Banner-2017
ggi_loop
Siltbergs_banner2020_2
Wiromin2020_liten
Backa Fårgård
gimrarna
Tranas2020
Elitlamm_180x180
Far_gif
banner_180x120
gdjh2015
Knarrhult2018
Banner_Faravelsforbundet_180x120px_2003
Stallmästaren web gif
default logo

Torkan-information

Vi deltog i ett regionalt samverkansmöte med anledning av torkan som Landshövding Lena Sommestad bjöd in till i fredags. Mycket intressant information presenterades. Halland är en av de regioner som drabbats svårast av torkan, men den information som finns sammanmställd här är relevant för alla som kommer i kontakt med torkans följder. 

Djurfrågorna är i dagsläget de viktigaste att hantera, med bland annat vinterfoderbrist, behov av utdraget höstbete och risk för överbeläggningar i stallar. Djurproducenterna tar den största smällen av torkan. Den kortsiktiga lösningen som ligger närmst att ta till är att anpassa besättningarnas storlek efter fodertillgången. Den lösningen hotar dock den framtida produktionen och livsmedelskedjan som helhet, genom lägre priser nu och brist på djur framöver. Snabbaste lösningen för bönderna är inte bra för branschen på sikt.

De kortsiktiga effekterna av torkan 2018 kan avhjälpas men det kommer att bli dyrt, särskilt när det gäller foder. Det finns praktiska lösningar att ta till vid grovfoderbrist, men de långsiktiga effekterna sträcker sig flera år framöver.

Myndigheter har arbetat med att se över möjligheter till undantag och fokuserar mer på rådgivning och hälsa vid tillsynsbesök.

Hållbarheten i lantbruket har genom torkan hamnat i fokus. Det snabba och ”slimmade” lantbruket har brist på reservkrafter och tål kriser dåligt (gäller i liten utsträckning fårnäringen). Vi har nu som bransch ett läge att använda erfarenheterna från torkan för att uppmärksamma livsmedelsproduktionens avgörande betydelse. Krisen kan på så vis bli en tillgång för framtida medvetande om jordbrukets villkor, vi får inte tappa denna chans att få marknaden att efterfråga våra produkter och stötta svensk livsmedelsproduktion.

Psykosocialt stöd är avgörande, många organisationer ställer upp och har kristelefoner och håller möten. Vi behöver stötta varandra och söka hjälp när bördan blir för tung. Ring LRFs hjälptelefon eller kontakta SF, lokalt eller på förbundsnivå. Signalera om ni vill att lokala träffar ska ordnas.

Ute på gårdarna:

  • Jobba för att ordna foderfrågan, även om priset blir högt.
  • Beta så länge som möjligt på alla tillgängliga marker.
  • Jobba för att bibehålla produktion och ”normalslakt”. Bibehåll djurproduktionen så långt som möjligt, minska inte rekrytering.
  • Utnyttja de möjligheter till fri rådgivning som finns via SJV, banker, försäkringsbolag etc.
  • Vid behov sök dispenser redan nu! Det finns möjlighet att söka dispens för restriktiv utfodring och strö (Jordbruksverket), för gödselspridning då bete efter vallskörd omöjliggör gödsling enligt regler (Länsstyrelsen) med mera. Länsstyrelsen ska prioritera snabba stallprövningar.

Alla kan hjälpa till genom att:

  • Arbeta för svensk försäljning.
  • Arbeta för lokal upphandling av kött, använd reglerna.

Bransch och myndigheter har mycket att göra och lära:

  • Betala ut EU-stöd i tid.
  • Jobba för ekonomiskt stöd.
  • Förmånliga banklån behövs, utan riskkapitalism.
  • Respiter på kontrakt.
  • Jobba för kunskapsinhämtning.
  • Inventera branddammar och utbilda i brandsläckning.
  • Rådgivning, kostnadsfri, om likviditet, riskberedskap, vattenhantering i alla former.
  • Mer Greppapengar, korta moduler önskas.
  • Samla klimatkunskap.
  • Samla kunskap om nya produktionsmetoder.
  • Dokumentation – vad var problemet, vad gjordes, vad funkade.
  • Psykosocialt stöd, trivselkvällar, i samverkan mellan organisationer, uthållighet.
  • Kommunikation, analys och dialog för förståelse hos andra än lantbruksanknutna. Vi måste nå ut till alla.

Mötet drog den något oroande slutsaten att det inte finns något tydligt svar på vem som tar ansvar för att alla får mat i Sverige.

Källa: Kristin Oviks anteckningar från regionalt samverkansmöte i Halland 2018-08-24
I urval/sammanställt av Anna