Externa nyheter

Läraren som blev fårbonde

Malin Lundqvist Gunnarsson jobbade tidigare som lärare men för tre år sedan la hon pekpinnen på hyllan och valde att satsa helhjärtat på lammen.
Jordbruksaktuellt »

Ännu ett fall av vanvård - får far illa

En fårfarmare i Norrbotten ska omgående rätta till brister i en lokal där ett 15-tal får hålls.
SR P4 Norrbotten »

Länsstyrelsen kontrollerar gårdar i april

Från och med april kommer länsstyrelsen i Norrbotten att genomföra rutinkontroller på gårdar med djur.
ATL »

Storbritannien: Uppmanar britter att välja brittiskt lamm till påsk

With lamb consumption doubling at Easter, the National Sheep Association (NSA) is calling for people to support British farmers and buy home-grown lamb when choosing their roast.
National Sheep Association »

Video: Om livet som traditionell höglandsfårbonde

James Rebanks, Twitter’s favourite shepherd: ‘Sheep farming is another form of culture, just like Picasso or punk’
The Guardian »

Lammlever i gräddig sås

Lammlever, eller kanske något annat ur Svenskt Kötts receptbank, till helgen?
Svenskt Kött/Hitta recept »

Fårkött allt mer lönsamt

Det är dags för lunchfordring i fårstallet hemma hos Patrik och Elisabeth Jönsson i Bodafors. De har haft får och lamm länge men förr fanns det också kor på gården och Patrik arbetade som avbytare.
SVT Jönköpingsnytt »

Wales: Kate Humble öppnar upp sin gård för allmänheten

Celebrity broadcaster Kate Humble has revealed that she is working an 18-hour day this spring as a farmer, doing her own version of BBC’s Lambing Live at home.
Wales Online »

Nya Zeeland: Klimatförändringar gynnar och missgynnar

Climatic conditions have impacted on New Zealand livestock producers, with North Island producers benefiting to the detriment of their South Island cousins, the latest economic reports show.
Global Meat News »

Manfårslamm födda i Furuvik

Manfåren brukar vara först ut i parken med att få ungar. Någon gång mellan februari och april brukar ungarna komma.
Gefle Dagblad »

Lamm i Kasamark

Lamm och påsk hör ihop, och traditionen är både väldigt gammal och ganska ny. Följ med hem till fåruppfödarna Östen Jansson och Gunilla Bergh i Kasamark, som inväntar en anstormning av lamm till påsk!
Spira »

Island: Tredje fallet av scrapie-smitta

För tredje gången i år har scrapie-smitta upptäckts bland isländska får. Nu är det gården Víðiholt utanför Varmahlíð på norra Island som drabbats.
Islandsbloggen »

Gårdsmejeri skyndar långsamt

Antalet getter har på sju år fördubblats på svenska gårdar. Victoria Mårtensson-Winberg och Henrik Mårtensson i norra Skåne satsar på egen getost.
ATL Play »

Gårdsträff i Skåne

Hos Sara Rosenius och Henrik Andersson, Farboret utanför Hörby torsdagen den 9:e april klockan 18:00. Gården har cirka 220 tackor som lammar höst, vinter och delvis på våren.
HKScan Agri »

Svenskt lammkött räcker inte till

Mer lammkött behövs, men återväxten bland producenterna är inte tillräcklig berättar Anna Törnfelt.
SVT Östnytt »

Externa nyheter

Ny bok om stängsling mot stora rovdjur

På uppdrag av Svenska Fåravelsförbundet har Viltskadecente...

Nytt nummer till fårhälsovården

Svenska Djurhälsovården får nya telefonnummer runt 11 okto...

Dagbok från Ervalla

Vad innebär ett stort rovdjursangrepp när man lever av att fö...

NYTT PÅ FORUMET
Skinn & ull:

  • Re: Vill starta spinneri i Stockholm!
    Hej! Hur gick det med detta? Låter nämligen...
    - anneliee
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Djuren kan räcka till för skötseln av ängs- och betesmarker — men marginalerna är små

Fredag 03 april 2009

En ny rapport om betesmarkernas utveckling visar att lantbrukarna använder miljöersättningarna för att sköta 75 procent av Sveriges mest värdefulla ängs- och betesmarker, men att arealerna minskar.

Miljöersättningarna finansieras både av EU och av nationella medel. Studien visar också att de djur som finns i Sverige räcker för att hävda betesmarkerna, men att marginalerna inte är stora.

Under åren 2002 — 2004 genomförde Jordbruksverket en stor inventering av Sveriges ängs- och betesmarker med hjälp av personal från länsstyrelserna. Värdefull flora, kulturmiljöer som stenmurar, byggnader, träd och skötselstatus registrerades. Resultatet finns tillgängligt för allmänheten i databasen TUVA. Informationen ligger till grund för en ny studie av utvecklingen av svenska ängs- och betesmarker. Analysen är genomförd av Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Jordbruksverket inom projektet som utvärderar den EU-gemensamma jordbrukspolitikens (CAP:s) miljöeffekter.
 
Igår — idag — imorgon
Studien har tittat på hur markerna har skötts historiskt, hur de sköts idag och hur de skulle kunna skötas i framtiden. De historiska analyserna visar bl a att variationen i skötseln har varit stor. Det gäller dels variation i hur intensivt markerna hävdas och dels vid vilken tidpunkt de hävdas. För arter som är knutna till ängs- och betesmarkerna är variationen viktig även framöver — och det finns goda möjligheter till detta inom ramen för miljöersättningarna.
Analyserna visar glädjande nog att det nationella miljömålet för arealen ängar som sköts, 10 000 hektar, kan vara uppnått. Men det behövs kompletterande fältstudier för att konstatera att det resultatet stämmer.
 
Ny modell bedömer möjligheterna att hävda betesmarkerna
För att kunna säga något om framtiden för dessa ängs- och betesmarker har Jordbruksverket utvecklat en ny modell för betesmarksskötsel. Modellen använder bl a data från inventeringsdatabasen TUVA för att uppskatta hur mycket foder betesmarkerna ger. När man sedan jämför med hur många djur som finns och hur mycket de betar markerna kan man bedöma möjligheterna för att betesmarkerna hävdas i olika delar av Sverige. Modellen visar att de djur vi har idag kan räcka för att klara hävden av ängs- och betesmarkerna, men att det inte finns några stora marginaler. I vissa delar av södra Sverige är det ont om betesdjur. I norra Sverige är det gott om djur, men kostnaderna för att få ut djuren till markerna är höga.
 
Studien visar tydligt att politiska- och ekonomiska styrmedel är avgörande för om ängs- och betesmarker kommer att skötas i framtiden.
 
Kontaktpersoner
Sofia Blom, miljöenheten, 036-15 51 44
Martin Sjödahl, enhetschef miljöenheten, 036-15 58 76  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons