Stallmästaren web gif
siltbergs hemsida
Banner-2017
Annons
banner_180x120
trns2017
Elitlamm_180x180
Backa Fårgård
gimrarna
gdjh2015
Far_gif
ggi_loop
Knarrhult2018
default logo

Uppdaterade karantänsrekommendationer

Med anledning av den nya klövsjukdomen smittsam digital dermatit (CODD) har Gård & Djurhälsan uppdaterat sina karantänsrekommendationer.

Läs Rekommendationer angående fotröta och CODD vid försäljning av livdjur och Inköps- och besöksrekommendationer för fårbesättningar!

Läs mer om Smittsam digital dermatit (CODD).

smittsam_digital_dermatit_hos_far

Foto Gård & Djurhälsan

Hälsodeklaration vid försäljning av livdjur

Det är allmänt känt att den största risken att föra in smitta i sin besättning är vid köp av livdjur. Fåravelsförbundet och Gård & Djurhälsan har därför tillsammans tagit fram en hälsodeklaration som kan användas vid inköp och försäljning av får.

I Hälsodeklarationen läggs vikt vid smittämnen som lätt sprids vid livdjurshandel. Är säljarbesättningen ansluten till kontrollprogram som Maedi-Visnakontrollen eller Klövkontrollen ska intyg från dessa bifogas Hälsodeklarationen.

Klicka här för att hämta hälsodeklarationen ››

Se också ämnet smittskydd på Gård & Djurhälsans hemsida ››

Djurägarförsäkran

För att så långt som möjligt förebygga att nya djur smittas med Fotröta så har Gård & Djurhälsan i sammarbete med SF och Lammproducenterna satt ihop ett informationsblad kombinerat med en djurägarförsäkran.

Denna försäkran skall fyllas i vid baggauktioner, annan försäljning av djur och vid riksbedömningar.

Rekommendationer och Djurägarförsäkran 2019 finns på Gård & Djurhälsans hemsida.

Parasitprojekt under 2019

Gård & Djurhälsan kommer att driva flera parallella forskningsprojekt om parasiter hos får under året, i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Källa: Gård & Djurhälsan

Bland annat kommer vi att utreda hur man effektivt kan övervaka och bekämpa parasiter i svensk ekologisk lammproduktion. Projektresultaten används i sökandet efter effektiv provtagningsregim där preparat mot parasiter används, men endast efter konstaterat behov. Metoden kommer att utvärderas under 2019.

Vi undersöker även hur olika lamningstidpunkter påverkar parasiterna och därmed om lamningstidpunkten i större utsträckning bör styra när vi kontrollerar parasitstatus hos tackor på stall.

Vidare tas träckprover för att se vilken effekt olika preparat har på maskar som gått i vinterdvala.

Resultaten kommer att utvärderas och rapporteras under 2019.

Ett annat projekt har mer fokus på själva diagnostiken av parasittrycket och påvisande av resistens mot avmaskningsmedel hos maskarna. Målsättningen är utveckla nya molekylära verktyg för att utifrån träckprov kunna ta reda på parasiternas art-sammansättning men även utläsa om utebliven behandlingseffekt är kopplad till läkemedelsresistens. Utmaningen ligger i att identifiera brytpunkten mellan optimal undersökningsinsats till en så låg analyskostnad som möjligt utan att precisionen i den parasitologiska undersökningen för den skull äventyras.
Fokus kommer att läggas på den stora löpmagsmasken H. contortus som är den mest patogena arten hos får, men även andra arter kommer att omfattas.

Resistensläget kommer att få särskild uppmärksamhet i ett tredje projekt som innefattar sammanställning och utvärdering av utförda behandlingskontroller samt vidare utredning av gårdar där behandlingen inte har fungerat. Rådgivning till gårdar under utredning eller med konstaterad resistens ingår. Inte minst innefattas även arbete med hur man bäst förhindrar resistensutveckling, vilket bör tillämpas i samtliga besättningar. Expertis involveras såväl inom landet (SLU, SVA, Växa och G&D) som internationellt för att förankra och synkronisera arbetet med parasitbekämpning i svensk lammproduktion.

I ett projekt som startar under 2019 avser vi att undersöka hur utfallet av gällande karantänsråd blir genom att följa cirka 50 inköpta avelsbaggar. Proverna från dessa avelsdjur ska även användas för diagnostikutveckling genom att resultat jämförs mellan rutinanalyser och molekylära metoder. Projektet beräknas ge aktuell och värdefull information till samtliga fårbesättningar under 2020.

Katarina Gustafsson
Fårhälsoveterinär, Länghem

Svenska Fåravelsförbundets rekommendationer för att undvika smittspridning

Nedanstående allmänt hållna rekommendationer ska kombineras med Gård & Djurhälsans detaljerade rutinbeskrivningar för smittskydd.

Observera att smittskyddsrekommendationer snabbt kan komma att förändras om hälsoläget i landet förändras. På Gård & Djurhälsans hemsida (länk ovan) finns aktuella smittskyddsrekommendationer publicerade.

Den vanligaste orsaken till att sjukdomar sprids är att djur köps in till din besättning eller genom så kallad indirekt smittspridning, exempelvis genom kontakter mellan personer eller redskap som kopplar samman olika besättningar. Det finns även vissa sjukdomar som är så smittsamma att de kan spridas med vinden.

Extra uppmärksamhet och fullföljande av aktuella smittskyddsrekommendationer bör beaktas vid

  • Inköp av djur
    • Finns hälsodeklaration från säljande besättning?
    • Alltid karantän för till din besättning inkommande djur, gäller även inlånad bagge, eller tackor på besök för betäckning. Följ Gård & Djurhälsans rekommendationer för karantän med fotbad, avmaskning och efterkontroll i karantän.
    • Begär intyg för fotröte status (f-status) och/eller klövkontrollen.
    • Karantänstiden bör vara minst 3 veckor, helst 6 veckor.
    • Redskap bör inte flyttas från karantänen utan föregående rengöring och desinfektion.
    • Vid import av livdjur, följ aktuella smittskyddsrekommendationer som finns på Svenska Djurbönders Smittskyddskontrolls (SDS) hemsida.
  • Besökare i din besättning och/eller fältvandringar
    • Fårklippare, mönstrare, scannare, veterinärer, djurskydds-kontrollanter och andra som kommer i direkt kontakt med djuren kan överföra sjukdomar som sprids med kläder och redskap från andra fårbesättningar.
    • Gäster, skolklasser, vänner, grannar, studiebesök. Följ rekommenderade smittskyddsrutiner vid besök i din besättning.
    • Personer som varit utomlands ska vänta minst 48 timmar från kontakt med klövbärande djur utomlands innan svenska gårdar besöks. Från områden med mul- och klövsjuka gäller motsvarande i 5 dygn. Det är djurägarens ansvar att kontrollera detta, gäller även dig själv som djurägare.
    • Djurtransportörer ska inte gå in i besättningen utan skyddsutrustning.
  • Vallhundstävling/träning
    • Träna och tävla endast med friska får från besättningar utan fotröta och smittsam digital dermatit. Tassar och skor på deltagare kan utgöra en smittrisk för flera olika sjukdomar.
  • Showdjur/Event/Mässor/Utställningar
    • Djur som flyttats från besättningen till show/event där direkt kontakt med andra djur eller indirekt kontakt genom eventets besökare förekommit sätts i karantän innan de släpps med övriga djur.
    • Deltagande djur ska uppvisa intyg för fotröte status (f-status) och/eller klövkontrollen.
  • Bete
    • Växelbete och i viss mån sambete med andra djurslag kan vara ett sätt att minska parasittrycket på betet. Vissa parasiter delas dock mellan flera djurslag.
  • Redskap och transportfordon
    • Om redskap, exempelvis tackvändare eller klövsax används i olika besättningar ska dessa rengöras och desinfekteras mellan besättningarna.
    • Transportera djuren i rengjorda och desinficerade fordon. Undvik att samtransportera djur från olika besättningar. Djur som samtransporterats eller rest i andras transporter som inte varit rengjorda, även om det gäller egna djur som varit på resa och återkommit hem, ska isoleras på samma sätt som inköpta djur.
  • Kadaverhantering
    • Kadaver ska tas ut ur stallarna och läggas på en hårdgjord yta. Kadaver bör placeras så att kroppsvätskor och spillvatten inte kan kontaminera foder eller djurutrymmen.

2019-05-16
Styrelsen för Svenska Fåravelsförbundet
Gudrun Haglund Eriksson, ordförande

Hämta rekommendationerna i utskriftsvänligt pdf-format ››

Larm om ny fårsjukdom

TV-inslag om CODD, klövsjukdomen som nyligen upptäckts i Sverige.

Fårägare manas nu till vaksamhet efter att en ny och mycket smittsam klövsjukdom konstaterats i Sverige. Det är länsstyrelserna som nu varnar för CODD som den kallas, och som orsakar såväl stort lidande hos drabbade djur som en sämre produktion.

TV4 Nyheterna: Larm om ny fårsjukdom ››

Resistenta parasiter – de finns i Sverige idag

Har du funderat över vad det skulle innebära för din fårhållning att få in resistenta parasiter i besättningen? Det är något vi nu behöver göra, och att sedan vidta alla försiktighetsåtgärder vi kan.

Resistens innebär genetisk motståndskraft mot avmaskningsmedel hos maskarna. Det vill säga det finns fortfarande ägg i träcken efter avmaskning, man blir aldrig av med dem.

2015 upptäcktes resistenta parasiter hos får för första gången i Sverige. En mindre smittspårning genomfördes då, och tre av sex kontaktbesättningar påvisade också resistenta parasiter. I dagsläget bevakas läget av Gård & Djurhälsan, främst genom utredning och råd till besättningar som har nedsatt behandlingseffekt när de behöver avmaska, samt genom årliga sammanställningar.

Resistenta parasiter upptäcks på upp till tio svenska gårdar varje år!

Hur skulle du göra om resistenta parasiter upptäcktes på din gård? Förstörda förutsättningar för livdjurshandel, dålig hälsa och tillväxt, lammförluster – det kostar mycket att drabbas, både ekonomiskt, känslomässigt och i form av ökat arbete. Vi kan inte längre ta lätt på risken. Även din besättning kan drabbas.

kors

Var rädd om det du har …

Detta är viktigt, hjälp till att sprida informationen!

Informationen nedan i 4 punkter om att hålla de resistenta parasiterna borta kan laddas ner som en utskriftsvänlig pdf. Sprid den gärna!

Hur förhindra att få in parasiter?

1. Livdjursköp är den absolut största riskfaktorn

  • Sök information från säljaren. Fråga säljaren om träckprov + behandlingskontroll gjorts. Fråga efter obduktionssvar om man haft problem. Begär hälsodeklaration.
  • Köp från så få besättningar som möjligt.
  • Har säljaren importerat livdjur är det extra viktigt att att fråga efter vilka kontroller som gjorts för att säkerställa att djuren inte fört med sig resistenta tarmparasiter.
  • Följ aktuella karantänsrekommendationer. Rekommendationerna är framtagna i samarbete mellan Gård & Djurhälsan, SVA, SLU och Växa.
    › Ta prov och avmaska första dagen.
    › Ta ytterligare prov 7-10 dagar senare och skicka för behandlingskontroll.
    › Rådgör med veterinär.
  • Seminering kan användas strategiskt för att undvika eller minimera livdjursinköp.
  • Import av sperma eller embryon är ett säkert sätt att inte köpa resistenta parasiter vid behov av import av genetiskt material.

2. Avmaska endast vid behov

  • Ta träckprov för att veta när avmaskning behövs.
  • Använd ”rätt” preparat. Rådgör med veterinär.
  • Ge tillräcklig dos och med rätt teknik.
  • Kontrollera effekt genom att göra behandlingskontroll.
  • Utred vid misstanke om resistens.
    › Om lammen ”inte är på hugget” och inte blir bättre efter avmaskning.
    › Vid hög foderåtgång vintertid för att hålla tackornas hull hyfsat.
    › Höga äggtal i parasitprov.
    › Ta hjälp för att utreda om problem av den här typen beror på resistenta parasiter!

3. Betesplan

  • Träckprov före betessläpp, men helst inte tidigare än andra halvan av april då en del arter av maskar, t ex stora magmasken, kan vara i vinterdvala*.
  • Välkomstbete
  • Återväxt
  • Växelbete med annat djurslag.
  • Provtagning vid strategiska tidpunkter och avmaskning vid behov.

*Notera att bara en del av maskarna går i dvala under vintern, vilket innebär att det fortfarande kan finnas aktiva maskar som stör djuren under vintertid. I synnerhet stora magmaskar, vilka då kan påvisas med träckprov.

4. Fråga!


Läs mer
Gård & Djurhälsan: Karantänsrekommendationer avseende mag- och tarmparasiter ››
Gård & Djurhälsan: Särskild varning för resistenta tarmparasiter ››
Gård & Djurhälsan: Inköps- och besöksrutiner för fårbesättningar ››
Gård & Djurhälsan: Film: Avmaskning av får och lamm på rätt sätt ››
Gård & Djurhälsan: Parasitprojekt under 2019 ››
Gård & Djurhälsan: Parasiter ››

Sammanställning Anna Bergström (SF), faktagranskning Katarina Gustafsson (G&D)

Sveriges fårgårdar behöver snäppa upp sitt smittskydd

Informationen nedan är en pressrelease som vi skickat ut i hopp om att få hjälp att få ut denna viktiga information till fårägare som vi inte når via våra egna kanaler. Sprid den gärna! (2019-04-01)


Svenska fårägare har varit lyckligt lottade när det gäller allvarliga smittsamma sjukdomar som drabbar får och lamm. Men några av fårvärldens svåraste problem har kommit närmare på sistone. Nyligen upptäcktes en svår klövsjukdom för första gången i Sverige, och parasiter som är resisitenta mot avmaskningsmedel har börjat spridas mellan våra fårgårdar.

