ggi_loop
Elitlamm_180x180
Wiromin2020_liten
Knarrhult2018
Tranas2020
Backa Fårgård
Annons_Fårpeng_120x180-TRYCK
gdjh2015
Siltbergs_banner2020_2
Banner-2017
Banner_Faravelsforbundet_180x120px
Far_gif
banner_180x120
Fåravelsförbundet180
gimrarna
default logo

Avel

Avelsfrågor, seminfrågor och Elitlamm
Mia BrandqvistMB_mini
073-979 76 52
mia@faravelsforbundet.com

Avelsfrågor, seminfrågor
Anna TörnfeltAT_mini
073-707 29 45
anna.tornfelt@faravelsforbundet.com

Riksbedömning och Elitlamm
Elof NilssonEN_mini
0705-66 58 77
elof.nob@gmail.com

Biträdande avelsfrågor och riksbedömning
Gudrun Haglund-ErikssonGHE_mini
0583-222 52 alt 0768-48 64 65
gudrun@faravelsforbundet.com


Under menyvalet Elitlamm hittar du mer avelsrelaterad information – om Elitlamm (avelsregistret), avelsvärdering, semin, mönstring, riksbedömning med mera.

Snabblänkar
Allt om semin Import av levande djur och genetiskt material Mönstring och riksbedömning

Seminbaggar 2020, andra upplagan

Nu är den här! Svenska Fåravelsförbundets seminkatalog för 2020 i uppdaterad version, där också årets baggar presenteras.

Ett stort tack till seminverksamhetens sponsorer. Ni hittar dem i katalogen.

I morgon den 21 oktober är sista dagen att beställa för leverans vecka 44. Slå dig ner i skönaste fåtöljen, lägg upp fötterna, läs katalogen grundligt och lägg en beställning.

Hämta Seminbaggar 2020 ››

Baggarnas härstamningsbevis och riksbedömningsprotokoll finns här ››

Baggkatlog2020_2

Färska avelsvärden och helt nya Index

Nu visas nya avelsvärden för dina djur på Djurförteckningarna i Elitlamm. Du väljer själv vilka avelsvärden som ska visas genom att ändra listans utseende. På Djurkorten hittar du avelsvärdena under fliken Avel. Även djur som är utannonserade på Marknadsplatsen har uppdaterade avelsvärden som du kan se i annonserna.

Index underlättar urvalet av livdjur

Nytt för i år är att gotlandsfår och finull får index som är en sammanfattning av ett djurs avelsvärde. Indexen har medelvärde 0, ett värde över 0 är alltså bättre än medel och ett värde under 0 är sämre än rasens medel för den aktuella egenskapen. Gotlandsfåren får RIX – rasindex, PIX – pälsindex och KIX – köttproduktionsindex. Finullsfåren får RIX – rasindex, ULIX -ullindex och MIX – modersindex. Indexen finns på Djurkorten under fliken Avel, på Djurförteckningarna och på Avelskompassen.

Topplistor för gotlandsfår och leicesterfår

De nya topplistorna för gotlandsfår och leicester hittar du i Djurregistret i Elitlamm. Precis som med de vanliga djurförteckningarna så kan du välja vilka uppgifter du vill se och du kan sortera kolumnerna i annan ordning. Du ser vem som är ägare till djuret och du kan klicka för att se djurkortet. Listan för gotlandsfår innehåller 389 baggar. Baggarna måste ha minst 20 mönstrade avkommor och ha minst RIX=10. Listan för leicester innehåller 42 baggar med minst 15 mönstrade avkommor och minst 103 i ett förenklat index som enbart används för att ta fram topplistan. Besättningen måste under samma år använt mer än en bagge. Detta gäller för båda raserna.

Söklista över finullsbaggar

För att hitta en finullsbagge inför kommande säsong så kan du söka efter lämplig bagge i Söklistan för finullsbaggar i Elitlamm. Du hittar 221 avelsbaggar på listan. Kravet för att en bagge ska finnas med på listan är att den var levande 1 september föregående år, är max 10 år gammal, har kompletta avelsvärden för både kropp och ull och har avkomma som är ullmönstrad. Du ser vem som äger djuret och kan klicka på djurnumret för att se Djurkortet.  Om du har bagge eller baggar med på listan som saknar namn, gå gärna in och registrera namn på dina baggar i ditt Elitlamm, så uppdateras söklistan.

Om du har frågor om avelsvärden, topplistor/söklistor eller Elitlamm i allmänhet, hör av dig till vår support på support@elitlamm.com eller ring på telefon: 0174-301 50. Telefontid måndag och onsdag 10.00-12.00 och tisdag 18.00-19.00.

Svenska Fåravelsförbundet och Elitlamm
4 september 2020

Frågor och svar om Gotlandsfårens och Finullsfårens nya rasindex

Den 4 september 2020 publiceras för fösta gången rasindex för Gotlandsfår och Finullsfår.

Sedan snart tio år har vi haft avelsvärden för enskilda egenskaper som födelsevikt, tillväxt, ullegenskaper och pälskvalitet. Nu har avelsvärderingen utvecklats vidare, och Gotlandsfår och Finullsfår är först ut med att få rasindex.

finullRIX

Skynda er, våra nya Rasindex är publicerade! Mia Brandqvist

Var hittar jag mina djurs index?
Ni med Gotlandsfår och Finullsfår finner djurens index i ert Elitlamm. I Avel & Produktion finner ni dem via Djurförteckningarna samt på Djurkorten under fliken Avel. I Avel Mini finns indexen under Mönstringssammanfattning.

I topp- och söklistorna i Elitlamm, och i seminbaggarnas lista, finns nu både avelsvärden och rasindex publicerade.

listansutseende

Man klickar på Ändra listans utseende för att välja vilka avelsvärden och index man vill se.

Vilka är de nya indexen?
För Gotlandsfår: KIX – köttproduktionsindex, PIX – pälsindex och RIX – rasindex.
För Finullsfår: MIX – modersindex, ULIX – ullindex och RIX – rasindex.

Hur har indexen konstruerats?
När indexen konstruerades gjordes en ekonomisk bedömning av relationerna mellan köttproduktion och päls/ull, samt inom köttproduktion mellan tillväxt och slaktkroppsegenskaper. Hänsyn har tagits till de korrelationer (samband) som finns mellan olika egenskaper, för att få önskad vikt på varje egenskap, och i möjligaste mån undvika oönskade avelseffekter.

I Fårskötsel nr 6 2020 kommer en artikel som handlar om hur indexen är konstruerade och hur tillväxt och ull/pälsegenskaper värderats ekonomiskt.

Vad är ett avelsvärde?
Avelsvärden är ett mått på djurets nedärvningsförmåga. Det visar alltså vad man kan förvänta sig från individens avkomma och inte hur individen själv presterar. Avelsvärden beräknas utifrån de inrapporterade uppgifterna som finns i Elitlamm.

De egenskaper som avelsvärden beräknas för är födelsevikt, tillväxt, formklass, fettklass, kullstorlek samt ull och pälsegenskaper. De redovisas som relativtal där 100 motsvarar medeltalet i basgruppen. Basgruppen omfattar alla djur som är födda 1–5 år före den aktuella beräkningen.

Vad är skillnaden mellan direkta avelsvärden och maternella?
Direkta värden kan mätas på avkomman medan maternella egenskaper är vad vi kan förvänta oss när baggens eller tackans döttrar blir mödrar.

Vad är ett rasindex?
Syftet med de nya indexen är att sammanfatta djurens avelsvärden. Det kan avse de flesta egenskaperna som vi har avelsvärden för och kallas då rasindex, RIX. Eller så kan det avse en eller en grupp av egenskaper, för finullfår ULIX som väger ihop ullegenskaperna. ULIX har varit svårt att konstruera eftersom flera av ullegenskaperna motverkar varandra (krus, längd t.ex.) på ett icke önskvärt sätt men ULIX är bästa möjliga kompromiss mellan dem.

Gotlandsfårens pälsindex, PIX, består enbart av avelsvärdet för helhet päls eftersom det sammanfattar pälsegenskaperna på ett bra sätt. De olika pälsegenskaperna (lock, pälshår etc.) motverkar inte varandra och har hög korrelation  med helhet päls. Hög korrelation innebär att egenskaperna ofta samverkar, som att ett bra pälshår bidrar till en bra lock.

Enkelt beskrivet är de nya indexen ett jämförelsetal och redovisas som en avvikelse från rasens medeltal.

De nya indexen har medel 0, ett värde över 0 är alltså bättre än medel och ett värde under 0 är sämre än rasens medel för den aktuella egenskapen.

Varför är medel 0 för de nya indexen när det är 100 på avelsvärdena?
För att tydligt visa att indexet inte är ett avelsvärde, utan en sammanvägning av flera avelsvärden, redovisas indexet med medel 0.

Vad ingår i de olika indexen?
Man skiljer på mätegenskaper, det man använder för att beräkna indexet och målegenskaper, de egenskaper man vill nå ett resultat på. Vissa egenskaper skiljer också på direkt och maternellt. Man kan säga att direkta värden kan mätas på avkomman medan maternella egenskaper är vad vi kan förvänta oss när baggens eller tackans döttrar blir mödrar.

Gotlandsfår:

  • KIX, köttproduktionsindex: målegenskapen är tillväxt till slakt och slaktklasspoäng. Det som mäts är tillväxt mönstring (direkt och maternell) samt mönstringsklasspoäng
  • PIX, pälsindex: målegenskap och mätegenskap är helhetspoäng päls
  • RIX, rasindex: en sammanvägning av KIX och PIX

Finullsfår:

  • MIX, modersindex: målegenskapen är tillväxt till slakt och slaktklasspoäng. Det som mäts är tillväxt mönstring (direkt och maternell) samt mönstringsklasspoäng. Då Finull valt att lägga en högre vikt på maternell tillväxt har de också bestämt att detta index ska heta modersindex
  • ULIX, ullsindex: målegenskapen är alla ullegenskaper vid mönstring dvs krus, längd, stapel, jämnhet, glans och täthet
  • RIX,rasindex: en sammanvägning av MIX och ULIX

Varför mäts tillväxt vid mönstring och inte vid slakt?
Eftersom det finns starka samband mellan tillväxt till slakt och tillväxt till mönstring kan man använda mönstringsuppgifter även om målegenskapen är tillväxt till slakt. Det ger flera fördelar, antalet mönstringsregistreringar är många fler än antalet slaktregistreringar, uppgifterna är registrerade och kan användas vid beräkning av avelsvärden i månadsskiftet augusti/september samt att lammen antas ha fått en mer likartad behandling fram till mönstringen. Till slakt går en del lamm direkt från bete utan tillskott medan andra får kraftfoder i flera veckor innan de blir slaktmogna.

Hur ska vi använda rasindexen?
Ett index är ett urvalsinstrument när man väljer livdjur. Genom att rangera djuren efter index får man en första kvalitetsvärdering som man sedan går vidare från och granskar kandidaterna noggrannare.

Antingen väljer man att rangera dem efter RIX eller något av delindexen beroende på produktionsinriktning. Är man specialiserad päls eller ullproducent är det de indexen som gäller. För Gotlandsfåren kan man säga att RIX i stort sett motsvarar den värdering som låg till grund för topplistorna även om vi inte redovisade något index. Nu får alla djur i besättningen index som redovisas i Elitlamm.

Det är viktigt att vara medveten om att ett index, lika lite som de ingående avelsvärdena, inte berättar hela sanningen om ett djur. Alla egenskaper har inte avelsvärden och därför påverkar de inte indexet. Som exempel kan nämnas benställning och klövkvalitet. Inte heller om djuret har några mindre önskvärda egenskaper som ulliga ben eller kroksvans.

När indexen konstruerades gjordes en ekonomisk bedömning av relationerna mellan köttproduktion och päls/ull samt inom köttproduktion mellan tillväxt och slaktkroppsegenskaper.

Text Mia Brandqvist, augusti 2020

Riksbedömning ull/päls 2020

Bagg- eller tacklamm som vid gårdsmönstring anses som lovande blivande avelsdjur, bedöms ytterligare en gång vid riksbedömning. Du får en indikation på om lamm anses lämpligt för att gå i avel och ett kvitto på hur dina lamm står sig i konkurrensen inom din ras. Passa nu på och anmäl dina bästa lamm från gårdsmönstringen till riksbedömning.

Det kan bli förändringar i planen, listan här på hemsidan är aktuell och gäller.

För att finullsfår ska kunna anmälas till Linköpingsauktionen har de fått förlängd anmälningstid, läs mer här ››

riksbed_karta2020_3

Riksbedömningsplan 2020

21/8 Ödsmål, Bohuslän
Kontaktperson: Lars G Persson
gostap62@gmail.com
070 558 81 11
Anmälan senast: 15/8

22/8 Jordshult, Taberg, Jönköping
Kontaktperson: Elisabeth Fungby-Jönsson
fungby.jonsson@hotmail.com
073-367 60 25
Anmälan senast: 16/8

24-26/8 Gotland
Kontaktperson: Lina Mattsson
linafemattsson@hotmail.com
070-221 32 31
Anmälan senast: 18/8

26/8 Roberstfors, Umeå, Västerbotten
Kontaktperson: Christer Hollinder (saknar e-post)
Ratan 81, 915 97 Bygdeå
073-839 67 53
Anmälan senast: 20/8

27/8 Öjebyn, Piteå, Norrbotten
Kontaktperson: Désiré Cedering, d.cedering@gmail.com, 070-327 47 47
Anmälan senast: 21/8

29/8 Linköping, Östergötland
Kontaktperson: Hanna Forsberg, hannaforsberg@hotmail.com, 070-992 24 02
Anmälan senast: 23/8

29/8 Forsa, Gävleborg
Kontaktperson: Helena Persson Ovcina, info@berglock.se, 076-775 45 47
Anmälan senast: 23/8

30-31/8 Uppsala, Stockholm/Uppsala
Kontaktperson: Annette Westerberg, annette@vreta-gard.se, 070-683 36 03
Anmälan senast: 24/8

30/8 Kvinnersta, Örebro
Kontaktperson: Maria Bergman, maria@winja.nu, 070-798 32 55
Anmälan senast: 24/8

31/8 Västerås, Västmanland
Kontaktperson: Britta Wendelius, britta.wendelius@telia.com, 076-76 33 980
Anmälan senast: 25/8

31/8 Lenhovda, Kronoberg
Kontaktperson: Sofie Johansson, fibblegard1@hotmail.com, 070-998 73 98
Anmälan senast: 25/8

1/9 Olahus, Hässleholm, Skåne
Kontaktperson: Linda Jonsson, lindajonsson83@hotmail.com, 070-241 25 55
Anmälan senast: 26/8

2/9 Ingelstorpsgymnasiet, Kalmar
Kontaktperson: Marjo Lande (fd Lilja), marjolilja@gmail.com, 076-187 18 66
Anmälan senast: 27/8

Kvalitetsäkring av avelsdjur
Bagg- eller tacklamm som vid gårdsmönstring anses som möjliga till att bli framtida avelsdjur, erbjuds en ytterligare bedömning vid årets riksbedömning. En noggrann genomgång och bedömning av djuren utförd av två riksdomare ger dig en bra indikation på om djurets kan anses lämpligt för att gå i avel. Protokollet blir ett kvitto på hur dina lamm står sig i konkurrensen med andra djur inom respektive ras. Anmäl dina bästa lamm från gårdsmönstringen till riksbedömning, så höjer du försäljningsvärdet och intresset för dina avelsdjur!

Välkomna till årets riksbedömningar!

Riksbedömningarna är öppna för alla besättningar som är anslutna till Elitlamm Avel.

För dig som är ny med din ras så kan ett besök på en riksbedömning vara av stort värde för att se och lära, även om du inte har med egna djur.

Visa torra och rena djur
Djur som bedöms för päls, ull, eller rya ska vara torra och rena vid bedömningstillfället. Först då kan pälsen/ullen få en rättvis bedömning. Pälsfår bör tvättas 3-5 dagar före bedömning. Använd rikligt med ljummet vatten och skölj igenom pälsen. Gnugga inte och använd inte schampo, tvättmedel eller balsam.

Anmälan sker till respektive samordnare senast det datum som anges för respektive visningstillfälle. Kostnaden för att delta vid riksbedömningen är 450 kr/djur exkl moms. Eventuellt tillkommer avgift för anordnande lokalförenings omkostnader kan komma att tas ut separat. Information om detta kan fås från respektive lokalförening.

Varje bedömningsdag kan ta emot max 50 baggar. Vänta inte med din anmälan om du vill vara säker på att få plats vid en speciell ort. Om det blir fullbokat hänvisas du till en annan ort.

Tips! Anmäl antal djur och avgör i senare läge vilka djur du väljer ut att ta med.

Efteranmälan
Anmälan efter det datum som anges för respektive visningstillfälle räknas som efteranmälan.
Plats erbjuds då om plats finns! Vid efteranmälan tilläggsdebiteras djurägaren förutom grundavgiften, summan 50 kr/djur exkl moms i efteranmälningsavgift. Vid uteblivelse till anmäld riksbedömning eller avanmälan senare än fem dagar före aktuellt datum, debiteras full kostnad.

Papper som behövs
Kom ihåg att du ska ta med intyg på MV status, intyg på fotrötestatus och individuella härstamningsbevis för dina djur. Djurägarförsäkran och fotröteförsäkran fylls i av djurägaren innan djuren lastas ut.


Riksbedömningsprotokollen är offentliga handlingar och uppgifterna kan komma att publiceras.

riksbohusl18

Vill du veta vad som händer bakom skynket? Välkommen till närmaste riksbedömning! Foto Anna Bergström

Årets första avelsvärden publicerade i Elitlamm

Nu visas nya avelsvärden för dina djur. Även topp- och söklistor i Elitlam Avel och Produktion är uppdaterade.

Djur som är utannonserade på Marknadsplatsen har uppdaterade avelsvärden.

Flera förändringar har genomförts av avelsvärderingen i år, bland annat har förbättringar gjorts som gäller raser där importer av djur förekommer. Läs mer här om de förändringar av avelsvärderingen som gjorts i år.

De nya indexen för gotlands- och finullsfår publiceras inte i samband med denna avelskörning då arbetet med att ta fram indexen blev klart för sent, men de kommer att publiceras så snart det är möjligt.

Topplistor för gotlandsfår och leicesterfår
De nya topplistorna för gotlandsfår och leicester hittar du i Djurregistret i Elitlamm Avel & Produktion. Listorna innehåller 246 baggar av gotlandsfår med minst 20 avkommor, och 38 leicester med minst 15 avkommor.

Nytt för i år är att baggar för att visas i topplistan måste kunnat jämföras med minst en annan bagge. Det innebär att baggen måste fått lamm i en omgång där minst en annan bagge också fått rasrena lamm.

Söklista över finullsbaggar
För att hitta en finullsbagge inför kommande säsong så kan du söka efter lämplig bagge i Söklistan för finullsbaggar i Elitlamm Avel & Produktion. Du hittar 186 avelsbaggar i listan. Kravet för att komma med på listan är att baggen har kompletta avelsvärden och har avkomma som är ullmönstrad.

Om du har frågor om avelsvärden, topplistor/söklistor eller Elitlamm i allmänhet, hör av dig till vår support på support@elitlamm.com eller ring på telefon: 0174-301 50. Telefontid måndag och onsdag 10.00-12.00 samt tisdag 18–19.

Nästa avelskörning görs i slutet av augusti och uppdaterade avelsvärden publiceras den 5 september.

Svenska Fåravelsförbundet och Elitlamm, juli 2020

Nytt i årets avelsvärdering

Avelsvärderingen är ett samarbete mellan Svenska fåravelsförbundet, Elitlamm och Växa Sverige. Fåravelsförbundet är navet, Elitlamm har alla registreringar och sänder in dessa till Växa sverige som sedan gör alla avelsvärdeberäkningar. Förändringar, uppdateringar och dylikt sker i samarbete mellan de tre aktörerna.

Inför denna avelsvärdering har det arbetats med att förbättra avelsvärderingen för avkommor efter importerade djur (även embryon, sperma). Det har hittills bara gällt Texeldjur, men resultaten kommer att utvärderas för att se om detta även kan användas för andra raser där import förkommer.
Det som ändrats är bl a att importdjuren själva bidrar med härstamningsinformation, men de får inga egna avelsvärden förrän det kommer in information från deras avkommor. Växa har också delat in importdjur i grupper beroende på land, så att importdjurs avkommor bidrar med att bygga upp ett medelavelsvärde för landet.

Att beräkna avelsvärden för importdjur är mycket avancerat. För nötkreatur finns det en särskild organisation med över 10 anställda som jobbar med att översätta avelsvärden från ett land till ett annat.

Under arbetet med att förbättra avelsvärdena för avkommor efter importer fann Växa att spridningen på vissa egenskaper varit för hög för Texel. Det har gjort att det blivit djur som fått för höga eller låga avelsvärden för egenskaperna formklass slakt, fettklass slakt, antal levande födda första kull och senare kullar. Nu har spridningen justerats till 10 för dessa egenskaper.

Byte av version av avelsvärderingsprogrammet har gjort att Växa kunnat använda all tillgänglig data. Detta påverkar endast gotlandsfåren men det påverkar inte aktuella djur så mycket. Däremot kan äldre djur som tidigare inte fått avelsvärde ha fått det nu, samt att det kan ha skett en del förändringar på äldre djurs avelsvärden.

Alla avelsvärden är rasspecifika och kan inte jämföras mellan raser. Varje år ändras basgruppen som avelsvärdena jämförs med. I basgruppen finns djur som är födda 1-5 år före beräkningstillfället. I år är det alltså djur som är födda mellan 2019 till 2015.

Projektet med sammanfattande indexen som arbetats med under det senaste åren för Gotlandsfår och Finull är slutfört men kommer inte publiceras vid denna avelskörning. Arbetet har dragit ut på tiden och blev inte klart i tid till denna avelskörning.

Svenska Fåravelsförbundet
Mia Brandqvist
Juli 2020

loggor_avel2

Dispens för Finullsbaggar till Linköpingsauktionen 2020

Finullsbaggar kommer detta år att kunna anmälas till auktionen i Linköping även om de inte är riksbedömda.

Detta då en av av tre möjliga riksbedömningar för Finull som ska anmälas till Linköping ställts in på grund av corona, men också för att ta höjd för att ytterligare förändringar i riksbedömningsplanen kan bli aktuella.

Ej riksbedömda baggar som anmäls till auktionen i Linköping ska vara ull- och kroppsmönstrade på gårdsnivå, samt ha avelsvärden.

Finull har sedan tidigare beviljats förlängd anmälningstid till auktionen i Linköping för att möjliggöra riksbedömning. Riksbedlömningarna i Bohuslän den 21/8 respektive Jönköping 23/8 är två möjligheter för riksbedömning av baggar som ska anmälas till Linköping.

Alla anmälningar för finullsbaggar skickas till Ulf Ekholm, ekholmulf@hotmail.com, senast den 23/8 2020.

Riksbedömning päls- och ull 2020 ››

raser_finull2

 

Rya Riks 2020 – Skräddasydd riksbedömning för ryafår

Datum: Lör 5 september 2020
Plats: Tenhults Naturbruksgymnasium.

Föreningen Ryafåret bjuder in ryafårsägare till en egen skräddarsydd riksbedömning för enbart tacklamm och bagglamm av rasen rya. Målet är att öka intresset för rasen som sådan och för att få fler ryafårsuppfödare att avelsregistrera, gårdsmönstra och riksbedöma sina djur.

Riksdomare Birgit Fag bedömer anmälda ryor tillsammans med Gunnar Lindberg, en av rasens mest erfarna mönstrare. Samma förutsättningar som för övriga riksbedömningar om självfinansiering, gäller även det här riksbedömningstillfället.

Föreningen funderar även på möjligheten att krydda detta tillfälle med kringaktiviteter.

Denna riksbedömning är endast öppen för ryalamm, såväl bagglamm som tacklamm är välkomna. Men det är även möjligt att riksbedöma sina ryafår i samband med ordinarie riksbedömning under perioden 21/8-2/9.

Sista anmälningsdatum: 27 augusti, ange kontaktuppgifter och antal anmälda djur samt kön
Kostnad för bedömning per anmält djur: 450 kr + moms, faktureras från Svenska Fåravelsförbundet
Eventuellt tillkommande kostnader debiteras i förekommande fall separat via Föreningen Ryafåret.

Frågor och anmälan via Föreningen Ryafåret, kontaktperson är Annika Wahreus.

raser_rya

Seminkurser för fårägare

Att seminera får är ett utmärkt sätt att förnya avelsmaterialet i besättningen med minimal risk att föra in nya smittor i besättningen.

Teori den 24 augusti via videolänk

Den praktiska delen av kursen arrangeras på fyra platser:

  • Västra Götaland: 25 augusti, Toarp säteri, Gällstad
  • Västmanland: 27 augusti, Norrby gård, Kungsör
  • Gotland: 1 september, Gothem Tummungs, Slite
  • Västerbotten: 2 september, Yttertavle, Umeå

En seminkurs är en förutsättning för att få behörighet av Jordbruksverket att seminera i den egna besättningen. Kursen ger grundliga kunskaper i hur reproduktionen fungerar hos får, hur djuren förbereds samt kunskaper om förvaring och handhavande av sperma för seminering. Kursen omfattar såväl teori som praktiska övningar av inseminationsteknik och spermahantering. Du måste ha deltagit vid både den teoretiska och den praktiska delen för att få din behörighet.

Kursledare Gård & Djurhälsans fårhälsoveterinärer.

Tider, kostnad och anmälan
Gård & Djurhälsan: Seminkurs för fårägare ››


seminerameraMer om semin här ››

Seminera mera – så här gör man

Inget med att seminera får är särskilt svårt, men man behöver göra en plan och hålla sig till den.

För att förenkla jobbet för er som ska planera har vi tagit fram en tidsatt manual som mycket kortfattat berättar hur du förbereder dig själv och tackorna, och sedan genomför semineringen effektivt.

Ladda ner Seminera mera – så här gör man

Seminera mera för skärm ››

Seminera mera anpassad för utskrift i A4-format ››

semineramera2

Föreningen Svenska Finullsfår har intressanta kurser på gång

Telefonkurs

Diskussions- och lärotillfälle om finullsavel, avelsplanen, färgnedärvning, avelsvärdering mm.

Utbildningen är i diskussionsform och bygger på att deltagarna bidrar med egna frågeställningar.

Tisdag 4 februari kl 19.00-21.30

Kursledare: Stefan Styhr
Avgift: 100 kr per medlem, ej medlem i mån av plats 150 kr.

Anmälan till Stefan senast 21 januari, stefan.styhr@gmail.com.

När anmälningstiden gått ut får du instruktioner innehållande telefonnummer mm för att kunna delta. Du ringer upp angivet nummer och blir sammankopplad med övriga deltagare.

Från slaktkropp till korv – kurs i korvtillverkning

Praktiskt arbete med att skära ner köttet, mala, tillreda korvsmet och stoppa fjälster.

Lördag 8 februari kl 10.00 – ca 17.00
Plats: Ryssbygymnasiet, Kungsvägen 36, Ryssby

Kursledare: MattsAndersson, lärare på restaurang/ livsmedelsprogrammet vid Ryssby gymnasium

Avgift: 500 kr per medlem, ej medlem i föreningen 750 kr. Max 12 deltagare.

Fika, lunch och middag 120 kr. Dessutom tillkommer kostnaden för den korv du får med dig hem.

Anmälan till Elsa senast 26 januari, elsa.lilliebrunner@hotmail.com.

Föreningen Svenska Finullsfårs hemsida ››

Att tolka avelsvärden 2019

Nu finns uppdaterade versioner av relativtalsenheter och medelvärden för de tio raser som avelsvärderas. Du finner ett dokument per ras längre ner. Men vi börjar med en sammanfattning av hur avelsvärderingen är uppbyggd, det vill säga hur siffrorna kommer till.

Dina djurs avelsvärde anges som avvikelsen mot en ”basgrupp”. Basgruppen består av alla djur i Elitlamm av samma ras födda 1–5 år före beräkningstillfället. Det innebär att vid beräkningen i augusti 2017 bestod basgruppen av djur födda 2012 till och med 2016. 2018 kommer basgruppen att bestå av djur födda 2013 till 2017 osv.

Vid varje beräkning byts alltså cirka 20 % av djuren ut och förhoppningsvis är de nya djuren bättre vilket innebär att medeltalet i basgruppen förändras. Om avelsvärdet avser tillväxt så ökar medelvärdet från år till år om avelsmålet är att förbättra tillväxten. Om basgruppen förbättras kommer äldre djurs avelsvärden att sjunka något eftersom medeltalet de jämförs mot blir högre.

Avelsvärdet anges som ett tal där 100 motsvarar medeltalet i basgruppen. Vad varje enhet upp eller ner innebär kan utläsas ur tabellerna för respektive ras.

Eftersom miljön i olika besättningar kan skilja sig mycket kan man inte tolka det som att alla djur som har avelsvärde 100 har samma tillväxthastighet. Ett lamm som växt 250 g/dag på svaga naturbeten kan ha högre avelsvärde än ett som växt 260 g/dag på frodiga åkermarksbeten. Avelsvärdeberäkningen kompenserar för miljöeffekten bland annat genom att relatera till besättningsmedeltalet.

Medeltalet i basgruppen har störst värde för att studera rasens utveckling över åren, den så kallade genetiska trenden.

Värdet av en indexenhet kan man använda för att se hur mycket bättre eller sämre ett djur är än ett som har avelsvärde 100. Om till exempel en enhet för ”tillväxt direkt” motsvarar 1,4 g/dag så kommer ett lamm med avelsvärde 110 att väga 2,1 kg mer vid 150 dagar än ett med avelsvärde 100. (10 x 1,4 g x 150 dagar = 2 100g = 2,1 kg). Detta jämfört med besättningens medeltal, inte basgruppens.

Om storleken på basgruppen är liten blir avelsvärdena osäkrare. Detta gäller framför allt vissa köttraser. Eftersom basgruppen består av fem år ska antalet divideras med 5 om man vill få en uppfattning om hur många registreringar som görs per år.

Text Magnus Håård

I en fil per ras redovisas vad varje relativtalsenhet är värd samt medelvärden för de tio raser som avelsvärderas.
Gotlandsfår ››
Leicester ››
Finull ››
Ryafår ››
Jämtlandsfår ››
Texel ››
Suffolk ››
Dorset ››
Shropshire ››
Oxford down ››

Petrus

Erikshester Petrus, en gotlandsbagge med mycket höga avelsvärden. Foto M Håård

Blir det några nya pälsmönstrare i norr?

För första gången har vi genomfört en Steg 3-kurs och examination i norr. Det var hela 14 deltagare som samlads hos Birgitta Linell i Höglandsnäs utanför Piteå med resor på 20 mil från norr och från söder och hela 35 mil från väster.

Kurstimmarna på förmiddagen ägnades åt uppdatering och finslipning av kunskaperna. Deltagarna granskade ett antal lamm och frågorna till kursledaren Anders Hjort var många.

Tio deltagare prövade sedan sina färdigheter i examinationen som pågick hela eftermiddagen. Sju lamm ska mönstras under samma villkor som vid en gårdsmönstring. Identitet, funktionella fel och svagheter, kroppsform/EUROP samt pälsskinnskvaliteterna ska granskas. Viktigast är att skilja lamm med livdjurskvaliteter från övriga, samt att vara konsekvent i bedömningen av alla djur.

Mönstraren måste ha bra kunskaper, men framför allt träna på många lamm så ögat och känseln i fingrarna får stor erfarenhet. Möjligheten till praktik är klart begränsad uppe i det glesa fårlandskapet i norr. Trots detta blev det ett riktigt bra resultat av examinationerna, även om ingen deltagare ”satte alla rätt”. Några djur var lite extra svåra om man inte noggrant kände av pälshårets silkighet/strävhet eller granskade hårgrovleken på manke/rygg.

Alla deltagare får nu övergripande och individuell feedback. De flesta behöver få mer mönstringserfarenhet för att nå hela vägen och bli rekommenderad. Om några ska godkännas i år ska vi examinatorer titta lite mer på innan vi lämnar förslag till förbundsstyrelsen.

Planen är nu att försöka ha en uppföljning i juli nästa år och några deltagare kanske kommer söderut för att få vara med mer och praktisera vid gårdsmönstringar. Det är önskvärt att många besättningar, över hela landet, gör det möjligt att låta praktikanter vara med vid gårdsmönstringar eller andra pälsskinnsbesiktningar.

Text Anders Hjort, riksdomare

Kunskap om vårlammsproduktion

Korsningsavel i vårlammproduktionen

Skriften “Korsningsavel i vårlammproduktionen” vänder sig till dig som har för avsikt att starta eller utöka en produktion av slaktlamm för leverans av lamm under våren, så kallad vårlammproduktion. Gimrarna har producerat materialet genom ett åtagande i Handlingsplan Lamm.

Här hittar du en checklista vid inköp av livdjur för korsningsproduktion.

Här kan du kika på en film med ett gårdsexempel på hur man väljer livdjur för vårlammsproduktion.

Ett hållbart system för produktion och försäljning av rekryteringstackor avsedda för vinterlamning

Första delen i projektet ”Ett hållbart system för produktion och försäljning av rekryteringstackor avsedda för vinterlamning” är nu klar och sammanställd i en rapport. Rapporten är framtagen av Titti Strömne, lammrådgivare på Glada Fåret, på uppdrag av Svenska Köttföretagen.

Läs rapporten här

Materialet är finansierat av LRF Kött och är en del av Handlingsplan Lamm.

Import av levande djur och genetiskt material

Svenska Fåravelsförbundet (SF) har inget emot att nya raser förs in i Sverige och har full förståelse för att nytt genetiskt material kan behöva importeras, men vi förespråkar att embryotransfer och seminering ska användas så långt det är möjligt. Detta av smittskyddsskäl.

SF står tillsammans med en enad bransch bakom SDS rekommendationer för säker import av levande djur

Under ett århundrade har vi systematiskt utrotat flera smittsamma sjukdomar hos djur och lagt grunden till det djurhälsoläge vi har idag. Smitta kan spridas på olika sätt från populationer och länder, men handel och förflyttning av levande djur är det absolut mest effektiva sättet att sprida smitta. För att bibehålla det djurhälsoläge vi gemensamt byggt upp måste import av lantbruksdjur till Sverige göras med stor försiktighet.

Funderar du på att importera får? SDS hjälper dig att minska riskerna.

Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll erbjuder kostnadsfri rådgivning i samband med import av lantbruksdjur. Kontakta alltid SDS för att få hjälp att genomföra import på ett säkert sätt.

Vid import av levande djur bör man också beakta att det finns allvarliga sjukdomar som SDS inte begär provtagning för. Ingen livdjursimport är så nödvändig att den är värd införsel av nya sjukdomar eller resistenta parastiter som kan drabba fler besättningar än den importerande. Detta är ett ansvar som vilar på varje livdjursimportör.

Import av spermadoser

SF driver inte frågan om import av genetik, det initiativet ligger hos rasföreningarna. På uppdrag av rasföreningar eller privatpersoner, och i den mån vi kan, hjälper vår seminstation till med administration, logistik och transport av semindoser. Kontakta seminstationen via semin@faravelsforbundet.com.

Frågor

Kontakta gärna SFs avelsansvariga för att diskutera importplaner, vi kan stötta med råd och förmedla kontakter.

Länkar

Hämta broschyren Vet du vad det svenska djurhäloläget innebär? ››
Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll (SDS) ››
Jordbruksverket ››

sds

#2 Fårpodden: Om semin och den senaste teknologin inom animalieproduktion

Fårpodden 02 handlar om får-semin och vi hoppas kunna inspirera fler att testa.

Innehåll i Fårpodden 02:

  • Anna testade semin för första gången i vintras och fick ett förbluffande resultat. Hör hur hon gjorde för att få 86 % av tackorna dräktiga.
  • Magnus och Margarets Håård har byggt upp den seminverksamhet vi har idag. Einar har åkt hem till dem för att prata om semin.
  • Titti Strömne deltog i ett seminarium om den smarta animalieproduktionen på Ulltuna den 19 juni. Hör hennes reportage om Precision Livestock Farming och Big Data. Eller på svenska, det senaste om nya tekniker som kanske kommer att revolutionera lantbruket.

Välkomna till Fårpodden!

Länkar:
Gård & Djurhälsans seminkurser sommaren 2018
Menyvalet Semin på hemsidan
Semin i Kunskapsbasen
I veckobrevet från 1 december finns en bild av “dos-taxin” Anna använde för skyddad transport till fähuset.

Maila Anna om du vill komma i kontakt med oss som gör Fårpodden.
Att kommentera i inlägget om podden på vår Facebooksida är ett annat alternativ att tycka till om podden.
Hör gärna av er!

Ansvarig utgivare är Gudrun Haglund-Eriksson


Fårpodden finns på Soundcloud, iTunes och Acast

Snart dags att välja ut lamm till årets riksbedömning!

Bagglamm (eller tacklamm) som vid gårdsmönstring anses som lovande blivande avelsdjur, bedöms ytterligare en gång vid riksbedömning.

Djuren bedöms utefter specifika kriterier av två riksdomare. Du får en indikation på om lammet anses lämpligt för avel och ett kvitto på hur dina lamm står sig i konkurrensen inom din ras. Passa nu på och anmäl dina bästa lamm från gårdsmönstringen till riksbedömning. Tänk om just ditt bagglamm senare under hösten blir en av landets attraktiva auktionsbaggar. Är det i din fårhage som årets högst bedömda bagglamm traskar omkring? Anmäl till riksbedömningen och du har chansen att i nästa steg anmäla till någon av Sveriges baggauktioner.

Har du inga lamm att anmäla, så ta tillfället i akt och besök en riksbedömningsplats. Du får säkert nya insikter om djuren och avel idag inom just din ras. Det är en upplevelse bara att lyssna, se och lära.

De olika typerna av riksbedömning är päls (gotland och leicester), ull (finull), rya (ryafåret) samt köttmönstring av de tyngre raserna.

Hur går det till
Vid riksbedömning väger man först alla lamm, sedan bedöms kroppen och exteriören. De scannas med ultraljud för att mäta fett- och muskeldjup. Det görs sedan en detaljbedömning, som är olika utformad för de olika raserna.

Riksbedömning innebär att större vikt läggs på exteriör och benställning än vid gårdsmönstringen samtidigt som fler egenskaper hos lammet poängsätts vid riksbedömning.

Tider och platser
Riksbedömning päls/ull/rya ››
Riksbedömning av tyngre raser ››

Rätt lamm i korsningsproduktionen

En film om att välja livdjur för vårlammsproduktion som gjorts inom Handlingsplan Lamm. Finansierad av LRF Kött.

Se i större format på Youtube ››

Nytt analysverktyg i Elitlamm Avel & Produktion

Gårdsfacit – de senaste 5 åren i din besättning!

Den nyaste delen i Elitlamm är Gårdsfacit, som är en sammanfattning över din besättning under de senaste fem åren. Mycket av Elitlamm handlar annars om enskilda djur, men Gårdsfacit fokuserar på din besättnings totala produktion under året. Du kan jämföra från år till år hur utvecklingen ser ut.

Gårdsfacit är ett bokslut för ditt lamningsår. Gårdsfacit ger dig svar på frågor som: Ökar intäkten per slaktat lamm? Har födelsevikterna ökat eller minskat?

Gårdsfacit sammanställer uppgifter som redan finns i ditt Elitlamm, du behöver inte göra några nya registreringar för att kunna jämföra och analysera. Informationen är framförallt till för dig som djurägare, men den är också bra att använda när du vill ge veterinär eller rådgivare en tydlig bild av din produktion. Gårdsfacit presenterar ett antal nyckeltal, t ex andel tomma tackor, rekryteringsprocent och kg lammkött per tacka.

Gårdsfacit är ett samarbete mellan Gård & Djurhälsan, Svenska Fåravelsförbundet och Elitlamm. Vi kommer att fortsätta att utveckla den med fler uppgifter tillsammans med dig som djurägare för att kunna belysa ännu fler delar av din besättning. Du hittar Gårdsfacit i ditt vanliga Elitlamm under menyn Statistik. Under Lammriksdagen på Öland lördag 19 maj kommer Elitlamm och Gård & Djurhälsan göra en presentation av Gårdsfacit.

Elitlamm
Britt Andréasson

Avelsvärden för svenska korsningsfår

Slutrapport till Stiftelsen Svensk Fårforskning
av Carl Helander1, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Emma Carlén och Kjell Johansson, Växa Sverige och Ulf Andréasson, Elitlamm

Drygt 20 % av besättningarna i Sveriges officiella avelsregister för får (Elitlamm Avel) utgörs av besättningar med i huvudsak korsningsdjur (Elitlamm, 2017). Vissa av dessa uppfödare av korsningsdjur bedriver systematisk korsning med en målinriktad produktion och långsiktig avel.

Fram till 2011 hade alla besättningar som var anslutna till Elitlamm Avel tillgång till ett selektionsindex, kallat ”lammindex”. Selektionsindexmetoden är en enkel metod för att avelsvärdera djur, där man skattar storleken av olika systematiska miljöfaktorer separat från de genetiska faktorerna. Problemet med denna metod är att den grundar sig på dessa konstanta antaganden om hur stora skillnaderna är mellan djur med olika miljöer. Eftersom skillnaderna i verkligheten inte kan antas vara identiska vid varje tillfälle ett djur avelsvärderas är metoden inte optimal för att bedöma djurs genetiska kapacitet.

I metoden ”Best Linear Unbiased Prediction” (BLUP) skattas de genetiska faktorerna samtidigt som miljöeffekterna, vilket ger mer korrekta skattningar av djurens verkliga avelsvärde.

Inom ramen för detta projekt gjordes korsningar av olika raser jämförbara med varandra genom att ta hänsyn både till raseffekter och korsningseffekter (heterosis). För att få bra skattningar av raseffekterna ingår alla renrasiga djur från köttraserna Texel (Kt), Dorset (Kdh), Shropshire (Ks), Suffolk (Ksu), Oxford Down (Ko), syntetiska rasen Jämtlandsfår (Kjf), lantraserna Finull (Lf) och Rya (Lr), djur från ”korsningsgrupperna” X, L och K samt djur som är korsningar mellan dessa åtta rena raser och 3 korsningsgrupper. Även får med litet inslag (mindre än 26 %) av annan ras t.ex. Gotlandsfår eller Leicester är inkluderade, men renrasiga djur från dessa raser ingår inte. Dessutom är inga renrasiga Gotlands- eller Leicesterfår med i den nu framtagna BLUP- avelsvärderingen för korsningsfår och därför inte heller med i basgruppen.

Hämta rapport (pdf) ››

Just nu på SFs seminstation

Höstens spermasamling på Svenska Fåravelsförbundets seminstation på Alebäck i Västergötland är i full gång.

Här bjuder vi på ögonblicksbilder som fylls på efterhand (nyast överst).

Denna vecka (v. 43) börjar vi distribuera beställningar, parallellt med fortsatt samling av sperma.

538

Men först ska alla beställningar systematiseras och övertecknade baggar kvoteras.

418

Sedan ska kärlen fyllas med kväve.

543

Därefter gäller det att hitta rätt payetter bland tusentals andra.

545

Massor av kärl. 

544

Transport ska beställas.

566

Sedan får Schenker ta över innan det slutligen blir alla deltagande besättningars tur att ta stafettpinnen.

Aleback17_4

Bilder från stora provtagnings- och fotodagen. Alla baggar ska testas för diverse sjukdomar och få en DNA profil så härstamningen på lammen kan verifieras om det skulle behövas.

Aleback17_5

Aleback17_6

Före foto måste ju särskilt de vita baggarna tvättas …
Continue Reading →

ATL skriver idag om semin inom svensk fåravel

Fårsemin har vind i seglen. Beställningarna inför årets semineringar har fördubblats och det finns fler raser och baggar att välja på än tidigare.

– Vi har lika bra dräktighetsresultat på tackor som man har på korna, säger Magnus Håård, som är avels- och djurhälsoansvarig i Svenska Fåravelsförbundet.

Semin blir ett allt vanligare avelsverktyg bland fårbönderna. I år utökas seminprogrammet med fem nya raser: Finull, rya, texel, suffolk och dorset. Sedan tidigare finns gotlandsfår och dorper med i programmet.

– Vi har närmare 800 beställda doser och 600 av dem är gotlandsfår. Bland de nya raserna är det flest beställningar på texel och finull.

Beställningarna kommer från ett 40-tal besättningar men det är fortfarande möjligt för fler att anmäla sig. Kravet för att få köpa spermadoser och seminera tackor är att man har gått en endagskurs om semin och ytterligare ett kurstillfälle erbjuds i slutet på oktober.

Snabbare avelsframsteg
Magnus Håård ser stora fördelar med semin i avelsarbetet. Det blir möjligt att göra snabbare genetiska framsteg och det minskar riskerna för djurens hälsa när gårdarna inte behöver köpa in lika många livdjur utifrån

– Vi ser en ökad spridning av resistenta parasiter mellan besättningarna. Det kan man undvika helt vid semin.
Hela artikeln

ATL: Mer semin för ökad takt i fåraveln ››

Årets bästa Gotlandsbagge kommer från – Gotland

Sindarve Comus heter baggen som förenar god tillväxt med ypperlig pälskvalitet och därför toppar årets avelsvärdering. Uppfödare är Eva Twengström på Sindarve Lammgård.

Topplista över Gotland- och Leicesterbaggar samt söklista över finullsbaggar finns i Elitlamm Avel & Produktion.

