Elitlamm_180x180
Banner-2017
Stallmästaren web gif
Backa Fårgård
Tranas2020
Wiromin2020_liten
ggi_loop
Siltbergs_banner2020_2
gimrarna
Far_gif
Knarrhult2018
banner_180x120
Banner_Faravelsforbundet_180x120px_2003
gdjh2015
default logo

Nationell strategi mot anthelmintikaresistens

Källa Gård & Djurhälsan
Tillgång till effektiva avmaskningsmedel (anthelmintika) är ofta helt avgörande för framgångsrik uppfödning av djur på bete, men det finns många rapporter om problem till följd av att maskarna utvecklat resistens mot olika preparat. Att motverka uppkomst/selektion av resistens hos parasiter är en utmaning för såväl producenter som veterinärer och parasitologer världen över.

För att kunna lyckas med att skydda Sveriges idisslare mot resistenta maskar bör en hållbar strategi för parasitbekämpning tillämpas och riktlinjerna följas. Det är viktigt att de tillgängliga avmaskningsmedlen endast används först efter noggrant övervägande, så att vi bibehåller och värnar om deras effekt på parasiterna.

Nationell strategi mot anthelmintikaresistens (pdf) ››

Avmaskning av får
För att få en optimal effekt av avmaskningen och för att minska risken att parasiterna utvecklar resistens är det viktigt att avmaskningen görs på rätt sätt.

Se Gård & Djurhälsans film om avmaskning här ››

Projektrapport: Kontroll av resistens hos parasiter – Svarmpar 2018

Information från Gård & Djurhälsan
Katarina Gustafsson, fårhälsoveterinär

Syftet med detta projekt är att fortlöpande undersöka resistensläget avseende avmaskningsmedel i svenska fårbesättningar, och söka metoder för att på ett bra sätt fånga upp misstankar om resistens och förbättra möjligheterna att utreda och hantera sådana problem. Stort fokus läggs på att bistå drabbade besättningar och ta fram rådgivning för att förhindra ytterligare spridning av resistens i landet.

Träckprov

Under 2018 har mer än 3000 besättningsprov skickats till Vidilab för koll av parasitstatus. Träckprover krävs för att göra en gårdsanpassad parasitbekämpning. Att begränsa antalet avmaskningar anses som den allra viktigaste åtgärden för att bromsa resistensutveckling.

I 40 besättningar med minst 70 lammande tackor har nya provtagningsstrategier jämförts med de gamla. Tidigare tog man prov från sex djur, men nu rekommenderas individprov från cirka 10 % av djuren i stället. Preliminära resultat indikerar större säkerhet i det nya systemet, framför allt vid låga infektionsnivåer av Haemonchus contortus.

Träckprov tas för koll av parasitläget.

Resistens

För att fånga upp misstankar om resistens rekommenderas att ta träckprover även en dryg vecka efter avmaskning. Finns parasiter kvar i sådana prover och man vet att avmaskningen gjorts på rätt sätt, till exempel med rätt dos, så bör man utreda om resistens föreligger. Antalet utförda behandlingskontroller var 135 under 2018 en betydligt lägre siffra jämfört med 250 stycken 2016 och 400 stycken 2107, vilket delvis kan bero på årets extrema torka med uttalad betesbrist på många håll.

Continue Reading →

CODD – ny klövsjukdom diagnostiserad på svenska får

Smittsam digital dermatit hos får (Contagious ovine digital dermatitis, CODD) har för första gången diagnostiserats i en svensk besättning.

Sjukdomen, som är vanlig i Storbritannien, orsakas av bakterier som ger avlossning av klövkapseln och därmed även kraftig hälta. Förutom att det är mycket smittsamt är den även mycket svår att behandla och det finns idag ingen metod för att sanera bort sjukdomen från drabbade besättningar.

Även om ett svenskt fall av Smittsam digital dermatit nu bekräftats så bedöms sjukdomen vara mycket ovanlig i Sverige. Ett stort antal får i Sverige undersöks årligen av veterinärer via Klövkontrollen utan att symtom på sjukdomen tidigare har setts. Det är oklart om sjukdomen kommit till Sverige via importerade livdjur eller om smitta har skett via nötkreatur som kan ha klövsjukdomen Digital dermatit, som man tror orsakas av samma bakterier.

För att minska risken för att få in sjukdomen i din besättning, tänk på:

  • Undersök alltid klövarna på de djur du köper och håll dem i karantän i minst 3 veckor.
    – Köp så få djur som möjligt från så få besättningar som möjligt.
    – Tidiga symtom på Smittsam digital dermatit är sår eller svulstig vävnad vid kronranden (övergången mellan klövhorn och hud).
  • Även utrustning som t.ex. klövsaxar kan sprida sjukdomen mellan besättningar, var därför mycket noga med tvätt och desinfektion av utrustning som används i flera besättningar.
  • Fotröta kan göra djuren mer mottagliga för Smittsam digital dermatit. Fotbada därför alltid inköpta djur med zinksulfat 10% in och ut ur karantän.
  • Undersök alltid halta djur i din besättning och undvik miljöer som ger skador på klövarna och i klövspalten, t.ex. upptrampade rasthagar.
  • Undvik att sambeta med nötkreatur från besättningar där Digital dermatit förekommer. Digital dermatit förekommer främst i mjölkkobesättningar. Ett alternativ till sambete är att växelbeta, dvs både nötkreatur och får betar på betet men inte samtidigt.

Källa: Malin Bernhard och Ulrika König, Gård & Djurhälsan

Läs mer
SVA: Smittsam digital dermatit hos får/Contagious ovine digital dermatitis (CODD) ››

CODD

De två vänstra bilderna visar förstadiet av smittsam digital dermatit med sår i kronranden. Den sista högra bilden visar hur sjukdomen utvecklas vidare till att klövkapseln lossnar. Foto Jennifer Duncan, University of Liverpool

Enad mejeri- och köttbransch ger SDS fortsatt uppdrag att säkerställa Sveriges unikt friska djurhälsostatus

6 mars samlade SDS (Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll) representanter från kött- och mejeriföretag, djurslagsföreningar, veterinärer, rådgivningsbolag och branschorganisationer för att förtydliga SDS uppdrag och arbete för en hållbar import av levande djur, semin och embryon.

Ändrade förutsättningar och regelverk i EU riskerar att slå mycket hårt mot svenska friska djur, djurvälfärden och Sveriges låga antibiotikaförbrukning. Ökad sjuklighet hos våra djur skulle också innebära stora nationella kostnader, riskera många lantbruksföretag överlevnad och Sveriges möjlighet att fortsätta producera livsmedel med samma höga mervärden. SDS arbetar för hållbara importer med ökad säkerhet och det är viktigt att branschen är enig om SDS uppdrag och verkar för att alla importörer följer denna standard.

Sverige är unika i världen med sitt långsiktiga smittskyddsarbete och den svenska bondebranschen har kämpat hårt i över 100 år för att skapa det djurhälsoläge vi har idag. Ett läge med friska djur som inte går att återskapa om det går förlorat.

Genom SDS fortsatta uppdrag vill mejeri- och köttbranschen säkerställa att djursjukdomar som finns i EU, inte får fäste i Sverige i framtiden.

Vill du läsa mer om SDS viktiga nationella verksamhet för Sveriges friska djur, besök www.sds-web.se

Text: Gård & Djurhälsan

”Det bästa skyddet mot parasiter är ett bra bete”

Tomas och Anna Olsson på Norrby gård, strax utanför Kungsör driver en av Sveriges största lammgårdar. De lägger mycket tid och fokus på gräset, både bete och vall.

Produktionen är konventionell, med ett tydligt fokus på hållbarhet.
– Allt handlar om jorden och att få den att må bra. Det får du inte om du missbrukar den. Det handlar om att ha en balans av allting. Gödslar du inte mer än vad växterna tar upp så får du inga utsläpp, säger Tomas Olsson och utvecklar vidare:

– En effektiv produktion där du får djuren att växa fort, är också bra. Ju kortare djuret är på gården, ju mindre klimatutsläpp har vi. Kan du sedan göra det med hjälp av betande djur så är det win win. Det finns inget klimatsmartare än att äta ett lammkött som är uppvuxet på gräs i fyra till sex månader.

