Externa nyheter

Franska får i vargprotest

Franska fårfarmare, med sina får i släptåg, visade sitt missnöje mot landets vargpolitik vid Eiffeltornet i Paris i dag.
ATL »

New Zeeland: Vinner 2014 New Zealand Ewe Hogget competition med rätt utfodring

"We don't have the biggest, fattest or best-fed sheep, but they do the business."
NZ Farmer »

Norge: 1 700 djur har inte kommit tillbaka från sommarbetet

Aldrig förr har fårbönder i norska Sogn og Fjordane mist så många av sina djur under sommarbetet, skriver NRK. Orsaken är varg och järv.
Jakt & Jägare »

Storbritannien: Modern får-genetik på internationell mässa

A record breaking number of six sheep breeds were represented on the joint EBLEX and British Livestock Genetics stand at the major Eurotier show.
Farming UK »

Vargar tog deras får

Vid tre tillfällen i november har vargen dödat 13 av familjen Larssons får. Trots det har länsstyrelsen avslagit begäran om skyddsjakt. – Vårt värde sjunker och vargens stiger, det känns för jäkligt.
Ttela »

Rektor frias från djurplågeri

Tingsrätten finner att lammen utsatts för lidande, men kan inte se att det skett varken uppsåtligt eller av grov oaktsamhet. Därför ogillas åtalet.
Piteå-Tidningen »

Brittiska texelföreningen firar jubileum med DVD-film

For the last ten months the NI Texel Club has been busy producing their commemorative DVD Texel Breeders Year, to help celebrate the 40th anniversary of the British Texel Society.
Farming Life »

Chilensk lammproducent fortbildar sig i Nya Zeeland

Chilean agronomist and sheep breeder Daniel Delorenzo loves New Zealand. The 76th New Zealand Grasslands annual conference in Alexandra this month was his 10th visit since 2000.
NZ Farmer »

Spränger balar och hyr ut får

När Erik Johansson la boxningshandskarna på hyllan bestämde han sig för att satsa på lantbruk  av det mångfacetterade slaget. I dag hyr han ut får men satsar även på andra aktiviteter.
ATL Play »

Miljarder betalas ut i gårdsstöd

Årets gårdsstöd är något högre än förra året. Slopat moduleringsavdrag och en stark euro har bidragit till den ökade summan.
Land Lantbruk/Skogsland »

Åtal efter döda djur på gård

25 djur och togs ifrån ägaren som åtalas för djurplågeri, alternativt brott mot djurskyddslagen.
Blekinge Läns Tidning »

Storbritannien: Samarbete med växtodlande bönder för att komma igång

Collaborating with arable farmers and renting grass keep could help new entrants with limited capital get a foot on the sheep farming ladder.
Farmers Weekly »

Australien: Lättnad över att slippa elektronisk märkning men oro över spårbarhetskrav

Debate is raging in the sheep industry over who or what will enhance the mob-based system for tracking stock.
Weekly Times Now »

Storbritannien: Mastit-genetik

Mastitis has been an increasing problem in the UK sheep flock for a number of years, but tackling it should be easier in future thanks to new research being undertaken by the British Texel sheep ...
The Scottish Farmer »

Hund får leva efter fårattack

Brottsundersökningen kring jämthunden som tog sig in i ett fårhus i norra Jämtland och dödade 14 tackor läggs ner. Därmed behöver hundägaren inte avliva sin hund.
SVT Jämtlandsnytt »

Externa nyheter

Ny bok om stängsling mot stora rovdjur

På uppdrag av Svenska Fåravelsförbundet har Viltskadecente...

Nytt nummer till fårhälsovården

Svenska Djurhälsovården får nya telefonnummer runt 11 okto...

Dagbok från Ervalla

Vad innebär ett stort rovdjursangrepp när man lever av att fö...

NYTT PÅ FORUMET
Avel & Betäckning:

  • Finullsbagge till poll dorset?
    Hej! Har en liten fundering. Vet att...
    - Joel.ivis
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Djuren kan räcka till för skötseln av ängs- och betesmarker — men marginalerna är små

Fredag 03 april 2009

En ny rapport om betesmarkernas utveckling visar att lantbrukarna använder miljöersättningarna för att sköta 75 procent av Sveriges mest värdefulla ängs- och betesmarker, men att arealerna minskar.

Miljöersättningarna finansieras både av EU och av nationella medel. Studien visar också att de djur som finns i Sverige räcker för att hävda betesmarkerna, men att marginalerna inte är stora.

Under åren 2002 — 2004 genomförde Jordbruksverket en stor inventering av Sveriges ängs- och betesmarker med hjälp av personal från länsstyrelserna. Värdefull flora, kulturmiljöer som stenmurar, byggnader, träd och skötselstatus registrerades. Resultatet finns tillgängligt för allmänheten i databasen TUVA. Informationen ligger till grund för en ny studie av utvecklingen av svenska ängs- och betesmarker. Analysen är genomförd av Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Jordbruksverket inom projektet som utvärderar den EU-gemensamma jordbrukspolitikens (CAP:s) miljöeffekter.
 
Igår — idag — imorgon
Studien har tittat på hur markerna har skötts historiskt, hur de sköts idag och hur de skulle kunna skötas i framtiden. De historiska analyserna visar bl a att variationen i skötseln har varit stor. Det gäller dels variation i hur intensivt markerna hävdas och dels vid vilken tidpunkt de hävdas. För arter som är knutna till ängs- och betesmarkerna är variationen viktig även framöver — och det finns goda möjligheter till detta inom ramen för miljöersättningarna.
Analyserna visar glädjande nog att det nationella miljömålet för arealen ängar som sköts, 10 000 hektar, kan vara uppnått. Men det behövs kompletterande fältstudier för att konstatera att det resultatet stämmer.
 
Ny modell bedömer möjligheterna att hävda betesmarkerna
För att kunna säga något om framtiden för dessa ängs- och betesmarker har Jordbruksverket utvecklat en ny modell för betesmarksskötsel. Modellen använder bl a data från inventeringsdatabasen TUVA för att uppskatta hur mycket foder betesmarkerna ger. När man sedan jämför med hur många djur som finns och hur mycket de betar markerna kan man bedöma möjligheterna för att betesmarkerna hävdas i olika delar av Sverige. Modellen visar att de djur vi har idag kan räcka för att klara hävden av ängs- och betesmarkerna, men att det inte finns några stora marginaler. I vissa delar av södra Sverige är det ont om betesdjur. I norra Sverige är det gott om djur, men kostnaderna för att få ut djuren till markerna är höga.
 
Studien visar tydligt att politiska- och ekonomiska styrmedel är avgörande för om ängs- och betesmarker kommer att skötas i framtiden.
 
Kontaktpersoner
Sofia Blom, miljöenheten, 036-15 51 44
Martin Sjödahl, enhetschef miljöenheten, 036-15 58 76  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons