Externa nyheter

Varangrepp på får i Hylte kommun

Under fredagen den 22 maj genomförde Länsstyrelsen en besiktning Hylte kommun och kunde konstatera att en tacka dödats av varg. För er som bor i området finns eposttjänsten Rovdjursalert.
Lst: Rovdjursalert Halland »

TV: Vårmarknad firas med hinderbana för getter

Det är snart dags för Jämtlands läns museums, Jamtli, vårmarknad. Och i reklamen för den är det geten som har huvudrollen.
Land Lantbruk/Skogsland »

Lisa och Mark värnar om de svenska lantraserna

– Vi menar att det vore en stor björntjänst gentemot våra förfäder att låta djuren som de en gång tog väl hand om dö ut, säger Lisa Rist och Mark Roper.
Värmlands Folkblad »

Lammproducent förstår att krögare inte får gotländskt kött

Lammbonden Ylva Ericsson tycker inte att restaurangerna kan prioriteras före butikerna, som tar emot lammkött året runt.
SR P4 Gotland »

Gotlands Slagteri tillbakavisar krögarkritik

Kritiken från gotländska restauranger att Gotlands slagteri prioriterar att sälja kött till butiker istället för till restauranger, är inte ny, säger Thomas Östlund, vd för Gotlands slagteri.
SR P4 Gotland »

Krögare: Gotlands Slagteri vill inte sälja gotländskt kött till oss

Det är svårt för restaurangerna på Gotland att få tag i gotländskt kött och de kritiserar slakteriet i Visby för att prioritera butiker framför restauranger och grossister.
SR P4 Gotland »

Lamm på turné bland gamla

Med ett 17 dagar gammalt flasklamm åkte Helena Vilhelmsson på måndagen på turné till Tullbackagården och Hagby Ängar.
Nerikes Allehanda »

Gårdsträff KRAV-lamm

Den 27 maj klockan 12.00 bjuder HKScan Agri och Charlotte och Bernt Lundstedt in till gårdsträff på Öja Nolgården 3, TIDAN. En gård med KRAV-certifierad Lammproduktion och olika smarta lösningar.
HKScan Agri-bloggen »

Fårklippning och maskiner på mässa

Fårklippning, maskiner, odling och annat med lantlig anknytning står på programmet vid årets upplaga av Brunnby Lantbrukardagar.
ATL »

Hornlamm ska beta Södra Hällarna i sommar

Även i sommar blir det lamm på Södra Hällarna i Visby.
SR P4 Gotland »

Fåren släppte loss

Fårsläppet vid Linnés Hammarby var inte så ystert som kosläpp kan vara, men tackor och lamm var i stort sett ändå glada för att få lämna transportvagnen.
Uppsala Nya Tidning »

Tredjeklassare på Allmogedag i Hovslätt

– De får göra små lamm av ullen som de sedan får ta med sig hem. Vi visar hur man gör men barnen gör nästan allt själva, påpekar Boel Östlund. Det är kul att få med sig något hem som man själv gjort.
Jönkopings-Posten »

Måste klippa fåren

En fåruppfödare i Sörmland som inte hade klippt sina får fick ett föreläggande från länsstyrelsen i kombination med vite om 20 000 kronor som skulle dömas ut om fåren inte klipptes före början av maj.
Sörmlands Nyheter »

Sötchock när lammen släpptes ut

För ett år sedan hämtade Marita Asp Tauni 14 walliska svartnosfår i Bayern. Nu har de fått tillökning och när de släpptes ut tidigare under våren fanns det flera små lamm med svarta nosar i flocken.
Värmlands Folkblad »

Gotländska markägare rasar mot gässen

– Det går åt 150 ensilagebalar á 300 kronor styck på våren för att betessläppet försenas med en till två månader.
Land Lantbruk/Skogsland »

Externa nyheter

Ny bok om stängsling mot stora rovdjur

På uppdrag av Svenska Fåravelsförbundet har Viltskadecente...

Nytt nummer till fårhälsovården

Svenska Djurhälsovården får nya telefonnummer runt 11 okto...

Dagbok från Ervalla

Vad innebär ett stort rovdjursangrepp när man lever av att fö...

NYTT PÅ FORUMET
Lamning:

  • Easy Farming
    Hur får man bäst avelstackor på flera...
    - HåkanStensson
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Djuren kan räcka till för skötseln av ängs- och betesmarker — men marginalerna är små

Fredag 03 april 2009

En ny rapport om betesmarkernas utveckling visar att lantbrukarna använder miljöersättningarna för att sköta 75 procent av Sveriges mest värdefulla ängs- och betesmarker, men att arealerna minskar.

Miljöersättningarna finansieras både av EU och av nationella medel. Studien visar också att de djur som finns i Sverige räcker för att hävda betesmarkerna, men att marginalerna inte är stora.

Under åren 2002 — 2004 genomförde Jordbruksverket en stor inventering av Sveriges ängs- och betesmarker med hjälp av personal från länsstyrelserna. Värdefull flora, kulturmiljöer som stenmurar, byggnader, träd och skötselstatus registrerades. Resultatet finns tillgängligt för allmänheten i databasen TUVA. Informationen ligger till grund för en ny studie av utvecklingen av svenska ängs- och betesmarker. Analysen är genomförd av Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Jordbruksverket inom projektet som utvärderar den EU-gemensamma jordbrukspolitikens (CAP:s) miljöeffekter.
 
Igår — idag — imorgon
Studien har tittat på hur markerna har skötts historiskt, hur de sköts idag och hur de skulle kunna skötas i framtiden. De historiska analyserna visar bl a att variationen i skötseln har varit stor. Det gäller dels variation i hur intensivt markerna hävdas och dels vid vilken tidpunkt de hävdas. För arter som är knutna till ängs- och betesmarkerna är variationen viktig även framöver — och det finns goda möjligheter till detta inom ramen för miljöersättningarna.
Analyserna visar glädjande nog att det nationella miljömålet för arealen ängar som sköts, 10 000 hektar, kan vara uppnått. Men det behövs kompletterande fältstudier för att konstatera att det resultatet stämmer.
 
Ny modell bedömer möjligheterna att hävda betesmarkerna
För att kunna säga något om framtiden för dessa ängs- och betesmarker har Jordbruksverket utvecklat en ny modell för betesmarksskötsel. Modellen använder bl a data från inventeringsdatabasen TUVA för att uppskatta hur mycket foder betesmarkerna ger. När man sedan jämför med hur många djur som finns och hur mycket de betar markerna kan man bedöma möjligheterna för att betesmarkerna hävdas i olika delar av Sverige. Modellen visar att de djur vi har idag kan räcka för att klara hävden av ängs- och betesmarkerna, men att det inte finns några stora marginaler. I vissa delar av södra Sverige är det ont om betesdjur. I norra Sverige är det gott om djur, men kostnaderna för att få ut djuren till markerna är höga.
 
Studien visar tydligt att politiska- och ekonomiska styrmedel är avgörande för om ängs- och betesmarker kommer att skötas i framtiden.
 
Kontaktpersoner
Sofia Blom, miljöenheten, 036-15 51 44
Martin Sjödahl, enhetschef miljöenheten, 036-15 58 76  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons