Externa nyheter

Norge: Beteslagen i Hedmark förtvivlade

60 søyer og lam er funnet drept eller skadet. Fortsatt er det nærmere 100 dyr som laget ikke kan gjøre rede for, og de regner derfor med at tapstallene vil stige betydelig.
Bondebladet »

Skottland: Lammproduktionen spås att öka

With a larger breeding flock and better lambing rates, Eblex has said the supply of lambs for roughly the next year should be higher, which will increase sheep meat supplies going forward.
Farmers Guardian »

Fårbonde vill att staten står för stängslet

Bonden ska inte behöva betala merparten för ett rovdjursstängsel, anser Lars Olof Lyrdal på Ulkeröds gård i Bohuslän. I juli dödades 38 av hans tackor i en vargattack.
ATL »

Varg dödade sju får i Utterbyn

På lördagsmorgonen hittades sju döda får i en hage i Utterbyn utanför Torsby. Anette Back Olsson har nu förlorat totalt 23 djur till rovdjur den här sommaren.
Nya Wermlandstidningen »

”Det här är länken som fattas”

Norrbro Fårgård är ett av de företag som valt att gå med i samarbetet MinFarm. En virtuell mötesplats där producenter kan sälja sina produkter till konsumenter på ett enkelt sätt.
Jordbruksaktuellt »

Lodjur angrep får utanför Gnesta

Natten till söndag angreps får i en hage utanför Gnesta, sex får dödades och ytterligare två skadades. Länsstyrelsens besiktningsmän kan konstatera att lodjur med stor sannolikhet ligger bakom.
Lst Södermanlands län »

Fåren ska förbättra de äldres hälsa

Kommunala får har klippt gräset på Wij trädgårdar i sommar. Nu ska de flyttas till äldreboendet Bysjöstrand - för att ge de äldre bättre hälsa.
Gefle Dagblad »

Varg rev får vid fäbod

Minst tre får togs av vargenvid ett angrepp på Stockgropens fäbodar mellan Ludvika och Gagnef i Dalarna.
ATL »

Australien: Utbrott av fotröta i NSW

An outbreak of footrot on nine properties in southern New South Wales has authorities testing to determine the extent of the virus' spread.
ABC Rural »

Hittade dött lamm i hage

Ett dött lamm hittades i en hage vid en gård utanför Åstorp på tisdagen. Det är enligt polisen oklart vem som äger djuren. Ärendet har skickats vidare till länsstyrelsen.
Helsingborgs Dagblad »

Ministern lär sig om vargfrågor

Fårägaren Lars Olof Lyrdal fick personligt besök av ministern, med anledning av vargattacken som ledde till att 38 av hans får dog.
Bohusläningen »

Vad är vallens potential?

Det finns många positiva effekter av att odla vall, trots det väljs den ofta bort. JTI, har fått 1,5 miljoner kronor från Stiftelsen Lantbruksforskning för att undersöka vallens värde.
Jordbruksaktuellt »

USA: Vild hornfårpoulation förändras av tjuvjakt

A new study indicates trophy hunters aren't causing Alberta's bighorn sheep to evolve into something smaller and less impressive.
CTV News »

USA: Hela landet stödjer fårforskningsstation i Idaho

The research station has demonstrated an impact on all of agriculture, as well as to all of the nation's sheep industry; both for the meat industry and in the wool sector.
The Prairie Star »

Ny ansökan om vargjakt i Skåne

LRF i Skåne ger sig inte. Nu ansöker organisationen åter om skyddsjakt på den varg som den senaste tiden härjat i Vittsjötrakten.
ATL »

Externa nyheter

Ny bok om stängsling mot stora rovdjur

På uppdrag av Svenska Fåravelsförbundet har Viltskadecente...

Nytt nummer till fårhälsovården

Svenska Djurhälsovården får nya telefonnummer runt 11 okto...

Dagbok från Ervalla

Vad innebär ett stort rovdjursangrepp när man lever av att fö...

Nya program i Elitlamm

Med Elitlamm Foder och nu även Elitlamm Analys så finns det många verktyg för ...

NYTT PÅ FORUMET
Övrigt:

  • Re: Får- och getraser
    Låter intressant, det ser jag fram emot....
    - Anna Bergström
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Djuren kan räcka till för skötseln av ängs- och betesmarker — men marginalerna är små

Fredag 03 april 2009

En ny rapport om betesmarkernas utveckling visar att lantbrukarna använder miljöersättningarna för att sköta 75 procent av Sveriges mest värdefulla ängs- och betesmarker, men att arealerna minskar.

Miljöersättningarna finansieras både av EU och av nationella medel. Studien visar också att de djur som finns i Sverige räcker för att hävda betesmarkerna, men att marginalerna inte är stora.

Under åren 2002 — 2004 genomförde Jordbruksverket en stor inventering av Sveriges ängs- och betesmarker med hjälp av personal från länsstyrelserna. Värdefull flora, kulturmiljöer som stenmurar, byggnader, träd och skötselstatus registrerades. Resultatet finns tillgängligt för allmänheten i databasen TUVA. Informationen ligger till grund för en ny studie av utvecklingen av svenska ängs- och betesmarker. Analysen är genomförd av Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Jordbruksverket inom projektet som utvärderar den EU-gemensamma jordbrukspolitikens (CAP:s) miljöeffekter.
 
Igår — idag — imorgon
Studien har tittat på hur markerna har skötts historiskt, hur de sköts idag och hur de skulle kunna skötas i framtiden. De historiska analyserna visar bl a att variationen i skötseln har varit stor. Det gäller dels variation i hur intensivt markerna hävdas och dels vid vilken tidpunkt de hävdas. För arter som är knutna till ängs- och betesmarkerna är variationen viktig även framöver — och det finns goda möjligheter till detta inom ramen för miljöersättningarna.
Analyserna visar glädjande nog att det nationella miljömålet för arealen ängar som sköts, 10 000 hektar, kan vara uppnått. Men det behövs kompletterande fältstudier för att konstatera att det resultatet stämmer.
 
Ny modell bedömer möjligheterna att hävda betesmarkerna
För att kunna säga något om framtiden för dessa ängs- och betesmarker har Jordbruksverket utvecklat en ny modell för betesmarksskötsel. Modellen använder bl a data från inventeringsdatabasen TUVA för att uppskatta hur mycket foder betesmarkerna ger. När man sedan jämför med hur många djur som finns och hur mycket de betar markerna kan man bedöma möjligheterna för att betesmarkerna hävdas i olika delar av Sverige. Modellen visar att de djur vi har idag kan räcka för att klara hävden av ängs- och betesmarkerna, men att det inte finns några stora marginaler. I vissa delar av södra Sverige är det ont om betesdjur. I norra Sverige är det gott om djur, men kostnaderna för att få ut djuren till markerna är höga.
 
Studien visar tydligt att politiska- och ekonomiska styrmedel är avgörande för om ängs- och betesmarker kommer att skötas i framtiden.
 
Kontaktpersoner
Sofia Blom, miljöenheten, 036-15 51 44
Martin Sjödahl, enhetschef miljöenheten, 036-15 58 76  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons