Näringspolitik & marknad

Det finns ett stort intresse för att köpa lammkött. Men slakteriernas prissättning hjälper inte den norrländska fårnäringen, säger Thomas Eriksson, fårbonde i Liden.

Thomas Eriksson säger att en orsak till att det blivit mindre intressant att ha får är för att slakterierna i norr betalar sämre än i övriga Sverige.
Närmaste slakteri här är Nyhlens Hugosons i Ullånger men Thomas Eriksson kör sina lamm den mycket längre sträckan till HK Scans slakteri i Rättvik.
– Just nu, vecka arton, skiljer det nio kronor. Från 41 kronor hos Nyhléns Hugosons till 50 kronor hos HK Scan. Ja, det blir längre att åka, tyvärr, men jag måste se till min egen plånbok och mitt företag. Jag tycker synd om de fårägare som bor längre norrut och inte kan välja.

Lyssna: Lägre ersättning till norrländska fårbönder ››

Många fårägare i Västernorrland har bara några få får, och kanske upp till ett femtontal. Man skär inte guld men det går runt ekonomiskt säger Ingemar och Margareta Holmberg.

Nio tackor och arton lamm finns just nu i fårhuset hemma hos Ingemar och Margareta Holmberg i Nyland, Härnösand. Ingemar har haft får ända sedan han var barn och vill gärna fortsätta.

Lyssna: Därför har man får som hobby ››

Det är den första skattningen av samtliga får inom jordbruksstatistiken sedan 1950-talet.

EU-lagstiftningen innebär att Sverige ska redovisa statistik om antalet får i December till Eurostat. Jordbruksverket brukar modellera antalet utifrån juniräkningen. För första gången använde Jordbruksverket i år resultatet från den får- och geträkning som görs i december varje år för att statistiskt räkna upp antalet får i Sverige, fördelat på tackor, baggar och lamm.

Antalet jordbruksföretag med får var i december 2018, ca 1 000 st färre än i juni 2018. Nästan alla jordbruksföretag har tackor och baggar medan ungefär hälften har lamm.

Resultatet visar att ca 45 000 får finns på platser som definitionsmässigt inte är jordbruksföretag. Den totala fårpopulationen i Sverige uppskattas därför i december 2018 vara drygt 417 000 djur, varav nästan 75 % är tackor och baggar.

Läs mer
Jordbruksverket: I december 2018 fanns det 417 000 får i Sverige ››

Hämta rapporten ››

Ett pressmeddelande som LRF Kött skickat ut har genom TT fått stort genomslag i svensk press.

Svensken suktar efter svenskt lammkött

Priset på svenskt lammkött når nya rekordhöjder, konstaterar man nöjt från LRF. Lammköttsproducenterna hoppas att efterfrågan håller i sig.

Efterfrågan på lamm från svenska marker är hög, samtidigt som förra sommarens torka gjorde att många fårbesättningar fick slaktas. Det har fått priset på svenskt lammkött att raka i höjden.
– Det är rekordpriser vid den här tiden på året, säger Viktoria Östlund, expert på lamm på Lantbrukarnas riksförbund, LRF.

Till påsk äter vi mycket lamm, men ännu är vi inte där. Ändå är efterfrågan så hög nu att priset på kött stigit sedan några veckor. Lammbönderna får 55 kronor per kilo lammkött, vilket är rekordmycket betalt.

Viktoria Östlund hoppas att svenskarnas smak för lammkött kan hålla i sig.
– Vi har märkt en ökad efterfrågan. Lammkött är miljösmart.

Hela artikeln
Svenska Dagbladet: Svensken suktar efter svenskt lammkött ››

Svenska Köttföretagen har tagit fram en statistikdatabas tillsammans med LRF Kött och Jordbruksverket med statistik över gris-, nöt- och lammproduktion. Databasen innehåller allt du behöver veta för att hålla dig uppdaterad.

Plattformen uppdateras varje vecka.

Här är senaste rapporten ››

Alla som vill är fria att använda statistiken och bilderna men uppmanas att källhänvisa.

Efter sommarens torka tampas nu svenska lantbrukare med den värsta krisen på många år. Många kommer få det svårt ekonomiskt i höst men svensk livsmedelsproduktion kan fortfarande räddas.

Om dagligvaruhandeln och konsumenter skulle kunna tänka sig att betala några kronor mer för kotletten eller biffen när de handlar så skulle svensk köttproduktion kunna räddas. Det är en samlad bild som delas av LRF och organisationerna Sveriges Nötköttsproducenter, Sveriges Grisföretagare, Svenska Fåravelsförbundet och Lammproducenterna.

– Vi vill berätta hur verkligheten ser ut och få konsumenterna att förstå att vi inte klarar detta själva. Marginalerna finns inte i den här branschen och någonstans måste pengarna komma ifrån. Det nationella krispaketet är ju bra, men täcker bara en bråkdel av det som behövs, säger Jan Forsell, ordförande Sveriges Nötköttsproducenter.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Så kan svenskt kött räddas ››

Större bild (kan skalas upp och skrivas ut i stort format) ››

Uppdaterad 2019-03-08

I många sektorer i samhället är det stora svårigheter att hitta rätt arbetskraft. Vi behöver ett bättre underlag om arbetskrafts- och kompetensbehoven hos våra medlemmar och bifogar därför en webbenkät.

Enkäten är en del av ett projekt som Svenska Fåravelsförbundet medverkar i om behovet av arbetskraft i livsmedelssektorn.

Resultatet från enkäterna kommer att ligga till grund för framtida satsningar och insatser. Därför ber vi dig fylla i den (klicka på länken), då informationen är ett viktigt bidrag kring branschens arbetskraftsförsörjning oavsett om du själv saknar arbetskraft eller inte.

Gå till enkäten ››

Frågor om enkäten besvaras av Jonas Fritz, Ipsos eller Magnus Jönsson, Svenska Fåravelsförbundet

Marknadsrapporten är ett statistikunderlag som främst visar utvecklingen på den svenska marknaden, men den innehåller även några övergripande figurer för EU och världsmarknaden samt kortare analyser.

Genomsnittsstorleken på svenska fårgårdar, utifrån uppgifter i lantbruksregistret. Serien nedan visar utvecklingen de senaste femton åren och snittgården har växt för samtliga kategorier under perioden. Den genomsnittliga fårgården har idag plats för 33 tackor och baggar och/eller 40 lamm. Totalt har den genomsnittliga fårgården 65 djur om alla kategorier räknas in. Källa/grafik: SJV

Rapporten innehåller massor med grafik som beskriver utvecklingen och läget för konsumtion, fårhållning och lammkött.

Marknadsrapport lammkött – utvecklingen till och med 2017 ››

Handlingsplanerna för Gris, Nöt och Lamm har som övergripande målsättning att öka produktionen av svenskt gris-, nöt- och lammkött.

Den 30 januari var det lägesrapportering av Handlingsplanerna. Hela dagen filmades och du hittar filmerna och mer information på Svenska Köttföretagens hemsida.

Svenska Köttföretagen: Lägesrapporteringen för Handlingsplanerna ››

Handlingsplanerna för nöt, lamm och gris är inne på sitt sista år. Det ser positivt ut, men det viktiga är vad som händer sedan.

Det övergripande målet med handlingsplanerna har varit att öka produktionen av respektive djurslag. Theres Strand som är vice vd Svenska Köttföretagen, ger arbetet med handlingsplanerna under 2017 tummen upp. Från januari till november 2017 så ökade alla djurslagen. Gris ökade med 4,6 procent, nöt med 1,4 procent och lamm med 4,9 procent, räknat i kilo slakt.

– I utvärderingen av det vi gjort hittills kom det fram att den allmänna meningen är att handlingsplanerna har drivit branschen närmare varandra, säger Theres.

Lamm året runt
På lammsidan pratades det både om att det behövs mer lamm under hela året och att ullens värde ska öka genom kunskapsspridning.

– Vi har ökat volymerna, nu gäller det att vi håller prisbilden. Där har vi ett problem i dagsläget, framförallt i de större besättningarna som har gjort stora investeringar och har sitt levebröd av sin lammproduktion. Vi har inte en tillräckligt stark utveckling, säger Magnus Jönsson, Fåravelsförbundets ordförande.

– För oss i handeln är det en svårighet att det kommer in väldigt mycket lamm på hösten. Men inte tillräckligt mycket för oss att göra kampanjer. När vi inte kan göra det, blir det tyvärr överskott eftersom vi ska sälja till ordinarie pris, säger Majsan Pense, kategoriansvarig för kött på Coop.

När handlingsplanerna ska vara klara om drygt ett år, är planen att fortsätta med någon form av samarbete. Men exakt hur det ska gå till är i dagsläget inte klart. Enligt Svenska Köttföretagens vice vd Theres Strand ska något nytt skapas under året.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Viktigt att arbetet fortsätter ››

Arbetet med att genomföra de sammanlagt omkring 200 åtgärderna i handlingsplanen för nöt, gris och lamm går i år in på slutvarvet. I december ska allt vara genomfört. En lägesrapportering visar att de flesta pilar pekar i rätt riktning.

Med Svenska Köttföretagen som arrangör hölls i går, tisdag, ett späckat heldagsseminarium i Stockholm med företrädare för de olika delnäringarna.

De treåriga handlingsplanerna syftar till att öka produktionen av djurslagen. Arbetet följs löpande upp i grupper där hela värdekedjans aktörer och berörda myndigheter är involverade.

Flera mål har nåtts
Övergripande vad gäller marknadssituationen för gris, nöt och lamm visar avstämningen att flera av målen i handlingsplanerna har nåtts, exempelvis den allmänna kännedomen om märkningen Kött från Sverige, kännedomen om Sveriges låga antibiotikaanvändning och inte minst konsumtionen av svenskt kött.

Den svenska lammproduktionen har till skillnad från produktionen av de andra djurslagen inte lyckats nå ökad lönsamhet. Framöver kommer det därför att satsas extra på information om bland annat produktionsmodeller, korsningar och urval av avelsdjur.

Läge för export
Magnus Jönsson, ordförande i Svenska Fåravelsförbundet, pekade på att det finns goda förutsättningar för export, både av sperma och avelsdjur. Starkt bidragande är att Sverige har friförklarats från scrapie.
– Vi har också en unik genetik, det gäller framför allt det gotländska pälsfåret. Vi håller oss på den europeiska marknaden än så länge, men vi ser att det börjar röra på sig, sade han.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Positiva tongångar på köttseminarium ››

I en krönika i Land Lantbruk den 19 januari frågar sig SFs Magnus Jönsson om livsmedelsindustrin blivit en devalveringsindustri.

FLER TACKOR OCH lamm levererar kött, skinn och ull till våra konsumenter. I en tid där hållbarhet är ledord blir lammproduktionen en vinnare. Lammbönder har ett högt anseende, uppfödningen ses som etisk och kunden vill främst ha svenskt. Förutom att skapa kött och biologisk mångfald produceras även en fiber som allt fler vill ha och då talar vi inte om bredband. Ullfiber och skinnmaterial blir allt hetare hos allt från designhus till industritillverkare.

MEN ÄR BONDENS beslut om ökad produktion baserat på konsumentens efterfrågan? Antalet tackor ökar mer än antalet slaktade lamm. Marknadskanalerna via detaljhandel och slakteri har inte kopplat mervärdet konsumenten vill ge för det svenska till producenten. Bondens pris är i nivå med övriga EU. Samtidigt säljs ett svenskt lamm till högre pris i butikerna än det långväga. Eftersom köttet i butik sägs vara en lockvara med låg marginal måste man reflektera över kostnader och förädlingsvärde.

MED TANKE PÅ att jag som bonde kan sälja mitt lamm i en wellpappkartong direkt till konsument och få ut ett högre pris än handlaren som har en hel ”förädlingskedja” bakom sig kan man undra om den svenska livsmedelsindustrin blivit en devalveringsindustri. Som handlare borde man reflektera över de mervärden jag som bonde levererar. Den dag dessa kopplingar görs på ett genomtänkt sätt får vi hållbar tillväxt i alla led.

Magnus Jönsson, ordf. Svenska Fåravelsförbundet

Fredagens Lantbruksnytt har pratat med Svenska Fåravelsförbundets ordförande Magnus Jönsson om Lammlyftet för att få veta hur tre miljoner kronor ska lyfta kvaliteten på svenskt lammkött.

Lantbruksnytt 12 maj ››
4 min 20 sek in i programmet kommer reportaget om Lammlyftet.

Källa: Svenska Köttföretagen
Nu går det åter igen att söka anslag till projekt med fokus på bland annat att säkra fortsatt hög djurhälsa och djurvälfärd, fortsatt låg användning av antibiotika samt ökad lönsamhet inom näringen i linje med Handlingsplanerna för gris, nöt och lamm.

Slakterierna och producentföreningarna inom gris, nöt och lamm samverkar med en gemensam och bred finansiering av utvecklingsarbetet för att stärka den svenska uppfödningen, genom insamling av branschutvecklings-pengen. Senast den 17 maj ska ansökan inkommit till Svenska Köttföretagen.

Totalt finns 3 000 000 kronor att söka och anslagen fördelar sig mellan djurslagen så att projekt inom gris har ca 65 % av medlen att tillgå, nöt har ca 30 % och lamm ca 5 %. Ansökningarna administreras av Svenska Köttföretagen.

När det gäller lammkött så lägger vi i år särskilt fokus på projekt som gynnar kunskapsöverföring från forskare till gård samt projekt som förbättrar marknaden för svenskt lammkött.

Syftet med branschutvecklingspengen
Syftet med Branschutvecklingspengen är att genom finansiering av utvecklingsprojekt stärka svensk köttproduktion. Beviljade projekt ska ha en direkt påverkan på ökad lönsamhet samt även stötta genomförandet av handlingsplanerna för respektive djurslag.

Läs mer
Svenska Köttföretagen: Ny utlysning av Branschutvecklingspengen ››