Externa nyheter

Får ersättning efter vargangrepp

Två djurägare får ersättning av Länsstyrelsen för skador på tamdjur efter vargangrepp. Djurägarna ersätts med mellan 5 000 och 5 500 kronor.
SR P4 Dalarna »

Hårt arbete bakom småskalig slakterisatsning

Efter år av centralisering av de stora slakterierna verkar pendeln ha bytt håll. Småskaliga slakterier ökar i antal och ett av dem ligger utanför Ljungskile.
Bohusläningen »

Jägare vägrar jaga vargen i Gimmenreviret

Skyddsjakten på varg i Gimmenreviret kunde ha påbörjats igår, men efter ett möte i går kväll med jaktledare från länsstyrelsen och lokala jägare så blev det ingen jakt.
SR P4 Dalarna »

USA: Barnens vinnande djur förlorar sina titlar

Dozens of Indiana State Fair contestants have been disciplined in the past four years after their show animals tested positive for drugs.
WTHR »

Storbritannien: Handeln tar inte sitt ansvar

Phil Stocker, NSA "There is a huge amount of frustration out there at the moment, as many of the factors currently forcing the price down are outside the hand of producers."
Farming UK »

Wales: #NoLambWeek

A group of Welsh farmers are encouraging others to withhold their prime lambs from August 1-7 in protest at the current downturn in the UK lamb trade.
Farmers Guardian »

Det blir skyddsjakt på en varg: "Det här är en bra början"

Susann Tollman, boende i Helgbo öster om Insjön, har på drygt en vecka drabbats av två vargattacker och blivit av med 20-talet får.
Dalarnas Tidningar »

"Nu finns det ett lite större hopp"

Ingela Portström förlorade flera får under en vargattack i lördags. Hon trodde inte att länsstyrelsens utredning skulle resultera i ett ja. Men hon är positivt överraskad och hoppas att situationen ..
SR P4 Dalarna »

Länsstyrelsen beviljar skyddsjakt på varg i Gimmenreviret

Länsstyrelsen beviljar skyddsjakt på en varg i Gimmenreviret med start 29 juli.
Lst Dalarna »

Ännu ett får dödat av varg

Ännu ett får har dödats av vargar från Sjundareviret. Den här gången är det en mindre gård med en liten fårbesättning som drabbats.
Södermanlands Nyheter »

Fårägarna känner sig otrygga efter upprepade vargattacker

Under helgen inträffade två vargangrepp i det så kallade Gimmenreviret här i Dalarna. Samtidigt flydde många djur från hagarna ut i skogarna.
SR P4 Dalarna »

USA: Inavel troligen inte orsaken till hälsoproblem

A new study led by researchers at the University of Colorado Boulder has found that inbreeding--a common hypothesis for a recent decline--likely isn't to blame.
Science Daily »

Onödigt fårrelaterat (?) vetande: Sjöfår

Bearing an uncanny resemblance to a cartoon land sheep, the leaf sheep is a species of sacoglossan sea slug that has the unusual ability to photosynthesize.
The Dodo »

Irland: Fransmännens uppmaning att köpa franskt påverkar

Irish meat exports to France are coming under increasing pressure as French farmer protests over ‘foreign’ meat escalate.
Agriland »

Nya Zeeland: Dålig tillgång på foder efter hård vinter

"Growth rates took a hammering. I would say it was a tough winter - but actually it was just a real winter and we're not used to it."
NZ Farmer »

Externa nyheter

Rovdjursangrepp betessäsongen 2015

Det här ska inte betraktas som en fullständig sammanställning &o...

Ny bok om stängsling mot stora rovdjur

På uppdrag av Svenska Fåravelsförbundet har Viltskadecente...

Nytt nummer till fårhälsovården

Svenska Djurhälsovården får nya telefonnummer runt 11 okto...

Dagbok från Ervalla

Vad innebär ett stort rovdjursangrepp när man lever av att fö...

NYTT PÅ FORUMET
Övrigt:

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Djuren kan räcka till för skötseln av ängs- och betesmarker — men marginalerna är små

Fredag 03 april 2009

En ny rapport om betesmarkernas utveckling visar att lantbrukarna använder miljöersättningarna för att sköta 75 procent av Sveriges mest värdefulla ängs- och betesmarker, men att arealerna minskar.

Miljöersättningarna finansieras både av EU och av nationella medel. Studien visar också att de djur som finns i Sverige räcker för att hävda betesmarkerna, men att marginalerna inte är stora.

Under åren 2002 — 2004 genomförde Jordbruksverket en stor inventering av Sveriges ängs- och betesmarker med hjälp av personal från länsstyrelserna. Värdefull flora, kulturmiljöer som stenmurar, byggnader, träd och skötselstatus registrerades. Resultatet finns tillgängligt för allmänheten i databasen TUVA. Informationen ligger till grund för en ny studie av utvecklingen av svenska ängs- och betesmarker. Analysen är genomförd av Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Jordbruksverket inom projektet som utvärderar den EU-gemensamma jordbrukspolitikens (CAP:s) miljöeffekter.
 
Igår — idag — imorgon
Studien har tittat på hur markerna har skötts historiskt, hur de sköts idag och hur de skulle kunna skötas i framtiden. De historiska analyserna visar bl a att variationen i skötseln har varit stor. Det gäller dels variation i hur intensivt markerna hävdas och dels vid vilken tidpunkt de hävdas. För arter som är knutna till ängs- och betesmarkerna är variationen viktig även framöver — och det finns goda möjligheter till detta inom ramen för miljöersättningarna.
Analyserna visar glädjande nog att det nationella miljömålet för arealen ängar som sköts, 10 000 hektar, kan vara uppnått. Men det behövs kompletterande fältstudier för att konstatera att det resultatet stämmer.
 
Ny modell bedömer möjligheterna att hävda betesmarkerna
För att kunna säga något om framtiden för dessa ängs- och betesmarker har Jordbruksverket utvecklat en ny modell för betesmarksskötsel. Modellen använder bl a data från inventeringsdatabasen TUVA för att uppskatta hur mycket foder betesmarkerna ger. När man sedan jämför med hur många djur som finns och hur mycket de betar markerna kan man bedöma möjligheterna för att betesmarkerna hävdas i olika delar av Sverige. Modellen visar att de djur vi har idag kan räcka för att klara hävden av ängs- och betesmarkerna, men att det inte finns några stora marginaler. I vissa delar av södra Sverige är det ont om betesdjur. I norra Sverige är det gott om djur, men kostnaderna för att få ut djuren till markerna är höga.
 
Studien visar tydligt att politiska- och ekonomiska styrmedel är avgörande för om ängs- och betesmarker kommer att skötas i framtiden.
 
Kontaktpersoner
Sofia Blom, miljöenheten, 036-15 51 44
Martin Sjödahl, enhetschef miljöenheten, 036-15 58 76  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons