Externa nyheter

Svensk och närproducerad mat blir allt mer efterfrågad

Allt fler svenska konsumenter väljer svensk och närproducerad mat. Idag betalar två av tre konsumenter gärna mer för svenska råvaror och sex av tio köper närproducerade råvaror så ofta de kan.
SJV »

"De har inte lyssnat alls"

Adam Slottner har en gård utanför Kristinehamn. Han är orolig för sina djur och tycker att en miniminivå på 110 vargar är för mycket.
SVT Värmlandsnytt »

Fårbonden Åsa orolig över vargarna

3-minutersklipp med Åsa Sikberg.
SVT »

Lotta Ottosson tar in sina djur

Av oro för vargen tas nu får, getter, hästar och kor in på natten. Makarna Ottosson utanför Järna vill inte ta några risker.
LT »

Norge: Ett bra år

Sist uke hadde Nortura markedsdekning på lam. Det var for første gang på flere sesonger. Samvirket melder også om rekordkvalitet på årets lam.
Bondebladet »

Storbritannien: Kampanj för att uppmuntra unga fortsätter

Young people keen to get ahead in the sheep sector are being encouraged to attend a free one-day event in Gloucestershire on November 12.
Farmers Guardian »

Irland: Åtgärder för bättre lönsamhet hos höglandsbesättningar

A number of industry stakeholders are coming together to improve returns in the hill sheep sector according to Sheep Ireland.
Agriland »

Vargattack i Stora Skedvi

Ett får dödades på måndagskvällen i Stora Skedvi i Dalarna.
Jakt & Jägare »

Finland: Fårgödselstad självantände i Kimito

Den separata, helt av betong byggda gödselstaden är bara några år gammal. Det var frågan om ungefär 1 500 kubikmeter gödsel som hade självantänt, något som säkert underlättades av den hårda blåsten.
Åbo Underrättelser »

Smutsiga djur på Knorrevången

Förra veckan kom det in 12 lamm till slakteriet Knorrevången i Glimåkra som var så smutsiga att besiktningsveterinären på plats nu slår larm till Länsstyrelsen i Kronobergs län.
Food Monitor »

Norge: Hot om betesförbud avvärjt

Mattilsynet har opphevet varselet om beitenekt. Men sauenæringen er klar på at det er rovviltforvaltningen, og ikke næringen selv, som må bære hovedansvaret for å få ned tapstallene.
Bondebladet »

Två får vargdödade

Två får hittades på fredagen vargdödade strax söder om Kristinehamn. Ett får var också skadat.
Jakt & Jägare »

Storbritannien: Boostar lammnäringen med 7,7 milj €

A €7.7 million campaign to encourage more people to cook with lamb across six European countries is to be launched thanks to a co-promotion deal EBLEX has secured with the EU, Ireland and France.
EBLEX »

Sverige bäst fjärde året i rad

Sverige är åter bäst på att hålla nere användningen av antibiotika i djurhållningen, visar en rapport från den Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA.
Land Lantbruk/Skogsland »

Stöd för djurstallar inom nya landsbygdsprogrammet

Från och med den 3 september är det möjligt att börja ansöka om två av stöden i det kommande nya landsbygdsprogrammet.
Jordbruksaktuellt »

Externa nyheter

Ny bok om stängsling mot stora rovdjur

På uppdrag av Svenska Fåravelsförbundet har Viltskadecente...

Nytt nummer till fårhälsovården

Svenska Djurhälsovården får nya telefonnummer runt 11 okto...

Dagbok från Ervalla

Vad innebär ett stort rovdjursangrepp när man lever av att fö...

NYTT PÅ FORUMET
Övrigt:

  • Re: Får- och getraser
    Låter intressant, det ser jag fram emot....
    - Anna Bergström
  • Gå till forumet

SENASTE ANNONSEN PÅ ANNONSTORGET:

Annons
Annons
Annons
Annons

Djuren kan räcka till för skötseln av ängs- och betesmarker — men marginalerna är små

Fredag 03 april 2009

En ny rapport om betesmarkernas utveckling visar att lantbrukarna använder miljöersättningarna för att sköta 75 procent av Sveriges mest värdefulla ängs- och betesmarker, men att arealerna minskar.

Miljöersättningarna finansieras både av EU och av nationella medel. Studien visar också att de djur som finns i Sverige räcker för att hävda betesmarkerna, men att marginalerna inte är stora.

Under åren 2002 — 2004 genomförde Jordbruksverket en stor inventering av Sveriges ängs- och betesmarker med hjälp av personal från länsstyrelserna. Värdefull flora, kulturmiljöer som stenmurar, byggnader, träd och skötselstatus registrerades. Resultatet finns tillgängligt för allmänheten i databasen TUVA. Informationen ligger till grund för en ny studie av utvecklingen av svenska ängs- och betesmarker. Analysen är genomförd av Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Jordbruksverket inom projektet som utvärderar den EU-gemensamma jordbrukspolitikens (CAP:s) miljöeffekter.
 
Igår — idag — imorgon
Studien har tittat på hur markerna har skötts historiskt, hur de sköts idag och hur de skulle kunna skötas i framtiden. De historiska analyserna visar bl a att variationen i skötseln har varit stor. Det gäller dels variation i hur intensivt markerna hävdas och dels vid vilken tidpunkt de hävdas. För arter som är knutna till ängs- och betesmarkerna är variationen viktig även framöver — och det finns goda möjligheter till detta inom ramen för miljöersättningarna.
Analyserna visar glädjande nog att det nationella miljömålet för arealen ängar som sköts, 10 000 hektar, kan vara uppnått. Men det behövs kompletterande fältstudier för att konstatera att det resultatet stämmer.
 
Ny modell bedömer möjligheterna att hävda betesmarkerna
För att kunna säga något om framtiden för dessa ängs- och betesmarker har Jordbruksverket utvecklat en ny modell för betesmarksskötsel. Modellen använder bl a data från inventeringsdatabasen TUVA för att uppskatta hur mycket foder betesmarkerna ger. När man sedan jämför med hur många djur som finns och hur mycket de betar markerna kan man bedöma möjligheterna för att betesmarkerna hävdas i olika delar av Sverige. Modellen visar att de djur vi har idag kan räcka för att klara hävden av ängs- och betesmarkerna, men att det inte finns några stora marginaler. I vissa delar av södra Sverige är det ont om betesdjur. I norra Sverige är det gott om djur, men kostnaderna för att få ut djuren till markerna är höga.
 
Studien visar tydligt att politiska- och ekonomiska styrmedel är avgörande för om ängs- och betesmarker kommer att skötas i framtiden.
 
Kontaktpersoner
Sofia Blom, miljöenheten, 036-15 51 44
Martin Sjödahl, enhetschef miljöenheten, 036-15 58 76  

 
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons