Externa nyheter

Wales: Rekordsiffror för export

In the last four years the UK exported £523m of Welsh lamb with sales hitting £154.7m in 2013, an increase of 38% since 2010, supporting over 50,000 jobs in the region.
Farming UK »

Nepal: Utbrott av vad man tror är fårpest

Hundreds of sheep have died in Ghalegaun, Lamjung, one of the most popular tourist destinations of Nepal.
The Himalayan Times »

”Svenskt kött har mycket låg klimatpåverkan”

Att minska utsläppen från fossila bränslen måste rimligen vara huvuduppgiften, skriver företrädare för LRF och branschorganisationen Svenskt kött.
Dagens Nyheter »

The Wool Lab

The Woolmark Company presents The Wool Lab Spring/Summer 2016, the seasonal guide to the most interesting trends and best wool fabrics and yarns, at Milano Unica in Milan.
Textiles Update »

Australien: Stadsbarn får lära sig varifrån köttet kommer

Port Lincoln family raise lamb in town to teach children about the process of paddock-to-plate.
ABC Rural »

Skottland: Olja skyddar lamm från räv

It is an Irish product initially marketed in 2014 and is now being used effectively by some sheep farmers in Scotland, according to Michael Lynch, of OrlDen.
The Scottish Farmer »

Unga bönder, svensk dokumentärsserie i TV4 Play

Oscar och Regina driver en ekologisk fårgård på Bergsåkersgården mellan Umeå och Skellefteå.
WebbTVnu »

Brittisk fårgård ställs om till Nya Zeeländskt drift

As soon as the duo began the takeover of the farm in 2013-14, they wasted no time in converting it to a low-cost, New Zealand-style system.
Farmers Weekly »

Fårfarmare kräver arbetsro

Gudrun Haglund-Eriksson driver Ull och skinn i Närkesberg öster om Askersund. Hon är bekymrad över den uppgivenhet som finns i fårbranschen just nu.
ATL »

Danmark: Nya regler för återtag

Fåre- og lammeskin er nu blevet klassificeret som et Slutprodukt og er ikke længere et Biprodukt, Det betyder at slagtehuse nu frit kan udlevere skin til fåreavleren efter slagtning.
Dansk Fåreavl »

TV från Fårfesten

Bland annat visas hur man fotstampar vadmal. Det är ett inslag som drar publik och visar på kunskap som är på väg att gå förlorad.
SVT Värmlandsnytt »

Fårfest i Kil under helgen

På fårfesten var det i år ullen som dominerade. Det finns ett stort intresse i att återigen låta den bli en del i verksamheten så att den kan ge inkomst. Idag slänger många av fårägarna sin ull.
ATL »

Nya vägar för fårägare

Torsta AB i Ås utanför Östersund är i grunden en skola, ett naturbruksgymnasium som dessutom har en hel del verksamhet genom exempelvis företags- och landsbygdsutveckling.
ATL »

Gårdsträff lamm

Tisdag den 10 mars är du välkommen på lammträff hos Thomas och Birgitta Ulväng, Gryta-Husby Gård i Örsundsbro kl: 18.00.
HKScan Agri-bloggen »

Fårfest med touch av fantasy

Den nionde Fårfesten består av ullhantverk i alla upptänkliga former. – Ull är otroligt hett och inne, säger Karin Granström, Fåreningen Fårfest i Kil.
Nya Wermlands-Tidningen »

Externa nyheter

Ny bok om stängsling mot stora rovdjur

På uppdrag av Svenska Fåravelsförbundet har Viltskadecente...

Nytt nummer till fårhälsovården

Svenska Djurhälsovården får nya telefonnummer runt 11 okto...

Dagbok från Ervalla

Vad innebär ett stort rovdjursangrepp när man lever av att fö...

NYTT PÅ FORUMET
Djurhälsa:

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Djuren kan räcka till för skötseln av ängs- och betesmarker — men marginalerna är små

Fredag 03 april 2009

En ny rapport om betesmarkernas utveckling visar att lantbrukarna använder miljöersättningarna för att sköta 75 procent av Sveriges mest värdefulla ängs- och betesmarker, men att arealerna minskar.

Miljöersättningarna finansieras både av EU och av nationella medel. Studien visar också att de djur som finns i Sverige räcker för att hävda betesmarkerna, men att marginalerna inte är stora.

Under åren 2002 — 2004 genomförde Jordbruksverket en stor inventering av Sveriges ängs- och betesmarker med hjälp av personal från länsstyrelserna. Värdefull flora, kulturmiljöer som stenmurar, byggnader, träd och skötselstatus registrerades. Resultatet finns tillgängligt för allmänheten i databasen TUVA. Informationen ligger till grund för en ny studie av utvecklingen av svenska ängs- och betesmarker. Analysen är genomförd av Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Jordbruksverket inom projektet som utvärderar den EU-gemensamma jordbrukspolitikens (CAP:s) miljöeffekter.
 
Igår — idag — imorgon
Studien har tittat på hur markerna har skötts historiskt, hur de sköts idag och hur de skulle kunna skötas i framtiden. De historiska analyserna visar bl a att variationen i skötseln har varit stor. Det gäller dels variation i hur intensivt markerna hävdas och dels vid vilken tidpunkt de hävdas. För arter som är knutna till ängs- och betesmarkerna är variationen viktig även framöver — och det finns goda möjligheter till detta inom ramen för miljöersättningarna.
Analyserna visar glädjande nog att det nationella miljömålet för arealen ängar som sköts, 10 000 hektar, kan vara uppnått. Men det behövs kompletterande fältstudier för att konstatera att det resultatet stämmer.
 
Ny modell bedömer möjligheterna att hävda betesmarkerna
För att kunna säga något om framtiden för dessa ängs- och betesmarker har Jordbruksverket utvecklat en ny modell för betesmarksskötsel. Modellen använder bl a data från inventeringsdatabasen TUVA för att uppskatta hur mycket foder betesmarkerna ger. När man sedan jämför med hur många djur som finns och hur mycket de betar markerna kan man bedöma möjligheterna för att betesmarkerna hävdas i olika delar av Sverige. Modellen visar att de djur vi har idag kan räcka för att klara hävden av ängs- och betesmarkerna, men att det inte finns några stora marginaler. I vissa delar av södra Sverige är det ont om betesdjur. I norra Sverige är det gott om djur, men kostnaderna för att få ut djuren till markerna är höga.
 
Studien visar tydligt att politiska- och ekonomiska styrmedel är avgörande för om ängs- och betesmarker kommer att skötas i framtiden.
 
Kontaktpersoner
Sofia Blom, miljöenheten, 036-15 51 44
Martin Sjödahl, enhetschef miljöenheten, 036-15 58 76  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons