Ansvariga kött- och marknadsfrågor
Elof Nilsson
0705-66 58 77
elof.nob@gmail.com
Thomas Eriksson
070-551 67 52
thomas.eriksson@faravelsforbundet.com
Gudrun Haglund-Eriksson
0583-222 52 alt 0768-48 64 65
gudrun@faravelsforbundet.com
Uppdrag Granskning sänder den 13 januari och den 20 januari två program med fokus på avvikelser i djuromsorg på KRAV-certifierade lantbruk samt avvikelser i hygien och livsmedelssäkerhet på slakterier. Som bransch- och utvecklingsbolag som ägs av de största slakterierna i Sverige, välkomnar vi granskningar och tror att det kan göra branschen som helhet än bättre.
2021 gör vi en del ändringar av innehållet i våra paket och kommer också med nya erbjudanden, allt för att du ska kunna skräddarsy efter ditt behov.
Nu är vi redan inne en bit på 2021 och idag är vi glada över att kunna presentera HKScan-koncernens övergripande klimatplan Zero Carbon.
EU:s nya jordbruksbudget kommer innebära förändringar. Enligt LRF är det både på ont och gott.
I början på december lanserades hemsidan klimatsmartarekott.se, ett delmål i projektet Fossilfritt kött som Gotlands Slagteri genomfört tillsammans med Svenskt Butikkött, djuruppfödare på ön och LRF Gotland under två år.
Gotland Grönt Centrum AB har fått finansiering från Leader Gute, och inleder nu ett nytt projekt tillsammans med Gotlands Slagteri, Hencol och intresserade lantbrukare med målet att utveckla den första digitala slaktkedjan för nötkreatur.
Slakteriernas konkurrens är knivskarp. För de stora i branschen, KLS Ugglarps och HK Scan, är samarbeten med regionala slakterier allt viktigare. Och fajten om slaktdjuren kommer inte att svalna under nästa år.
När tävlingen är avslutad kommer vi sammanställa alla röster och presentera vinnarna här på bloggen efter julhelgen. Om du lämnar namn och adress kan du vara med i utlottning av HKScan varucheckar och andra priser.
Den 4 december påbörjar Jordbruksverket slututbetalningarna av 2020 års gårdsstöd samt flera andra jordbrukarstöd och ersättningar. Totalt betalas nästan 10 miljarder kronor ut till Sveriges lantbrukare innan årsskiftet.
Den 31 januari lämnade Storbritannien EU, och vid årsskiftet avslutas den övergångsperiod som följde utträdet. Nu har den brittiska regeringen presenterat delar av den jordbrukspolitik som ska gälla i England därefter.
For years members of the Connecticut Sheep Breeders Association have been working together to shear up interest for sheep in the state and help each other make a little extra money.
HKScans leverantörer har fått ett erbjudande vi att beställa kraftfoderautomaten Advantage feeders till betessäsongen 2021.
Trots två konstaterade vargangrepp mot skånska får avslår länsstyrelsen begäran om att få inleda skyddsjakt.
Tio får i Ravlunda på Österlen har angripits av varg på tisdagen. Det handlar om fyra får som dödats och sex som skadats, skriver länsstyrelsen i ett pressmeddelande.
Naturvårdsverket har gett forskarna, som räknar ut underlag för länsstyrelsernas beslut om tilldelning under licensjakten på varg, oklara direktiv. Det medger myndigheten som nu har bett forskarna att göra nya beräkningar.
Ett får har dödats, ett skadats och ett djur har försvunnit i ett vargangrepp i Tyringe utanför Hässleholm. Flera vargobservationer har gjorts av ortsbor de senaste dagarna.
Regina Berg driver tillsammans med sin man Oskar Bergsåkersgården i Västerbotten. För tio år sedan började de med 170 tackor, i dag har de 300 och drömmer om att även börja med grönsaker.
I Norderåsen, fyra mil norr om Östersund, ligger fårgården och det nystartade företaget Fåritaget AB. Här läggs nu grunden för en ny generation och gårdens framtid.
Under tiden som länsstyrelsen i går skrev sitt beslut om skyddsjakt på en varg i Halland blev fler får vargangripna inom det område där skyddsjakt nu får bedrivas. Två får blev så svårt skadade att de avlivades.
Ytterligare två angrepp på får har skett i trakterna kring Veddige i Varbergs kommun. Det första under natten till lördagen och det andra upptäcktes under söndagen.
– Det var ingen vacker syn. Jag hade svårt att sova i natt, säger en fårägare i Karl Gustav i Varbergs kommun. Tidigt i går morse vargdödades tre av hans tackor och tre skadades så svårt att de fick avlivas.
En tacka dödades i natt i en hage i Kode, norr om Göteborg. Nelly Grönberg på länsstyrelsen i Västra Götaland, som under dagen har besiktat skadorna, kan inte utesluta att tackan blev angripen av varg.
Förvaltningsrätten i Luleå har stoppat skyddsjakten på en varg i Jönköpings län, efter att Svenska Rovdjursföreningen har överklagat länsstyrelsens beslut och begärt inhibition.
I går konstaterades att fem får hade dödats eller skadats av varg i Halland, strax öster om området där det till helt nyligen var skyddsjakt på en varg utan att någon varg fälldes.
Sheep farmers are likely to be among the worst hit if the UK leaves the EU without a deal, farmers have said, with estimates showing that as many as 2 million lamb carcasses could go to waste and thousands of farmers could go out of business.
Länsstyrelsen i Jönköpings län har, sedan vargangreppet utanför Hestra tidigare i veckan, återigen och på eget inititativ beslutat om skyddsjakt på en varg i området där man misslyckades med att fälla en varg i augusti.
Tre tackor och fem lamm dödades av varg i Sölje söder om Arvika natten mellan lördag och söndag. I samma område ägde tre vargangrepp under sommaren. Skyddsjakt beviljades, men ingen varg fälldes.
Sex får dödades och ytterligare sex måste avlivas efter ett nytt vargangrepp i lördags i Södermanlands län. Den här gången var det en vargattack mellan Malmköping och Mariefred i Gnesta kommun.
Man har nu bekräftat att det var en ensam varg som rev 130 får på holmar i Björkö i Korsholm under sommaren. Senast en varg dödade får på de här holmarna var på 90-talet, säger jaktchef Stefan Pellas.
Nästa år får totalt 24 vargar fällas i licensjakt i fyra län, enligt länsstyrelsernas beslut. Det är alldeles för få vargar, anser Jägarnas Riksförbund som tänker överklaga beslutet.
Sammanlagt 31 får förlorade den svenske fårbonden Peter Helén efter vargangrepp i Danmark i fredags. Han har får i skogsområdet Stråsö Plantage mellan Holstebro och Ringköbing på Jylland.
I söndags morse upptäcktes att fyra får dödats i en hage med ett 30-tal får, sydväst om Strängnäs. Ett får var så svårt skadat att det avlivades. Länsstyrelsen i Södermanland har besiktat fåren och bekräftar att det var ett vargangrepp.
Brittisk virtuell konferens om djurhälsa.
Jakten på vargen som attackerar får i norra Skåne trappas upp ytterligare. Nu har länsstyrelsen Skåne beslutat att förlänga skyddsjakten och länsstyrelsen i Kronobergs län godkänt skyddsjakt.
Reportage från Marcus och Viktoria Gustavssons lammproduktion i Halland. Börjar 1:50 in i programmet.
Skyddsjakten på vargen som angripit får i Halland har stoppats tills vidare. Efter att två överklaganden inkommit kräver förvaltningsrätten nu att Länsstyrelsen i Halland inkommer med kompletterande uppgifter för att få utföra skyddsjakten.
Ansvariga kött- och marknadsfrågor
Elof Nilsson
0705-66 58 77
elof.nob@gmail.com
Thomas Eriksson
070-551 67 52
thomas.eriksson@faravelsforbundet.com
Gudrun Haglund-Eriksson
0583-222 52 alt 0768-48 64 65
gudrun@faravelsforbundet.com
I veckan sände TV4 ett inslag om djurplågeri på slakteri. Böndernas och branschens reaktion är att det är totalt oacceptabelt.
Text och bild av Svenskt Kött
I veckan har TV4 sänt ett nyhetsinslag med filmer från ett mindre slakteri i södra Sverige som visar när en slaktare plågar djur innan slakt och totalt missköter sin uppgift. Den svenska köttbranschen är eniga om att det är fullständigt oacceptabelt. Ett slakteri som misskött sig så fatalt ska inte få bedriva verksamhet och det är bra att sådana här fall avslöjas så att det kan anmälas. Vederbörande har blivit polisanmäld och i en artikel i Ystads allehanda säger Livsmedelsverkets avdelningschef för södra Sverige att man hämtat hem sin kontrollutrustning från slakteriet. Utan den får ingen slakt utföras. Slakteriet är inte medlem i någon av branschorganisationerna, men hade så varit fallet skulle det blivit uteslutet omedelbart.
Som bonde är det fruktansvärt att se bilder från en slakt där djuren plågats.
