep flock for a number of years, but tackling it should be easier in future thanks to new research being undertaken by the British Texel sheep ...
The Scottish Farmer »

Hund får leva efter fårattack

Brottsundersökningen kring jämthunden som tog sig in i ett fårhus i norra Jämtland och dödade 14 tackor läggs ner. Därmed behöver hundägaren inte avliva sin hund.
SVT Jämtlandsnytt »

Satsningar på SLU i Skara

Hållbar produktion och konsumtion av animalieprodukter ska arbeta med kunskap för en lönsam och expanderande nöt- och lammköttsproduktion. Målet är att återvinna marknadsandelar och uppfylla ...
SLU på Mynewsdesk »

EU: Beslut måste tas före årsskiftet

Copa-Cogeca has urged the European Commission to adopt as many EU Rural Development Programmes (RDPs) for 2014 to 2020 as possible by the end of the year, otherwise they risk being held up until ...
Herald Scotland »

Rörig väg mot nya EU-stöd

Nästa år gäller nya regler för EU-stöden. CAP för nästa period träder då i kraft. När det gäller gårdsstöden, Pelare 1, är det mesta klart. Men landsbygdsprogrammet är långt ifrån klart.
Jord & Skog »

Nytt avtal bra för Australiens bönder

Kina kommer bland annat att ta bort tullarna på fläsk, nötkött, lamm och vin. Australien tar bort tullar på kinesiska produkter som textilier, reservdelar till bilar och stål.
Jordbruksaktuellt »

MinFarm – mot storstaden

Anna och Stephen Lynam ville att konsumenter skulle kunna köpa bra mat från bönder i närheten på ett enkelt sätt. Resultatet blev MinFarm som i dagsläget finns i Jämtland och Västerbotten ...
Jordbruksaktuellt »

Fårägare kräver att vargar skjuts

Vargen slog till tre gånger mot samma gård. Efter 13 döda får har ägarna fått nog. Nu kräver de att vargen ska skjutas.
ATL »

Storbritannien: Unga samlades för att dsikutera framtiden

An event to inspire the next generation of sheep farmers has been held in the South West, attended by around 75 young people who are already working in the sector.
Western Morning News »

Nu är fåren nyfriserade

Fåren som betar av kanalbanken mellan Berg och Borensberg klipps en gång om året. Under gårdagen var det dags för den årliga översynen som gick i rasande takt.
Kindaposten »

Australien: Torka i NV Victoria och sommaren har inte ens börjat

The 57 year old has farmed on the wide plains beside the Calder Highway for nearly 40 years and has never seen the farm so dry.
Brisbane Times »

Länsstyrelse tar strid för avgift

Fårägaren slapp betala för djurskyddskontrollen efter en dom i förvaltningsrätten. Nu överklagar länsstyrelsen till kammarrätten.
ATL »

Kanada: Får kan bekämpa oönskad ärtväxt

Research at Kansas State University has found that sheep will voluntarily graze, and therefore could help sustainably control the noxious weed sericea lespedeza in parts of Kansas and neighboring ...
American Sheep Industry Association »

Externa nyheter

Ny bok om stängsling mot stora rovdjur

På uppdrag av Svenska Fåravelsförbundet har Viltskadecente...

Nytt nummer till fårhälsovården

Svenska Djurhälsovården får nya telefonnummer runt 11 okto...

Dagbok från Ervalla

Vad innebär ett stort rovdjursangrepp när man lever av att fö...

NYTT PÅ FORUMET
Avel & Betäckning:

  • Finullsbagge till poll dorset?
    Hej! Har en liten fundering. Vet att...
    - Joel.ivis
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Djuren kan räcka till för skötseln av ängs- och betesmarker — men marginalerna är små

Fredag 03 april 2009

En ny rapport om betesmarkernas utveckling visar att lantbrukarna använder miljöersättningarna för att sköta 75 procent av Sveriges mest värdefulla ängs- och betesmarker, men att arealerna minskar.

Miljöersättningarna finansieras både av EU och av nationella medel. Studien visar också att de djur som finns i Sverige räcker för att hävda betesmarkerna, men att marginalerna inte är stora.

Under åren 2002 — 2004 genomförde Jordbruksverket en stor inventering av Sveriges ängs- och betesmarker med hjälp av personal från länsstyrelserna. Värdefull flora, kulturmiljöer som stenmurar, byggnader, träd och skötselstatus registrerades. Resultatet finns tillgängligt för allmänheten i databasen TUVA. Informationen ligger till grund för en ny studie av utvecklingen av svenska ängs- och betesmarker. Analysen är genomförd av Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Jordbruksverket inom projektet som utvärderar den EU-gemensamma jordbrukspolitikens (CAP:s) miljöeffekter.
 
Igår — idag — imorgon
Studien har tittat på hur markerna har skötts historiskt, hur de sköts idag och hur de skulle kunna skötas i framtiden. De historiska analyserna visar bl a att variationen i skötseln har varit stor. Det gäller dels variation i hur intensivt markerna hävdas och dels vid vilken tidpunkt de hävdas. För arter som är knutna till ängs- och betesmarkerna är variationen viktig även framöver — och det finns goda möjligheter till detta inom ramen för miljöersättningarna.
Analyserna visar glädjande nog att det nationella miljömålet för arealen ängar som sköts, 10 000 hektar, kan vara uppnått. Men det behövs kompletterande fältstudier för att konstatera att det resultatet stämmer.
 
Ny modell bedömer möjligheterna att hävda betesmarkerna
För att kunna säga något om framtiden för dessa ängs- och betesmarker har Jordbruksverket utvecklat en ny modell för betesmarksskötsel. Modellen använder bl a data från inventeringsdatabasen TUVA för att uppskatta hur mycket foder betesmarkerna ger. När man sedan jämför med hur många djur som finns och hur mycket de betar markerna kan man bedöma möjligheterna för att betesmarkerna hävdas i olika delar av Sverige. Modellen visar att de djur vi har idag kan räcka för att klara hävden av ängs- och betesmarkerna, men att det inte finns några stora marginaler. I vissa delar av södra Sverige är det ont om betesdjur. I norra Sverige är det gott om djur, men kostnaderna för att få ut djuren till markerna är höga.
 
Studien visar tydligt att politiska- och ekonomiska styrmedel är avgörande för om ängs- och betesmarker kommer att skötas i framtiden.
 
Kontaktpersoner
Sofia Blom, miljöenheten, 036-15 51 44
Martin Sjödahl, enhetschef miljöenheten, 036-15 58 76  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons