Nr1_banner_Faravelsforbundet_180x120px
Far_gif
banner_180x120
Elitlamm_180x180
Knarrhult2018
ggi_loop
siltbergs hemsida
Backa Fårgård
Tranas2020
Banner-2017
gdjh2015
gimrarna
Stallmästaren web gif
default logo

Resistenta parasiter – de finns i Sverige idag

Har du funderat över vad det skulle innebära för din fårhållning att få in resistenta parasiter i besättningen?

Resistens innebär genetisk motståndskraft mot avmaskningsmedel hos maskarna. Det vill säga det finns fortfarande ägg i träcken efter avmaskning, man blir aldrig av med dem.

2015 upptäcktes resistenta parasiter hos får för första gången i Sverige. En mindre smittspårning genomfördes då, och tre av sex kontaktbesättningar påvisade också resistenta parasiter. I dagsläget bevakas läget av Gård & Djurhälsan, främst genom utredning och råd till besättningar som har nedsatt behandlingseffekt när de behöver avmaska, samt genom årliga sammanställningar.

Resistenta parasiter upptäcks på allt fler svenska gårdar

Hur skulle du göra om resistenta parasiter upptäcktes på din gård? Förstörda förutsättningar för livdjurshandel, dålig hälsa och tillväxt, lammförluster – det kostar mycket att drabbas, både ekonomiskt, känslomässigt och i form av ökat arbete. Vi kan inte längre ta lätt på risken. Även din besättning kan drabbas.

kors

Var rädd om det du har …

Detta är viktigt, hjälp till att sprida informationen!

Informationen nedan i 4 punkter om att hålla de resistenta parasiterna borta kan laddas ner som en utskriftsvänlig pdf. Sprid den gärna!

Hur förhindra att få in parasiter?

1. Livdjursköp är den absolut största riskfaktorn

  • Sök information från säljaren. Fråga säljaren om träckprov + behandlingskontroll gjorts. Fråga efter obduktionssvar om man haft problem. Begär hälsodeklaration.
  • Köp från så få besättningar som möjligt.
  • Har säljaren importerat livdjur är det extra viktigt att att fråga efter vilka kontroller som gjorts för att säkerställa att djuren inte fört med sig resistenta tarmparasiter.
  • Följ aktuella karantänsrekommendationer. Rekommendationerna är framtagna i samarbete mellan Gård & Djurhälsan, SVA, SLU och Växa.
    › Ta prov och avmaska första dagen.
    › Ta ytterligare prov 7-10 dagar senare och skicka för behandlingskontroll.
    › Rådgör med veterinär.
  • Seminering kan användas strategiskt för att undvika eller minimera livdjursinköp.
  • Import av sperma eller embryon är ett säkert sätt att inte köpa resistenta parasiter vid behov av import av genetiskt material.

2. Avmaska endast vid behov

  • Ta träckprov för att veta när avmaskning behövs.
  • Använd ”rätt” preparat. Rådgör med veterinär.
  • Ge tillräcklig dos och med rätt teknik.
  • Kontrollera effekt genom att göra behandlingskontroll.
  • Utred vid misstanke om resistens.
    › Om lammen ”inte är på hugget” och inte blir bättre efter avmaskning.
    › Vid hög foderåtgång vintertid för att hålla tackornas hull hyfsat.
    › Höga äggtal i parasitprov.
    › Ta hjälp för att utreda om problem av den här typen beror på resistenta parasiter!

3. Betesplan

  • Träckprov före betessläpp, men helst inte tidigare än andra halvan av april då en del arter av maskar, t ex stora magmasken, kan vara i vinterdvala*.
  • Välkomstbete
  • Återväxt
  • Växelbete med annat djurslag.
  • Provtagning vid strategiska tidpunkter och avmaskning vid behov.

*Notera att bara en del av maskarna går i dvala under vintern, vilket innebär att det fortfarande kan finnas aktiva maskar som stör djuren under vintertid. I synnerhet stora magmaskar, vilka då kan påvisas med träckprov.

4. Fråga!


Läs mer
Gård & Djurhälsan: Karantänsrekommendationer avseende mag- och tarmparasiter ››
Gård & Djurhälsan: Särskild varning för resistenta tarmparasiter ››
Gård & Djurhälsan: Inköps- och besöksrutiner för fårbesättningar ››
Gård & Djurhälsan: Film: Avmaskning av får och lamm på rätt sätt ››
Gård & Djurhälsan: Parasitprojekt under 2019 ››
Gård & Djurhälsan: Parasiter ››

Sammanställning april 2019 Anna Bergström (SF), faktagranskning Katarina Gustafsson (G&D)

Sveriges fårgårdar behöver snäppa upp sitt smittskydd

Informationen nedan är en pressrelease som vi skickat ut i hopp om att få hjälp att få ut denna viktiga information till fårägare som vi inte når via våra egna kanaler. Sprid den gärna! (2019-04-01)


Svenska fårägare har varit lyckligt lottade när det gäller allvarliga smittsamma sjukdomar som drabbar får och lamm. Men några av fårvärldens svåraste problem har kommit närmare på sistone. Nyligen upptäcktes en svår klövsjukdom för första gången i Sverige, och parasiter som är resisitenta mot avmaskningsmedel har börjat spridas mellan våra fårgårdar.

Även om vi är vana vid att tänka på smittskydd och djurens hälsa, så har de flesta sjukdomar vi varit vana vid att frukta kunnat behandlas. Men den nya klövsjukdomen CODD (Smittsam digital dermatit) är både mycket smittsam och mycket svår att behandla. Det finns idag ingen metod för att sanera bort sjukdomen från drabbade besättningar.

Resistenta parasiter upptäcks nu på gårdar runt landet, och vi vet i dagsläget inte hur stort mörkertalet är. Det här är en reell risk att ta på allvar, för alla som har får. Parasiter kan orsaka stort lidande för djuren, och betydande ekonomiska förluster för djurägaren, om de får härja fritt. Men man kan skydda sig! Via länkarna nedan finns samlad information.

Har du 5 eller 1000 får? Det gäller alla!

Det finns drygt 9000 fårgårdar i Sverige och vi behöver alla vara medvetna om de risker som förflyttning av djur mellan gårdarna innebär. Att tänka till lite extra när man besöker andras gårdar eller tar emot besök är lika viktigt.

  • Var försiktig och kritisk vid livdjurköp. Undersök djuren noga och fråga säljaren om djurens hälsa. Be om hälsodeklaration och kräv att få se träckprovsvar och kontroll av att avmaskning fungerat.
  • Håll nya djur i karantän minst tre veckor och följ de rekommendationer som tagits fram av Gård & Djurhälsan.
  • Undersök klövarna och fotbada i karantän.
  • Innan ett nyinköpt djur släpps på bete är det nödvändigt att kontrollera parasitstatus. Skicka träckprov + avmaska dag 1, och kontrollera behandlingseffekten efter 7-10 dagar genom att skicka ett nytt träckprov. Djur inköpta under hösten kollas med fördel även på våren, före betessläpp.
  • Besök inte andra besättningar i era vanliga ladugårdskläder, och kontrollera att besökare på din gård har rena skor.
  • Gå inte upp på slaktbilen och var restriktiv med att låta förarna komma in i stallarna.
  • Håll på 48 timmars regeln om du eller besökare varit utomlands.

Var rädd om era får och lamm! Tänk till lite extra vid livdjursförflyttning och gårdsbesök.

Kontakt och frågor

Gudrun Haglund Eriksson, orförande Svenska Fåravelsförbundet, 0768-48 64 65
Ulf Ekholm, Svenska Fåravelsförbundet, 076-844 49 92

Länkar

CODD – ny klövsjukdom diagnostiserad på svenska får
Resistenta parasiter – de finns i Sverige idag
Inköps- och besöksrutiner för fårbesättningar
Karantänsrekommendationer avseende mag- och tarmparasiter

Saknad_luppl

Var rädd om det du har. Bild Einar de Wit/Anna Bergström | Bilden får användas tillsammans med pressreleasens innehåll | Hämta högupplöst version


Texten är faktagranskad av Gård & Djurhälsan

Nationell strategi mot anthelmintikaresistens

Källa Gård & Djurhälsan
Tillgång till effektiva avmaskningsmedel (anthelmintika) är ofta helt avgörande för framgångsrik uppfödning av djur på bete, men det finns många rapporter om problem till följd av att maskarna utvecklat resistens mot olika preparat. Att motverka uppkomst/selektion av resistens hos parasiter är en utmaning för såväl producenter som veterinärer och parasitologer världen över.

För att kunna lyckas med att skydda Sveriges idisslare mot resistenta maskar bör en hållbar strategi för parasitbekämpning tillämpas och riktlinjerna följas. Det är viktigt att de tillgängliga avmaskningsmedlen endast används först efter noggrant övervägande, så att vi bibehåller och värnar om deras effekt på parasiterna.

Nationell strategi mot anthelmintikaresistens (pdf) ››

Avmaskning av får
För att få en optimal effekt av avmaskningen och för att minska risken att parasiterna utvecklar resistens är det viktigt att avmaskningen görs på rätt sätt.

Se Gård & Djurhälsans film om avmaskning här ››

Projektrapport: Kontroll av resistens hos parasiter – Svarmpar 2018

Information från Gård & Djurhälsan
Katarina Gustafsson, fårhälsoveterinär

Syftet med detta projekt är att fortlöpande undersöka resistensläget avseende avmaskningsmedel i svenska fårbesättningar, och söka metoder för att på ett bra sätt fånga upp misstankar om resistens och förbättra möjligheterna att utreda och hantera sådana problem. Stort fokus läggs på att bistå drabbade besättningar och ta fram rådgivning för att förhindra ytterligare spridning av resistens i landet.

Träckprov

Under 2018 har mer än 3000 besättningsprov skickats till Vidilab för koll av parasitstatus. Träckprover krävs för att göra en gårdsanpassad parasitbekämpning. Att begränsa antalet avmaskningar anses som den allra viktigaste åtgärden för att bromsa resistensutveckling.

I 40 besättningar med minst 70 lammande tackor har nya provtagningsstrategier jämförts med de gamla. Tidigare tog man prov från sex djur, men nu rekommenderas individprov från cirka 10 % av djuren i stället. Preliminära resultat indikerar större säkerhet i det nya systemet, framför allt vid låga infektionsnivåer av Haemonchus contortus.

Träckprov tas för koll av parasitläget.

Resistens

För att fånga upp misstankar om resistens rekommenderas att ta träckprover även en dryg vecka efter avmaskning. Finns parasiter kvar i sådana prover och man vet att avmaskningen gjorts på rätt sätt, till exempel med rätt dos, så bör man utreda om resistens föreligger. Antalet utförda behandlingskontroller var 135 under 2018 en betydligt lägre siffra jämfört med 250 stycken 2016 och 400 stycken 2107, vilket delvis kan bero på årets extrema torka med uttalad betesbrist på många håll.

Continue Reading →

CODD – ny klövsjukdom diagnostiserad på svenska får

Smittsam digital dermatit hos får (Contagious ovine digital dermatitis, CODD) har för första gången diagnostiserats i en svensk besättning.

Sjukdomen, som är vanlig i Storbritannien, orsakas av bakterier som ger avlossning av klövkapseln och därmed även kraftig hälta. Förutom att det är mycket smittsamt är den även mycket svår att behandla och det finns idag ingen metod för att sanera bort sjukdomen från drabbade besättningar.

Även om ett svenskt fall av Smittsam digital dermatit nu bekräftats så bedöms sjukdomen vara mycket ovanlig i Sverige. Ett stort antal får i Sverige undersöks årligen av veterinärer via Klövkontrollen utan att symtom på sjukdomen tidigare har setts. Det är oklart om sjukdomen kommit till Sverige via importerade livdjur eller om smitta har skett via nötkreatur som kan ha klövsjukdomen Digital dermatit, som man tror orsakas av samma bakterier.

För att minska risken för att få in sjukdomen i din besättning, tänk på:

  • Undersök alltid klövarna på de djur du köper och håll dem i karantän i minst 3 veckor.
    – Köp så få djur som möjligt från så få besättningar som möjligt.
    – Tidiga symtom på Smittsam digital dermatit är sår eller svulstig vävnad vid kronranden (övergången mellan klövhorn och hud).
  • Även utrustning som t.ex. klövsaxar kan sprida sjukdomen mellan besättningar, var därför mycket noga med tvätt och desinfektion av utrustning som används i flera besättningar.
  • Fotröta kan göra djuren mer mottagliga för Smittsam digital dermatit. Fotbada därför alltid inköpta djur med zinksulfat 10% in och ut ur karantän.
  • Undersök alltid halta djur i din besättning och undvik miljöer som ger skador på klövarna och i klövspalten, t.ex. upptrampade rasthagar.
  • Undvik att sambeta med nötkreatur från besättningar där Digital dermatit förekommer. Digital dermatit förekommer främst i mjölkkobesättningar. Ett alternativ till sambete är att växelbeta, dvs både nötkreatur och får betar på betet men inte samtidigt.

Källa: Malin Bernhard och Ulrika König, Gård & Djurhälsan

Läs mer
SVA: Smittsam digital dermatit hos får/Contagious ovine digital dermatitis (CODD) ››

CODD

De två vänstra bilderna visar förstadiet av smittsam digital dermatit med sår i kronranden. Den sista högra bilden visar hur sjukdomen utvecklas vidare till att klövkapseln lossnar. Foto Jennifer Duncan, University of Liverpool

Enad mejeri- och köttbransch ger SDS fortsatt uppdrag att säkerställa Sveriges unikt friska djurhälsostatus

6 mars samlade SDS (Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll) representanter från kött- och mejeriföretag, djurslagsföreningar, veterinärer, rådgivningsbolag och branschorganisationer för att förtydliga SDS uppdrag och arbete för en hållbar import av levande djur, semin och embryon.

Ändrade förutsättningar och regelverk i EU riskerar att slå mycket hårt mot svenska friska djur, djurvälfärden och Sveriges låga antibiotikaförbrukning. Ökad sjuklighet hos våra djur skulle också innebära stora nationella kostnader, riskera många lantbruksföretag överlevnad och Sveriges möjlighet att fortsätta producera livsmedel med samma höga mervärden. SDS arbetar för hållbara importer med ökad säkerhet och det är viktigt att branschen är enig om SDS uppdrag och verkar för att alla importörer följer denna standard.

Sverige är unika i världen med sitt långsiktiga smittskyddsarbete och den svenska bondebranschen har kämpat hårt i över 100 år för att skapa det djurhälsoläge vi har idag. Ett läge med friska djur som inte går att återskapa om det går förlorat.

Genom SDS fortsatta uppdrag vill mejeri- och köttbranschen säkerställa att djursjukdomar som finns i EU, inte får fäste i Sverige i framtiden.

Vill du läsa mer om SDS viktiga nationella verksamhet för Sveriges friska djur, besök www.sds-web.se

Text: Gård & Djurhälsan

Import av levande djur och genetiskt material

Svenska Fåravelsförbundet (SF) har inget emot att nya raser förs in i Sverige och har full förståelse för att nytt genetiskt material kan behöva importeras, men vi förespråkar att embryotransfer och seminering ska användas så långt det är möjligt. Detta av smittskyddsskäl.

SF står tillsammans med en enad bransch bakom SDS rekommendationer för säker import av levande djur

Under ett århundrade har vi systematiskt utrotat flera smittsamma sjukdomar hos djur och lagt grunden till det djurhälsoläge vi har idag. Smitta kan spridas på olika sätt från populationer och länder, men handel och förflyttning av levande djur är det absolut mest effektiva sättet att sprida smitta. För att bibehålla det djurhälsoläge vi gemensamt byggt upp måste import av lantbruksdjur till Sverige göras med stor försiktighet.

Funderar du på att importera får? SDS hjälper dig att minska riskerna.

Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll erbjuder kostnadsfri rådgivning i samband med import av lantbruksdjur. Kontakta alltid SDS för att få hjälp att genomföra import på ett säkert sätt.

Vid import av levande djur bör man också beakta att det finns allvarliga sjukdomar som SDS inte begär provtagning för. Ingen livdjursimport är så nödvändig att den är värd införsel av nya sjukdomar eller resistenta parastiter som kan drabba fler besättningar än den importerande. Detta är ett ansvar som vilar på varje livdjursimportör.

Import av spermadoser

SF driver inte frågan om import av genetik, det initiativet ligger hos rasföreningarna. På uppdrag av rasföreningar eller privatpersoner, och i den mån vi kan, hjälper vår seminstation till med administration, logistik och transport av semindoser. Kontakta seminstationen via semin@faravelsforbundet.com.

Frågor

Kontakta gärna SFs avelsansvariga för att diskutera importplaner, vi kan stötta med råd och förmedla kontakter.

Länkar

Hämta broschyren Vet du vad det svenska djurhäloläget innebär? ››
Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll (SDS) ››
Jordbruksverket ››

sds

Nytt analysverktyg i Elitlamm Avel & Produktion

Gårdsfacit – de senaste 5 åren i din besättning!

Den nyaste delen i Elitlamm är Gårdsfacit, som är en sammanfattning över din besättning under de senaste fem åren. Mycket av Elitlamm handlar annars om enskilda djur, men Gårdsfacit fokuserar på din besättnings totala produktion under året. Du kan jämföra från år till år hur utvecklingen ser ut.

Gårdsfacit är ett bokslut för ditt lamningsår. Gårdsfacit ger dig svar på frågor som: Ökar intäkten per slaktat lamm? Har födelsevikterna ökat eller minskat?

Gårdsfacit sammanställer uppgifter som redan finns i ditt Elitlamm, du behöver inte göra några nya registreringar för att kunna jämföra och analysera. Informationen är framförallt till för dig som djurägare, men den är också bra att använda när du vill ge veterinär eller rådgivare en tydlig bild av din produktion. Gårdsfacit presenterar ett antal nyckeltal, t ex andel tomma tackor, rekryteringsprocent och kg lammkött per tacka.

Gårdsfacit är ett samarbete mellan Gård & Djurhälsan, Svenska Fåravelsförbundet och Elitlamm. Vi kommer att fortsätta att utveckla den med fler uppgifter tillsammans med dig som djurägare för att kunna belysa ännu fler delar av din besättning. Du hittar Gårdsfacit i ditt vanliga Elitlamm under menyn Statistik. Under Lammriksdagen på Öland lördag 19 maj kommer Elitlamm och Gård & Djurhälsan göra en presentation av Gårdsfacit.

Elitlamm
Britt Andréasson

Erfa-grupper Lamm

Projektet kommer att pågå under hela 2018 och halva 2019, slutredovisning är 2019-12-31. Projektet består i att skapa Erfagrupper och fysiska möten ute på gård runt om i hela Sverige.

Erfa-gruppmötena har tre olika fokusområden:

  • Byggnader och management (djurvälfärd på stall, hantering av lösgående djur, smittskydd, foderhantering)
  • Lammöverlevnad (avel, urval, skötsel av ungtackan, management & logistik vid dräktighet och lamning)
  • Bete och grassmanagement (parasitkontroll, stressfri hantering av djur på bete, smittskydd)

Det skall bildas 30 st Erfa-grupper runt om i landet dessa kommer att träffas 3 gånger under denna period dvs det blir totalt 90 st Erfa-möten i hela landet med fokus på effektivisering, lönsamhet och produktion. Expertis inom olika områden kommer att vara med vid vissa möten. Detta är ett stort projekt som skall rullas igång och många blir involverade i detta, resultatet blir betydelsefullt för många producenter och för den totala lammproduktionen i landet. Projektpartners är LRF Kött, Svenska Fåravelsförbundet och Sveriges Lammköttsproducenter. Projektet finansieras av EU-medel från landsbygdsprogrammet.

Projektledare: Theo den Braver. Har du frågor eller förslag till mig så ring eller maila: theo.denbraver@gardochdjurhalsan.se, 070-393 30 89

EU-flaggaEuropeiskajordbruksfondenfarg