För frågor om Elitlamms program:
Tel 0174-301 50 (må + on 10–12, ti 16–18)
support@elitlamm.com

Frågor om bagglistor och avelsvärdering:
Magnus Håård, tel 0705-826 710

2017-09-25

Rättelse: semineringsresultat och samband mellan avelsvärden och fettklassning/mönstringsresultat i senaste Fårskötsel

I förra numret av Fårskötsel blev det helt fel i några tabeller, de blev helt obegripliga. Redaktionen ber om ursäkt för detta!

Ur artikeln om resultatet av semineringarna hösten 2016. Det här är den rätta tabellen:

tab1

Tabellerna nedan hör till artikel om hur väl avelsvärden förutspår mönstrings- och slaktresultat. Tabellerna visar tre olika samband.

tab2
tab4
tab3

Förtydligande angående SF:s beslut i laparoskopifrågan

Det finns ett ökande intresse i Sverige för att använda laparoskopisk semin och laparoskopisk embryotransfer. Dessa reproduktionsmetoder har hittills krävt ett dispensbeslut från Jordbruksverket för att kunna användas. Hösten 2016 kontaktade Jordbruksverket Svenska Fåravelsförbundet plus några andra aktörer i fårnäringen för att efterhöra våra åsikter kring ett slopande av dispensförfarandet.

SFs styrelse fattade sitt beslut beaktandes de fördelar systemen har för den svenska lammnäringen kontra risken för negativa konsumentreaktioner.

Laparoskopisk embryotransfer
Embryotransfer är en mycket effektivt metod att få in nytt avelsmaterial i landet, utan de risker för smittspridning som det innebär att importera levande djur. SF bedömer att metoden, på grund av höga kostnader och komplicerad teknik, bara kommer att få en begränsad användning i Sverige. Därför föreslog vi Jordbruksverket att slopa dispenskravet. All övrig veterinär lagstiftning runt ingreppen skall självklart följas.

Laparoskopisk semin
Hittills har frågan om dispens för laparoskopisk semin råkat hamna mellan två olika kolliderande regelverk. Det har i praktiken inneburit att det varit omöjligt för Jordbruksverket att ge dispens. Därför har inga sådana dispenser givits, trots att det funnits förfrågningar.

Jordbruksverket kan inte ändra reglerna på egen hand men SF har uppmanat dem att verka för en skyndsam förändring av regelverket så att det ska vara möjligt att ge dispens. Men i ljuset av att vi bedömer att laparoskopisk semin har potential att bli betydligt mer spridd i landet anser vi, åtminstone under en övergångsperiod, att dispensförfarandet ska kvarstå.  Idag finns inget system för att säkerställa att den person som utför laparoskopisk semin har rätt kompetens. I väntan på att ett sådant system skapas är dispensförfarandet ett bra sätt att säkra detta. SF bedömer att Jordbruksverket är den aktör som är bäst lämpad för en sådan bedömning.

När vi i en framtid ser hur stort intresset är för laparoskopisk semin, finns möjlighet att ompröva beslutet.

SF anser också att dispensförfarandet ska kvarstå vid uttag (spolning) av embryon.

Jordbruksverket har här inhämtat åsikter från flera aktörer i fårsverige. Det är Jordbruksverket som fattar besluten gällande dispenser.

SF: s styrelse

Seminverksamheten fortsätter

Nu går vi som seminerat och väntar på årets resultat i form av fina ”seminlamm”. För Gotlandsfårägarna fanns i år hela 9 toppbaggar att välja på så förhoppningarna på fina lamm är stora. Starten för ytterligare en ras, Dorper, blev lite tvekande. Bara en besättning seminerade med Dorper i höstas. Kanske kom informationen om Dorper för sent.

SF:s styrelse har tagit beslut om att fortsätta med seminverksamheten i minst två år. Men nu måste vi få med fler raser! Du som är intresserad av semin, skicka ett mail till semin@faravelsforbundet.com och tala om vilka raser Du vill ska erbjudas 2017. Vi kommer också att kontakta dem som visade intresse för semin i Webbenkäten och i samband med det senaste lammtåget.

Avelsvärden för korsningsraser

I samband med den första avelsvärdeskörningen i år kommer vi att testköra systemet och under förutsättning att det fungerar bra publiceras den första officiella avelsvärdeskörningen i början på september.

Kort från avelsutskottet

Avelsutskottet har i år haft rasgruppsmöten för att diskutera respektive rasgrupps frågor (päls, ull och tyngre raser). Gemensamt har bestämts att stängningsdatum för årets avelskörningar blir 20 juni respektive 25 augusti. Avelsvärden kommer sedan att publiceras den 7 juli respektive 8 september.

Rasföreningarna måste anpassa sina avelsplaner efter en ny EU förordning, den så kallade Zooteknikförordningen, men det innebär inte någon praktisk förändring av avelsarbetet.

Man vill få de genetiska trenderna åskådliggjorda på ett bättre sätt, helst i Elitlamm och så att man kan se den egna besättningens utveckling jämfört med den nationella.

Elitlamm visade att avelsvärden för EUROP klassificering och fett skattade före slakt stämde bra med utfallet efter slakt.
Därutöver diskuterades många olika detaljer om Elitlamm, avelsvärderingen, härstamningsbevisen etc. Protokollet har skickats ut till rasföreningarna.

Text: Magnus Håård

Export av gotlandsfår i strå

Första exporten plomberas av officiell veterinär inför transporten till Danmark.

Första paret ut blev Prästgårdens Najib och Gannarve TEO.

seminexport_med

Foto: Magnus Håård

Vi tackar årets seminbaggar och deras ägare!

Tidigt i morse åkte seminbaggarna hem efter väl förrättat värv. Men först en noggrann veterinärbesiktning och blodprovstagning.

Flest doser beställdes efter Erikshester Frej följd av Skinnarve Hector och Hamre Jakob. Nu börjar jobbet med semineringar i besättningar från Skåne till Överkalix.

aleback_hem

Stort tack även till Magnus & Margareta Håård, vars stora arbetsinsats för seminprojektet framåt!

SF har fått tillstånd att bedriva seminverksamhet med får

Den 8 juli beslutade Jordbruksverket att ge SF tillstånd att bedriva seminverksamhet med får. Så nu är alla formalia inför höstens pilotprojekt med fårsemin klara.

Spermasamlingen kommer att ske på Alebäcks stuteri utanför Lidköping under oktober månad och sedan kommer sperman att distribueras till cirka 20 besättningar som anmält intresse av att vara med.

Projektet genomförs för att testa rutiner inför en större satsning kommande år. I år blir det bara sperma efter Gotlandsbaggar, men om allt går bra kommer det att produceras sperma från baggar av alla raser som det finns  efterfrågan på kommande år.

Det är ännu inte försent att gå med, är Du intresserad skicka ett mail till m.haard@telia.com, skriv ”Fårsemin 2015” i ämnesraden.

Magnus Håård, avelsansvarig i Svenska Fåravelsförbundet