Även om vi är vana vid att tänka på smittskydd och djurens hälsa, så har de flesta sjukdomar vi varit vana vid att frukta kunnat behandlas. Men den nya klövsjukdomen CODD (Smittsam digital dermatit) är både mycket smittsam och mycket svår att behandla. Det finns idag ingen metod för att sanera bort sjukdomen från drabbade besättningar.

Resistenta parasiter upptäcks nu på gårdar runt landet, och vi vet i dagsläget inte hur stort mörkertalet är. Det här är en reell risk att ta på allvar, för alla som har får. Parasiter kan orsaka stort lidande för djuren, och betydande ekonomiska förluster för djurägaren, om de får härja fritt. Men man kan skydda sig! Via länkarna nedan finns samlad information.

Har du 5 eller 1000 får? Det gäller alla!

Det finns drygt 9000 fårgårdar i Sverige och vi behöver alla vara medvetna om de risker som förflyttning av djur mellan gårdarna innebär. Att tänka till lite extra när man besöker andras gårdar eller tar emot besök är lika viktigt.

  • Var försiktig och kritisk vid livdjurköp. Undersök djuren noga och fråga säljaren om djurens hälsa. Be om hälsodeklaration och kräv att få se träckprovsvar och kontroll av att avmaskning fungerat.
  • Håll nya djur i karantän minst tre veckor och följ de rekommendationer som tagits fram av Gård & Djurhälsan.
  • Undersök klövarna och fotbada i karantän.
  • Innan ett nyinköpt djur släpps på bete är det nödvändigt att kontrollera parasitstatus. Skicka träckprov + avmaska dag 1, och kontrollera behandlingseffekten efter 7-10 dagar genom att skicka ett nytt träckprov. Djur inköpta under hösten kollas med fördel även på våren, före betessläpp.
  • Besök inte andra besättningar i era vanliga ladugårdskläder, och kontrollera att besökare på din gård har rena skor.
  • Gå inte upp på slaktbilen och var restriktiv med att låta förarna komma in i stallarna.
  • Håll på 48 timmars regeln om du eller besökare varit utomlands.

Var rädd om era får och lamm! Tänk till lite extra vid livdjursförflyttning och gårdsbesök.

Kontakt och frågor

Gudrun Haglund Eriksson, orförande Svenska Fåravelsförbundet, 0768-48 64 65
Ulf Ekholm, Svenska Fåravelsförbundet, 076-844 49 92

Länkar

CODD – ny klövsjukdom diagnostiserad på svenska får
Resistenta parasiter – de finns i Sverige idag
Inköps- och besöksrutiner för fårbesättningar
Karantänsrekommendationer avseende mag- och tarmparasiter

Saknad_luppl

Var rädd om det du har. Bild Einar de Wit/Anna Bergström | Bilden får användas tillsammans med pressreleasens innehåll | Hämta högupplöst version


Texten är faktagranskad av Gård & Djurhälsan

Nationell strategi mot anthelmintikaresistens

Källa Gård & Djurhälsan
Tillgång till effektiva avmaskningsmedel (anthelmintika) är ofta helt avgörande för framgångsrik uppfödning av djur på bete, men det finns många rapporter om problem till följd av att maskarna utvecklat resistens mot olika preparat. Att motverka uppkomst/selektion av resistens hos parasiter är en utmaning för såväl producenter som veterinärer och parasitologer världen över.

För att kunna lyckas med att skydda Sveriges idisslare mot resistenta maskar bör en hållbar strategi för parasitbekämpning tillämpas och riktlinjerna följas. Det är viktigt att de tillgängliga avmaskningsmedlen endast används först efter noggrant övervägande, så att vi bibehåller och värnar om deras effekt på parasiterna.

Nationell strategi mot anthelmintikaresistens (pdf) ››

Avmaskning av får
För att få en optimal effekt av avmaskningen och för att minska risken att parasiterna utvecklar resistens är det viktigt att avmaskningen görs på rätt sätt.

Se Gård & Djurhälsans film om avmaskning här ››