Det är den här typen av hållbarhetstänk som genomsyrar allt det som sker på gården. Och Tomas tror att det också var därför som de tidigare i år vann ett miljöpris av HKScan.

Inspiration utomlands
Han berättar att de har ökat sin produktion på gräs med 30 procent, samtidigt som de gödslar mindre. Hemligheten bakom framgångarna är betesmanagement och här har Tomas och Anna hämtat mycket kunskap och inspiration utomlands genom kurser och studiebesök i England, Irland och på Nya Zeeland.

– Vi är så dåliga i Sverige på att utnyttja gräset, bete primärt. Det gäller att ha en plan hur man ska göra, var man ska släppa djuren och hur man ska flytta dem. Man behöver ha en gröda som växer när det är torrt och en strategi för vad man gör om gräset växer ifrån en.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: ”Det bästa skyddet mot parasiter är ett bra bete” ››

Import av levande djur och genetiskt material

Svenska Fåravelsförbundet (SF) har inget emot att nya raser förs in i Sverige och har full förståelse för att nytt genetiskt material kan behöva importeras, men vi förespråkar att embryotransfer och seminering ska användas så långt det är möjligt. Detta av smittskyddsskäl.

SF står tillsammans med en enad bransch bakom SDS rekommendationer för säker import av levande djur

Under ett århundrade har vi systematiskt utrotat flera smittsamma sjukdomar hos djur och lagt grunden till det djurhälsoläge vi har idag. Smitta kan spridas på olika sätt från populationer och länder, men handel och förflyttning av levande djur är det absolut mest effektiva sättet att sprida smitta. För att bibehålla det djurhälsoläge vi gemensamt byggt upp måste import av lantbruksdjur till Sverige göras med stor försiktighet.

Funderar du på att importera får? SDS hjälper dig att minska riskerna.

Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll erbjuder kostnadsfri rådgivning i samband med import av lantbruksdjur. Kontakta alltid SDS för att få hjälp att genomföra import på ett säkert sätt.

Vid import av levande djur bör man också beakta att det finns allvarliga sjukdomar som SDS inte begär provtagning för. Ingen livdjursimport är så nödvändig att den är värd införsel av nya sjukdomar eller resistenta parastiter som kan drabba fler besättningar än den importerande. Detta är ett ansvar som vilar på varje livdjursimportör.

Import av spermadoser

SF driver inte frågan om import av genetik, det initiativet ligger hos rasföreningarna. På uppdrag av rasföreningar eller privatpersoner, och i den mån vi kan, hjälper vår seminstation till med administration, logistik och transport av semindoser. Kontakta seminstationen via semin@faravelsforbundet.com.

Frågor

Kontakta gärna SFs avelsansvariga för att diskutera importplaner, vi kan stötta med råd och förmedla kontakter.

Länkar

Hämta broschyren Vet du vad det svenska djurhäloläget innebär? ››
Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll (SDS) ››
Jordbruksverket ››

sds

Nytt analysverktyg i Elitlamm Avel & Produktion

Gårdsfacit – de senaste 5 åren i din besättning!

Den nyaste delen i Elitlamm är Gårdsfacit, som är en sammanfattning över din besättning under de senaste fem åren. Mycket av Elitlamm handlar annars om enskilda djur, men Gårdsfacit fokuserar på din besättnings totala produktion under året. Du kan jämföra från år till år hur utvecklingen ser ut.

Gårdsfacit är ett bokslut för ditt lamningsår. Gårdsfacit ger dig svar på frågor som: Ökar intäkten per slaktat lamm? Har födelsevikterna ökat eller minskat?

Gårdsfacit sammanställer uppgifter som redan finns i ditt Elitlamm, du behöver inte göra några nya registreringar för att kunna jämföra och analysera. Informationen är framförallt till för dig som djurägare, men den är också bra att använda när du vill ge veterinär eller rådgivare en tydlig bild av din produktion. Gårdsfacit presenterar ett antal nyckeltal, t ex andel tomma tackor, rekryteringsprocent och kg lammkött per tacka.

