Externa nyheter

Skottland: Varför har lamm-priset dykt?

It's not just dairy farmers who are struggling at the moment - the price of Scottish lamb has reached a seven-year low.
ITV News »

Världen Världens ulligaste rekord slaget

Fåret Chris i Australien har slagit rekord i ullighet. Efter att ha varit på rymmen några år och undvikit frisören hade fåret samlat på sig drygt 40 kilo ull.
Göteborgs-Posten »

Finland: Fårfarmare kräver intensivare vargjakt

Nyligen påträffades tretton dödade får i Salo. Misstankarna riktade sig genast mot den vargflock på tio individer som på senare tid rört sig i trakten.
YLE Åboland »

Varg dödade fyra får i Krokoms kommun

I måndags upptäckte en fårägare på en ort i Krokoms kommun att fyra får rivits och dödats. En besiktningsman från Länsstyrelsen har konstatera att det är en varg som rivit djuren.
SR P4 Jämtland »

Förslag om ny ersättning för rovdjursdrabbade

Kostnaderna är större för lantbrukare i rovdjurstäta områden. Det fastslår en färsk forskningsrapport och föreslår därför nytt verktyg för ekonomiskt stöd.
Värmlands Folkblad »

Manifestation: När lammen tystnar

På torsdag är det dags att sitta på vakt i hagarna för att förhindra att lammen tystnar. Svenska Fåravelsförbundet bjuder till manifestation för att uppmärksamma rovdjurstrycket.
Jordbruksaktuellt »

Skottland: Rekordstor får-stöld

Police in Scotland are investigating what they believe to be one of the largest thefts of livestock ever recorded in the region.
Farmers Guardian »

Finland: "Det gäller att besöka fåren oftare"

13 döda får hittades vid Kyrksjön i Kisko i Salo tidigare under veckan. De har troligtvis dödats av vargflocken som rör sig i ett stort område mellan Raseborg och Salo.
Svenska YLE »

Avråds från att söka skyddsjakt

Knappt en vecka har gått sedan en varg hade ihjäl flera får i uppfödaren Kristina Ördes hage. Men hon avråds från att ansöka om skyddsjakt.
Uppsala Nya Tidning »

Förre ägaren till lammgård åtalas för djurbrott

Åtal har nu väckts mot en av de tidigare ägarna till Skymnings gård i Fleringe, för misstanke om brott mot djurskyddslagen.
SR P4 Gotland »

Fårägare får 7 400 i skadestånd

En fårägare i Västanby som fått tre djur dödade av varg får 7 400 kronor i skadestånd av staten.
Nerikes Allehanda »

Priset på jordbruksmark har stigit

Det genomsnittliga priset på åkermark har stigit med omkring 10 procent mellan 2011 och 2014. Under samma period har priset på betesmark stigit med omkring 20 procent, enligt statistik från SJV.
SJV »

Superkockarna ska göra upp i tävling

Vinnaren representerar landet i EM, och har siktet inställt på VM i Lyon. Den huvudråvara de tävlande har att arbeta med är svenskt lamm levererad av Svenskt Kött från Norrby Gård.
Besöksliv »

Klädkedjan: ”Något gott kan komma ur det här”

Bilderna på får som plågas i Argentina får svenska friluftsklädkedjan Naturkompaniet att reagera. Nu kräver företaget att deras leverantörer spårar ullråvaran.
SVT Nyheter »

Australien: Feedlot-lamm kan få högre innehåll av omega-3 via olja

Boosting the heart smart properties of lamb may be as simple as supplementing the animal's diet with a small amount of canola or rice bran oil, according to Tasmanian researchers.
The Land »

Externa nyheter

Rovdjursangrepp betessäsongen 2015

Det här ska inte betraktas som en fullständig sammanställning &o...

Program

Välkomna till Svenska Fåravelsförbundets stämma oc...

Ny bok om stängsling mot stora rovdjur

På uppdrag av Svenska Fåravelsförbundet har Viltskadecente...

NYTT PÅ FORUMET
Övrigt:

  • Re: Grundkurs
    Hej! Ta kontakt med distriktsföreningen....
    - Anna Bergström
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Djuren kan räcka till för skötseln av ängs- och betesmarker — men marginalerna är små

Fredag 03 april 2009

En ny rapport om betesmarkernas utveckling visar att lantbrukarna använder miljöersättningarna för att sköta 75 procent av Sveriges mest värdefulla ängs- och betesmarker, men att arealerna minskar.

Miljöersättningarna finansieras både av EU och av nationella medel. Studien visar också att de djur som finns i Sverige räcker för att hävda betesmarkerna, men att marginalerna inte är stora.

Under åren 2002 — 2004 genomförde Jordbruksverket en stor inventering av Sveriges ängs- och betesmarker med hjälp av personal från länsstyrelserna. Värdefull flora, kulturmiljöer som stenmurar, byggnader, träd och skötselstatus registrerades. Resultatet finns tillgängligt för allmänheten i databasen TUVA. Informationen ligger till grund för en ny studie av utvecklingen av svenska ängs- och betesmarker. Analysen är genomförd av Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Jordbruksverket inom projektet som utvärderar den EU-gemensamma jordbrukspolitikens (CAP:s) miljöeffekter.
 
Igår — idag — imorgon
Studien har tittat på hur markerna har skötts historiskt, hur de sköts idag och hur de skulle kunna skötas i framtiden. De historiska analyserna visar bl a att variationen i skötseln har varit stor. Det gäller dels variation i hur intensivt markerna hävdas och dels vid vilken tidpunkt de hävdas. För arter som är knutna till ängs- och betesmarkerna är variationen viktig även framöver — och det finns goda möjligheter till detta inom ramen för miljöersättningarna.
Analyserna visar glädjande nog att det nationella miljömålet för arealen ängar som sköts, 10 000 hektar, kan vara uppnått. Men det behövs kompletterande fältstudier för att konstatera att det resultatet stämmer.
 
Ny modell bedömer möjligheterna att hävda betesmarkerna
För att kunna säga något om framtiden för dessa ängs- och betesmarker har Jordbruksverket utvecklat en ny modell för betesmarksskötsel. Modellen använder bl a data från inventeringsdatabasen TUVA för att uppskatta hur mycket foder betesmarkerna ger. När man sedan jämför med hur många djur som finns och hur mycket de betar markerna kan man bedöma möjligheterna för att betesmarkerna hävdas i olika delar av Sverige. Modellen visar att de djur vi har idag kan räcka för att klara hävden av ängs- och betesmarkerna, men att det inte finns några stora marginaler. I vissa delar av södra Sverige är det ont om betesdjur. I norra Sverige är det gott om djur, men kostnaderna för att få ut djuren till markerna är höga.
 
Studien visar tydligt att politiska- och ekonomiska styrmedel är avgörande för om ängs- och betesmarker kommer att skötas i framtiden.
 
Kontaktpersoner
Sofia Blom, miljöenheten, 036-15 51 44
Martin Sjödahl, enhetschef miljöenheten, 036-15 58 76  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons