Tranasskinn_hemsidan
Stallmästaren web gif
Banner-2017
gdjh2015
siltbergs hemsida
Far_gif
Nr1_banner_Faravelsforbundet_180x120px
Elitlamm_180x180
Knarrhult2018
Backa Fårgård
banner_180x120
gimrarna
ggi_loop
default logo

Informationsträffar för fårägare om CODD på 11 platser

Gård & Djurhälsan kommer att hålla kostnadsfria informationsträffar angående den nya klövsjukdomen smittsam digital dermatit (CODD-contagious ovine digital dermatitis) och generell smittskyddsinformation.

Missa inte denna chans att ta del av färsk kunskap.

Pengar till forskning om CODD

Sara Frosth, forskare vid SLU, har av Stiftelsen Lantbruksforsknings beviljats medel till ett forskningsprojekt om CODD.

Projektet heter Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm, och har beviljats 850 000 kr.

Ytterligare 13 projekt har fått pengar i den senaste öppna utlysningen.

Läs mer
Stiftelsen Lantbruksforskning: 14 projekt fick medel i Stiftelsen Lantbruksforsknings öppna utlysning ››

Digitala möten med Gård & Djurhälsan

Nu lanserar Gård & Djurhälsan en satsning på digital rådgivning.

Just nu finns ett prova-på-erbjudande på upp till 30 minuter digitalt möte via telefonen, surfplattan eller datorn per företag. Passa på att testa detta nya sätt att få råd och stöd från landets mest erfarna fårveterinärer.

Kontakta Gård & Djurhlsan så berättar de mer.


Se större på Youtube ››

#10 Fårpodden: Skydda din besättning och exklusiv intervju med Kalle Hammarberg

Friska får vill vi ha och då behövs smittskyddsrutiner. Kalle Hammarberg berättar saker du antagligen aldrig hört från 50 år som veterinär med får och getter som specialområde.

  • Hur gör man för att skydda sin besättning mot sjukdom och smittor? Kunskap och rutiner är viktigare än någonsin för att mota Olle i grind. Olle kan heta Maedi-Visna, CODD, fotröta, resistent stora magmasken, stora leverflundran, orf eller många andra otäcka saker i efternamn. Emelie Larsdotter, fårhälsoveterinär hos Gård & Djurhälsan, reder ut hur vi skyddar våra får i samtal med Anna. Lyssna!
  • Kalle Hammarberg är en pionjär inom veterinärmedicin för får och getter i Sverige. Nu har han gått i pension och han försöker att hålla sig borta från jobb, men Fårpodden fick ett långt samtal där Kalle berättar om spännande upplevelser, medicinska upptäckter, vad han tror om framtiden och vad han tycker är sämst i dagens lantbruks-Sverige. Titti Strömne gjorde intervjun med Kalle. Det här vill ni inte missa!

Välkommen till Fårpodden!

Länkar
Gård & Djurhälsans samlade information om smittskydd
Hälsodeklaration vid livdjursköp
Smittsäkra.se
Sveriges Djurbönders Smittskyddskontroll
Avmaskning av får och lamm på rätt sätt (film)
Ullskattkartan
James Herriots bibliografi
All creatures great and small

Kontakta gärna Fårpoddens redaktion, hälsar Anna, Einar och Titti.


Fårpodden finns på Soundcloud, iTunes, Acast och andra ställen där poddar finns.

Uppdaterade karantänsrekommendationer

Med anledning av den nya klövsjukdomen smittsam digital dermatit (CODD) har Gård & Djurhälsan uppdaterat sina karantänsrekommendationer.

Läs Rekommendationer angående fotröta och CODD vid försäljning av livdjur och Inköps- och besöksrekommendationer för fårbesättningar!

Läs mer om Smittsam digital dermatit (CODD).

smittsam_digital_dermatit_hos_far

Foto Gård & Djurhälsan

Hälsodeklaration vid försäljning av livdjur

Det är allmänt känt att den största risken att föra in smitta i sin besättning är vid köp av livdjur. Fåravelsförbundet och Gård & Djurhälsan har därför tillsammans tagit fram en hälsodeklaration som kan användas vid inköp och försäljning av får.

I Hälsodeklarationen läggs vikt vid smittämnen som lätt sprids vid livdjurshandel. Är säljarbesättningen ansluten till kontrollprogram som Maedi-Visnakontrollen eller Klövkontrollen ska intyg från dessa bifogas Hälsodeklarationen.

Klicka här för att hämta hälsodeklarationen ››

Se också ämnet smittskydd på Gård & Djurhälsans hemsida ››

Djurägarförsäkran

För att så långt som möjligt förebygga att nya djur smittas med Fotröta så har Gård & Djurhälsan i sammarbete med SF och Lammproducenterna satt ihop ett informationsblad kombinerat med en djurägarförsäkran.

Denna försäkran skall fyllas i vid baggauktioner, annan försäljning av djur och vid riksbedömningar.

Rekommendationer och Djurägarförsäkran 2019 finns på Gård & Djurhälsans hemsida.

Parasitprojekt under 2019

Gård & Djurhälsan kommer att driva flera parallella forskningsprojekt om parasiter hos får under året, i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Källa: Gård & Djurhälsan

Bland annat kommer vi att utreda hur man effektivt kan övervaka och bekämpa parasiter i svensk ekologisk lammproduktion. Projektresultaten används i sökandet efter effektiv provtagningsregim där preparat mot parasiter används, men endast efter konstaterat behov. Metoden kommer att utvärderas under 2019.

Vi undersöker även hur olika lamningstidpunkter påverkar parasiterna och därmed om lamningstidpunkten i större utsträckning bör styra när vi kontrollerar parasitstatus hos tackor på stall.

Vidare tas träckprover för att se vilken effekt olika preparat har på maskar som gått i vinterdvala.

Resultaten kommer att utvärderas och rapporteras under 2019.

Ett annat projekt har mer fokus på själva diagnostiken av parasittrycket och påvisande av resistens mot avmaskningsmedel hos maskarna. Målsättningen är utveckla nya molekylära verktyg för att utifrån träckprov kunna ta reda på parasiternas art-sammansättning men även utläsa om utebliven behandlingseffekt är kopplad till läkemedelsresistens. Utmaningen ligger i att identifiera brytpunkten mellan optimal undersökningsinsats till en så låg analyskostnad som möjligt utan att precisionen i den parasitologiska undersökningen för den skull äventyras.
Fokus kommer att läggas på den stora löpmagsmasken H. contortus som är den mest patogena arten hos får, men även andra arter kommer att omfattas.

Resistensläget kommer att få särskild uppmärksamhet i ett tredje projekt som innefattar sammanställning och utvärdering av utförda behandlingskontroller samt vidare utredning av gårdar där behandlingen inte har fungerat. Rådgivning till gårdar under utredning eller med konstaterad resistens ingår. Inte minst innefattas även arbete med hur man bäst förhindrar resistensutveckling, vilket bör tillämpas i samtliga besättningar. Expertis involveras såväl inom landet (SLU, SVA, Växa och G&D) som internationellt för att förankra och synkronisera arbetet med parasitbekämpning i svensk lammproduktion.

I ett projekt som startar under 2019 avser vi att undersöka hur utfallet av gällande karantänsråd blir genom att följa cirka 50 inköpta avelsbaggar. Proverna från dessa avelsdjur ska även användas för diagnostikutveckling genom att resultat jämförs mellan rutinanalyser och molekylära metoder. Projektet beräknas ge aktuell och värdefull information till samtliga fårbesättningar under 2020.

Katarina Gustafsson
Fårhälsoveterinär, Länghem

Svenska Fåravelsförbundets rekommendationer för att undvika smittspridning

Nedanstående allmänt hållna rekommendationer ska kombineras med Gård & Djurhälsans detaljerade rutinbeskrivningar för smittskydd.

Observera att smittskyddsrekommendationer snabbt kan komma att förändras om hälsoläget i landet förändras. På Gård & Djurhälsans hemsida (länk ovan) finns aktuella smittskyddsrekommendationer publicerade.

Den vanligaste orsaken till att sjukdomar sprids är att djur köps in till din besättning eller genom så kallad indirekt smittspridning, exempelvis genom kontakter mellan personer eller redskap som kopplar samman olika besättningar. Det finns även vissa sjukdomar som är så smittsamma att de kan spridas med vinden.

Extra uppmärksamhet och fullföljande av aktuella smittskyddsrekommendationer bör beaktas vid

  • Inköp av djur
    • Finns hälsodeklaration från säljande besättning?
    • Alltid karantän för till din besättning inkommande djur, gäller även inlånad bagge, eller tackor på besök för betäckning. Följ Gård & Djurhälsans rekommendationer för karantän med fotbad, avmaskning och efterkontroll i karantän.
    • Begär intyg för fotröte status (f-status) och/eller klövkontrollen.
    • Karantänstiden bör vara minst 3 veckor, helst 6 veckor.
    • Redskap bör inte flyttas från karantänen utan föregående rengöring och desinfektion.
    • Vid import av livdjur, följ aktuella smittskyddsrekommendationer som finns på Svenska Djurbönders Smittskyddskontrolls (SDS) hemsida.
  • Besökare i din besättning och/eller fältvandringar
    • Fårklippare, mönstrare, scannare, veterinärer, djurskydds-kontrollanter och andra som kommer i direkt kontakt med djuren kan överföra sjukdomar som sprids med kläder och redskap från andra fårbesättningar.
    • Gäster, skolklasser, vänner, grannar, studiebesök. Följ rekommenderade smittskyddsrutiner vid besök i din besättning.
    • Personer som varit utomlands ska vänta minst 48 timmar från kontakt med klövbärande djur utomlands innan svenska gårdar besöks. Från områden med mul- och klövsjuka gäller motsvarande i 5 dygn. Det är djurägarens ansvar att kontrollera detta, gäller även dig själv som djurägare.
    • Djurtransportörer ska inte gå in i besättningen utan skyddsutrustning.
  • Vallhundstävling/träning
    • Träna och tävla endast med friska får från besättningar utan fotröta och smittsam digital dermatit. Tassar och skor på deltagare kan utgöra en smittrisk för flera olika sjukdomar.
  • Showdjur/Event/Mässor/Utställningar
    • Djur som flyttats från besättningen till show/event där direkt kontakt med andra djur eller indirekt kontakt genom eventets besökare förekommit sätts i karantän innan de släpps med övriga djur.
    • Deltagande djur ska uppvisa intyg för fotröte status (f-status) och/eller klövkontrollen.
  • Bete
    • Växelbete och i viss mån sambete med andra djurslag kan vara ett sätt att minska parasittrycket på betet. Vissa parasiter delas dock mellan flera djurslag.
  • Redskap och transportfordon
    • Om redskap, exempelvis tackvändare eller klövsax används i olika besättningar ska dessa rengöras och desinfekteras mellan besättningarna.
    • Transportera djuren i rengjorda och desinficerade fordon. Undvik att samtransportera djur från olika besättningar. Djur som samtransporterats eller rest i andras transporter som inte varit rengjorda, även om det gäller egna djur som varit på resa och återkommit hem, ska isoleras på samma sätt som inköpta djur.
  • Kadaverhantering
    • Kadaver ska tas ut ur stallarna och läggas på en hårdgjord yta. Kadaver bör placeras så att kroppsvätskor och spillvatten inte kan kontaminera foder eller djurutrymmen.

2019-05-16
Styrelsen för Svenska Fåravelsförbundet
Gudrun Haglund Eriksson, ordförande

Hämta rekommendationerna i utskriftsvänligt pdf-format ››

Larm om ny fårsjukdom

TV-inslag om CODD, klövsjukdomen som nyligen upptäckts i Sverige.

Fårägare manas nu till vaksamhet efter att en ny och mycket smittsam klövsjukdom konstaterats i Sverige. Det är länsstyrelserna som nu varnar för CODD som den kallas, och som orsakar såväl stort lidande hos drabbade djur som en sämre produktion.

TV4 Nyheterna: Larm om ny fårsjukdom ››