gimrarna
gdjh2015
Backa Fårgård
ggi_loop
Banner-2017
banner_180x120
siltbergs hemsida
Knarrhult2018
andelslamm_anim1
Elitlamm_180x180
Stallmästaren web gif
trns2017
default logo

Djurhälsa

Ansvarig djurhälsofrågor
Anna OlssonAO_mini
070-329 22 87
anna.olsson@faravelsforbundet.com

Biträdande djurhälsofrågor
Ulf EkholmUE_mini
076-844 49 92
ekholmulf@hotmail.com

Snabblänkar
Hälsodeklaration vid livdjursförsäljning Djurägarförsäkran Att tänka på vid handel med djur

CODD – ny klövsjukdom diagnostiserad på svenska får

Smittsam digital dermatit hos får (Contagious ovine digital dermatitis, CODD) har för första gången diagnostiserats i en svensk besättning.

Sjukdomen, som är vanlig i Storbritannien, orsakas av bakterier som ger avlossning av klövkapseln och därmed även kraftig hälta. Förutom att det är mycket smittsamt är den även mycket svår att behandla och det finns idag ingen metod för att sanera bort sjukdomen från drabbade besättningar.

Även om ett svenskt fall av Smittsam digital dermatit nu bekräftats så bedöms sjukdomen vara mycket ovanlig i Sverige. Ett stort antal får i Sverige undersöks årligen av veterinärer via Klövkontrollen utan att symtom på sjukdomen tidigare har setts. Det är oklart om sjukdomen kommit till Sverige via importerade livdjur eller om smitta har skett via nötkreatur som kan ha klövsjukdomen Digital dermatit, som man tror orsakas av samma bakterier.

För att minska risken för att få in sjukdomen i din besättning, tänk på:

  • Undersök alltid klövarna på de djur du köper och håll dem i karantän i minst 3 veckor.
    – Köp så få djur som möjligt från så få besättningar som möjligt.
    – Tidiga symtom på Smittsam digital dermatit är sår eller svulstig vävnad vid kronranden (övergången mellan klövhorn och hud).
  • Även utrustning som t.ex. klövsaxar kan sprida sjukdomen mellan besättningar, var därför mycket noga med tvätt och desinfektion av utrustning som används i flera besättningar.
  • Fotröta kan göra djuren mer mottagliga för Smittsam digital dermatit. Fotbada därför alltid inköpta djur med zinksulfat 10% in och ut ur karantän.
  • Undersök alltid halta djur i din besättning och undvik miljöer som ger skador på klövarna och i klövspalten, t.ex. upptrampade rasthagar.
  • Undvik att sambeta med nötkreatur från besättningar där Digital dermatit förekommer. Digital dermatit förekommer främst i mjölkkobesättningar. Ett alternativ till sambete är att växelbeta, dvs både nötkreatur och får betar på betet men inte samtidigt.

Källa: Malin Bernhard och Ulrika König, Gård & Djurhälsan

Läs mer
SVA: Smittsam digital dermatit hos får/Contagious ovine digital dermatitis (CODD) ››

CODD

De två vänstra bilderna visar förstadiet av smittsam digital dermatit med sår i kronranden. Den sista högra bilden visar hur sjukdomen utvecklas vidare till att klövkapseln lossnar. Foto Jennifer Duncan, University of Liverpool

Enad mejeri- och köttbransch ger SDS fortsatt uppdrag att säkerställa Sveriges unikt friska djurhälsostatus

6 mars samlade SDS (Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll) representanter från kött- och mejeriföretag, djurslagsföreningar, veterinärer, rådgivningsbolag och branschorganisationer för att förtydliga SDS uppdrag och arbete för en hållbar import av levande djur, semin och embryon.

Ändrade förutsättningar och regelverk i EU riskerar att slå mycket hårt mot svenska friska djur, djurvälfärden och Sveriges låga antibiotikaförbrukning. Ökad sjuklighet hos våra djur skulle också innebära stora nationella kostnader, riskera många lantbruksföretag överlevnad och Sveriges möjlighet att fortsätta producera livsmedel med samma höga mervärden. SDS arbetar för hållbara importer med ökad säkerhet och det är viktigt att branschen är enig om SDS uppdrag och verkar för att alla importörer följer denna standard.

Sverige är unika i världen med sitt långsiktiga smittskyddsarbete och den svenska bondebranschen har kämpat hårt i över 100 år för att skapa det djurhälsoläge vi har idag. Ett läge med friska djur som inte går att återskapa om det går förlorat.

Genom SDS fortsatta uppdrag vill mejeri- och köttbranschen säkerställa att djursjukdomar som finns i EU, inte får fäste i Sverige i framtiden.

Vill du läsa mer om SDS viktiga nationella verksamhet för Sveriges friska djur, besök www.sds-web.se

Text: Gård & Djurhälsan

Resistenta parasiter – de finns i Sverige idag

Har du funderat över vad det skulle innebära för din fårhållning att få in resistenta parasiter i besättningen? Det är något vi nu behöver göra, och att sedan vidta alla försiktighetsåtgärder vi kan.

Resistens innebär genetisk motståndskraft mot avmaskningsmedel hos maskarna. Det vill säga det finns fortfarande ägg i träcken efter avmaskning, man blir aldrig av med dem.

2015 upptäcktes resistenta parasiter hos får för första gången i Sverige. En mindre smittspårning genomfördes då, och tre av sex kontaktbesättningar påvisade också resistenta parasiter. I dagsläget bevakas läget av Gård & Djurhälsan, främst genom utredning och råd till besättningar som har nedsatt behandlingseffekt när de behöver avmaska, samt genom årliga sammanställningar.

Resistenta parasiter upptäcks på upp till tio svenska gårdar varje år!

Hur skulle du göra om resistenta parasiter upptäcktes på din gård? Förstörda förutsättningar för livdjurshandel, dålig hälsa och tillväxt, lammförluster – det kostar mycket att drabbas, både ekonomiskt, känslomässigt och i form av ökat arbete. Vi kan inte längre ta lätt på risken. Även din besättning kan drabbas.

kors

Var rädd om det du har …

Detta är viktigt, hjälp till att sprida informationen!

Informationen nedan i 4 punkter om att hålla de resistenta parasiterna borta kan laddas ner som en utskriftsvänlig pdf. Sprid den gärna!

Hur förhindra att få in parasiter?

1. Livdjursköp är den absolut största riskfaktorn

  • Sök information från säljaren. Fråga säljaren om träckprov + behandlingskontroll gjorts. Fråga efter obduktionssvar om man haft problem. Begär hälsodeklaration.
  • Köp från så få besättningar som möjligt.
  • Har säljaren importerat livdjur är det extra viktigt att att fråga efter vilka kontroller som gjorts för att säkerställa att djuren inte fört med sig resistenta tarmparasiter.
  • Följ aktuella karantänsrekommendationer. Rekommendationerna är framtagna i samarbete mellan Gård & Djurhälsan, SVA, SLU och Växa.
    › Ta prov och avmaska första dagen.
    › Ta ytterligare prov 7-10 dagar senare och skicka för behandlingskontroll.
    › Rådgör med veterinär.
  • Seminering kan användas strategiskt för att undvika eller minimera livdjursinköp.
  • Import av sperma eller embryon är ett säkert sätt att inte köpa resistenta parasiter vid behov av import av genetiskt material.

2. Avmaska endast vid behov

  • Ta träckprov för att veta när avmaskning behövs.
  • Använd ”rätt” preparat. Rådgör med veterinär.
  • Ge tillräcklig dos och med rätt teknik.
  • Kontrollera effekt genom att göra behandlingskontroll.
  • Utred vid misstanke om resistens.
    › Om lammen ”inte är på hugget” och inte blir bättre efter avmaskning.
    › Vid hög foderåtgång vintertid för att hålla tackornas hull hyfsat.
    › Höga äggtal i parasitprov.
    › Ta hjälp för att utreda om problem av den här typen beror på resistenta parasiter!

3. Betesplan

  • Träckprov före betessläpp, men helst inte tidigare än andra halvan av april då en del arter av maskar, t ex stora magmasken, kan vara i vinterdvala*.
  • Välkomstbete
  • Återväxt
  • Växelbete med annat djurslag.
  • Provtagning vid strategiska tidpunkter och avmaskning vid behov.

*Notera att bara en del av maskarna går i dvala under vintern, vilket innebär att det fortfarande kan finnas aktiva maskar som stör djuren under vintertid. I synnerhet stora magmaskar, vilka då kan påvisas med träckprov.

4. Fråga!


Läs mer
Gård & Djurhälsan: Karantänsrekommendationer avseende mag- och tarmparasiter ››
Gård & Djurhälsan: Särskild varning för resistenta tarmparasiter ››
Gård & Djurhälsan: Inköps- och besöksrutiner för fårbesättningar ››
Gård & Djurhälsan: Håll koll på masken/Avmaska på rätt sätt ››
Gård & Djurhälsan: Parasitprojekt under 2018 ››
Gård & Djurhälsan: Med fokus på Bete och parasiter ››

Sammanställning Anna Bergström (SF), faktagranskning Katarina Gustafsson (G&D)

Import av levande djur och genetiskt material

Svenska Fåravelsförbundet (SF) har inget emot att nya raser förs in i Sverige och har full förståelse för att nytt genetiskt material kan behöva importeras, men vi förespråkar att embryotransfer och seminering ska användas så långt det är möjligt. Detta av smittskyddsskäl.

SF står tillsammans med en enad bransch bakom SDS rekommendationer för säker import av levande djur

Under ett århundrade har vi systematiskt utrotat flera smittsamma sjukdomar hos djur och lagt grunden till det djurhälsoläge vi har idag. Smitta kan spridas på olika sätt från populationer och länder, men handel och förflyttning av levande djur är det absolut mest effektiva sättet att sprida smitta. För att bibehålla det djurhälsoläge vi gemensamt byggt upp måste import av lantbruksdjur till Sverige göras med stor försiktighet.

Funderar du på att importera får? SDS hjälper dig att minska riskerna.

Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll erbjuder kostnadsfri rådgivning i samband med import av lantbruksdjur. Kontakta alltid SDS för att få hjälp att genomföra import på ett säkert sätt.

Vid import av levande djur bör man också beakta att det finns allvarliga sjukdomar som SDS inte begär provtagning för. Ingen livdjursimport är så nödvändig att den är värd införsel av nya sjukdomar eller resistenta parastiter som kan drabba fler besättningar än den importerande. Detta är ett ansvar som vilar på varje livdjursimportör.

Import av spermadoser

SF driver inte frågan om import av genetik, det initiativet ligger hos rasföreningarna. På uppdrag av rasföreningar eller privatpersoner, och i den mån vi kan, hjälper vår seminstation till med administration, logistik och transport av semindoser. Kontakta seminstationen via semin@faravelsforbundet.com.

Frågor

Kontakta gärna SFs avelsansvariga för att diskutera importplaner, vi kan stötta med råd och förmedla kontakter.

Länkar

Hämta broschyren Vet du vad det svenska djurhäloläget innebär? ››
Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll (SDS) ››
Jordbruksverket ››

sds

Hälsodeklaration vid försäljning av livdjur

Det är allmänt känt att den största risken att föra in smitta i sin besättning är vid köp av livdjur. Fåravelsförbundet och Gård & Djurhälsan har därför tillsammans tagit fram en hälsodeklaration som kan användas vid inköp och försäljning av får.

I Hälsodeklarationen läggs vikt vid smittämnen som lätt sprids vid livdjurshandel. Är säljarbesättningen ansluten till kontrollprogram som Maedi-Visnakontrollen eller Klövkontrollen ska intyg från dessa bifogas Hälsodeklarationen.

Klicka här för att hämta hälsodeklarationen ››

Se också smittskydds- och karantänsrekommendationer ››

Djurägarförsäkran

För att så långt som möjligt förebygga att nya djur smittas med Fotröta så har Gård & Djurhälsan i sammarbete med SF och Lammproducenterna satt ihop ett informationsblad kombinerat med en djurägarförsäkran.

Denna försäkran skall fyllas i vid baggauktioner, annan försäljning av djur och vid riksbedömningar.

Klicka här för Djurägarförsäkran 2017

Nytt analysverktyg i Elitlamm Avel & Produktion

Gårdsfacit – de senaste 5 åren i din besättning!

Den nyaste delen i Elitlamm är Gårdsfacit, som är en sammanfattning över din besättning under de senaste fem åren. Mycket av Elitlamm handlar annars om enskilda djur, men Gårdsfacit fokuserar på din besättnings totala produktion under året. Du kan jämföra från år till år hur utvecklingen ser ut.

Gårdsfacit är ett bokslut för ditt lamningsår. Gårdsfacit ger dig svar på frågor som: Ökar intäkten per slaktat lamm? Har födelsevikterna ökat eller minskat?

Gårdsfacit sammanställer uppgifter som redan finns i ditt Elitlamm, du behöver inte göra några nya registreringar för att kunna jämföra och analysera. Informationen är framförallt till för dig som djurägare, men den är också bra att använda när du vill ge veterinär eller rådgivare en tydlig bild av din produktion. Gårdsfacit presenterar ett antal nyckeltal, t ex andel tomma tackor, rekryteringsprocent och kg lammkött per tacka.

Gårdsfacit är ett samarbete mellan Gård & Djurhälsan, Svenska Fåravelsförbundet och Elitlamm. Vi kommer att fortsätta att utveckla den med fler uppgifter tillsammans med dig som djurägare för att kunna belysa ännu fler delar av din besättning. Du hittar Gårdsfacit i ditt vanliga Elitlamm under menyn Statistik. Under Lammriksdagen på Öland lördag 19 maj kommer Elitlamm och Gård & Djurhälsan göra en presentation av Gårdsfacit.

Elitlamm
Britt Andréasson

Erfa-grupper Lamm

Projektet kommer att pågå under hela 2018 och halva 2019, slutredovisning är 2019-12-31. Projektet består i att skapa Erfagrupper och fysiska möten ute på gård runt om i hela Sverige.

Erfa-gruppmötena har tre olika fokusområden:

  • Byggnader och management (djurvälfärd på stall, hantering av lösgående djur, smittskydd, foderhantering)
  • Lammöverlevnad (avel, urval, skötsel av ungtackan, management & logistik vid dräktighet och lamning)
  • Bete och grassmanagement (parasitkontroll, stressfri hantering av djur på bete, smittskydd)

Det skall bildas 30 st Erfa-grupper runt om i landet dessa kommer att träffas 3 gånger under denna period dvs det blir totalt 90 st Erfa-möten i hela landet med fokus på effektivisering, lönsamhet och produktion. Expertis inom olika områden kommer att vara med vid vissa möten. Detta är ett stort projekt som skall rullas igång och många blir involverade i detta, resultatet blir betydelsefullt för många producenter och för den totala lammproduktionen i landet. Projektpartners är LRF Kött, Svenska Fåravelsförbundet och Sveriges Lammköttsproducenter. Projektet finansieras av EU-medel från landsbygdsprogrammet.

Projektledare: Theo den Braver. Har du frågor eller förslag till mig så ring eller maila: theo.denbraver@gardochdjurhalsan.se, 070-393 30 89

EU-flaggaEuropeiskajordbruksfondenfarg

Ny utlysning av Branschutvecklingspengen

Källa: Svenska Köttföretagen
Nu går det åter igen att söka anslag till projekt med fokus på bland annat att säkra fortsatt hög djurhälsa och djurvälfärd, fortsatt låg användning av antibiotika samt ökad lönsamhet inom näringen i linje med Handlingsplanerna för gris, nöt och lamm.

Slakterierna och producentföreningarna inom gris, nöt och lamm samverkar med en gemensam och bred finansiering av utvecklingsarbetet för att stärka den svenska uppfödningen, genom insamling av branschutvecklings-pengen. Senast den 17 maj ska ansökan inkommit till Svenska Köttföretagen.

Totalt finns 3 000 000 kronor att söka och anslagen fördelar sig mellan djurslagen så att projekt inom gris har ca 65 % av medlen att tillgå, nöt har ca 30 % och lamm ca 5 %. Ansökningarna administreras av Svenska Köttföretagen.

När det gäller lammkött så lägger vi i år särskilt fokus på projekt som gynnar kunskapsöverföring från forskare till gård samt projekt som förbättrar marknaden för svenskt lammkött.

Syftet med branschutvecklingspengen
Syftet med Branschutvecklingspengen är att genom finansiering av utvecklingsprojekt stärka svensk köttproduktion. Beviljade projekt ska ha en direkt påverkan på ökad lönsamhet samt även stötta genomförandet av handlingsplanerna för respektive djurslag.

Läs mer
Svenska Köttföretagen: Ny utlysning av Branschutvecklingspengen ››

svkottf

Information till dig som är FHP-användare

FHP i sin nuvarande form kommer att stängas ner från och med 2017. 

Nu skapar vi tillsammans ett ännu bättre, mer komplett produktionsuppföljningsprogram där användarvänligheten för fårägaren sätts i fokus. Under ”byggtiden” kan vi inte hålla igång FHP, istället kommer de bästa delarna av dessa program att integreras med Elitlamm.

Mer om det nya djurhälso- och uppföljningsprogram som håller på att skapas här ››