Gårdsfacit är ett samarbete mellan Gård & Djurhälsan, Svenska Fåravelsförbundet och Elitlamm. Vi kommer att fortsätta att utveckla den med fler uppgifter tillsammans med dig som djurägare för att kunna belysa ännu fler delar av din besättning. Du hittar Gårdsfacit i ditt vanliga Elitlamm under menyn Statistik. Under Lammriksdagen på Öland lördag 19 maj kommer Elitlamm och Gård & Djurhälsan göra en presentation av Gårdsfacit.

Elitlamm
Britt Andréasson

Erfa-grupper Lamm

Projektet kommer att pågå under hela 2018 och halva 2019, slutredovisning är 2019-12-31. Projektet består i att skapa Erfagrupper och fysiska möten ute på gård runt om i hela Sverige.

Erfa-gruppmötena har tre olika fokusområden:

  • Byggnader och management (djurvälfärd på stall, hantering av lösgående djur, smittskydd, foderhantering)
  • Lammöverlevnad (avel, urval, skötsel av ungtackan, management & logistik vid dräktighet och lamning)
  • Bete och grassmanagement (parasitkontroll, stressfri hantering av djur på bete, smittskydd)

Det skall bildas 30 st Erfa-grupper runt om i landet dessa kommer att träffas 3 gånger under denna period dvs det blir totalt 90 st Erfa-möten i hela landet med fokus på effektivisering, lönsamhet och produktion. Expertis inom olika områden kommer att vara med vid vissa möten. Detta är ett stort projekt som skall rullas igång och många blir involverade i detta, resultatet blir betydelsefullt för många producenter och för den totala lammproduktionen i landet. Projektpartners är LRF Kött, Svenska Fåravelsförbundet och Sveriges Lammköttsproducenter. Projektet finansieras av EU-medel från landsbygdsprogrammet.

Projektledare: Theo den Braver. Har du frågor eller förslag till mig så ring eller maila: theo.denbraver@gardochdjurhalsan.se, 070-393 30 89

EU-flaggaEuropeiskajordbruksfondenfarg

Ny utlysning av Branschutvecklingspengen

Källa: Svenska Köttföretagen
Nu går det åter igen att söka anslag till projekt med fokus på bland annat att säkra fortsatt hög djurhälsa och djurvälfärd, fortsatt låg användning av antibiotika samt ökad lönsamhet inom näringen i linje med Handlingsplanerna för gris, nöt och lamm.

Slakterierna och producentföreningarna inom gris, nöt och lamm samverkar med en gemensam och bred finansiering av utvecklingsarbetet för att stärka den svenska uppfödningen, genom insamling av branschutvecklings-pengen. Senast den 17 maj ska ansökan inkommit till Svenska Köttföretagen.

Totalt finns 3 000 000 kronor att söka och anslagen fördelar sig mellan djurslagen så att projekt inom gris har ca 65 % av medlen att tillgå, nöt har ca 30 % och lamm ca 5 %. Ansökningarna administreras av Svenska Köttföretagen.

När det gäller lammkött så lägger vi i år särskilt fokus på projekt som gynnar kunskapsöverföring från forskare till gård samt projekt som förbättrar marknaden för svenskt lammkött.

Syftet med branschutvecklingspengen
Syftet med Branschutvecklingspengen är att genom finansiering av utvecklingsprojekt stärka svensk köttproduktion. Beviljade projekt ska ha en direkt påverkan på ökad lönsamhet samt även stötta genomförandet av handlingsplanerna för respektive djurslag.

Läs mer
Svenska Köttföretagen: Ny utlysning av Branschutvecklingspengen ››

svkottf

Information till dig som är FHP-användare

FHP i sin nuvarande form kommer att stängas ner från och med 2017. 

Nu skapar vi tillsammans ett ännu bättre, mer komplett produktionsuppföljningsprogram där användarvänligheten för fårägaren sätts i fokus. Under ”byggtiden” kan vi inte hålla igång FHP, istället kommer de bästa delarna av dessa program att integreras med Elitlamm.

Mer om det nya djurhälso- och uppföljningsprogram som håller på att skapas här ››