– De bilder vi sett den här veckan är vidriga. Det är en stor skam att se hur djuren på det här slakteriet plågas. Jag som bonde har lagt hela mitt engagemang i att se till att mina djur har det bra från den stunden de kommer till världen och det är också mitt ansvar att se till att de får en värdig avslutning på livet. För att jag ska kunna vara stolt över min produktion behöver jag vara trygg och säker på att transporten och slakten är lika respektfull och värdig. säger Elof Nilsson, får och nötdjursbonde på Nors gård.
Den svenska köttbranschen står för att djur alltid ska behandlas med respekt och vördnad. Djur som föds upp i Sverige ska ha ett gott och värdigt liv där de får möjlighet att utöva sina naturliga beteenden och ha det bra ända in i slutet.
– Jag tror att vi alla inom branschen kan skriva under på att inget djur ska behandlas på det här sättet. Det är ju ett lagbrott. Det finns folk som begår brott och de ska straffas. Det handlar ju också om kontrollerna som har brustit och behöver ses över. säger Tomas Olsson, fårbonde på Norrby gård. Han fortsätter:
– Jag känner ett stort ansvar för det är mina djur hela vägen; från gården till att de transporteras ända fram till avlivningen. Då måste jag också veta att de tas om hand på ett bra sätt på slakteriet. Jag känner väl till personalen på slakteriet som vi anlitar och jag känner en trygghet i att mina djur har det bra in i det sista. Innan Coronapandemin såg jag alltid till att åka med till vårt slakteri minst en gång per år för att känna mig säker på att det känns bra, och det tänker jag fortsätta med så snart det blir möjligt. När jag lämnar mina djur vidare då vet jag att de behandlas med respekt.
Sveriges lagstiftning vad gäller djuromsorg är strikt kring att djur inte ska utsättas för lidande, i synnerhet inte i samband med slakt, och därför ska alla djur undantagslöst bedövas innan avlivningen.
På 95 procent av alla slakterier i Sverige hade en sådan här incident aldrig kunnat ske eftersom det ständigt finns veterinärer från Svenska Livsmedelsverket närvarande som besiktigar djur, både vid ankomst till slakteriet och efter avlivning. Vid mindre slakterier gör den officiella veterinären enligt nuvarande kontrollsystem bara korta besök. Branschen ser nu över hur den kan påverka för att det ska bli bättre kontroller som säkerställer djurskyddet även på små slakterier. [länk till artikeln om djurkontrollerna]
Läs mer om svensk djuruppfödning och svensk djurskyddslag här.
Sveriges krav på bedövning före avlivning ser ut att stå stadigt efter domslut i EU-domstolen om rituell slakt.
EU-domstolen hävdar att det allmänintresse som djurskyddet utgör, och det utrymme som EU:s djurskyddslagstiftning ger för medlemsländer att gå längre än vad det gemensamma regelverket säger, är starkare än rätten att följa religiösa ritualer vid slakt.
Läs mer
ATL: EU-domstolen: Totalförbud mot obedövad slakt okej
Anna Törnfelt med flera om minskad lammproduktion och ökad konsumtion av svenskt kött på P4 Gotland.
Anna berättade också om rovdjursproblemen för reportern, och att många slutar på grund av vargangrepp eller oro för angrepp, men det klipptes bort. P4 Gotland har sagt att de ville ha en lokal vinkel, men när ämnet är nationell statistik blir det missvisande.
Importen av får- och lammkött ökar – torkan 2018 en anledning ››
Vi äter mer svenskt kött under pandemin – trots minskad köttkonsumtion ››
Resultatet av projektet Fossilfritt Kött, ett LRF:s Hållbara Gotlandprojekt i samarbete med Gotlands Slagteri, lanseras nu under namnet Klimatsmartare kött.
Idisslare, som exempelvis får och kor, ger upphov till klimatpåverkan på flera sätt. Den största påverkan kommer från metanet som bildas i djurens magar när de idisslar. Det pågår en del forskning om hur vi kan minska metangasutsläppen från idisslare, men än så länge har man inte svaret på den frågan. Under tiden fokuserar gårdarna på att minska klimatavtrycket från de utsläppskällor som man kan påverka redan idag.
Som stöd till gårdarna och för att kunna visa vilka åtgärder man fokuserat på används en speciellt framtagen checklista för klimatsmartare kött. Tack vare checklistan blir det lättare för gårdarna att bocka av de åtgärder som krävs för att köttet ska vara klimatsmartare.
Kolla in Klimatsmartare kötts nya hemsida ››
Smaksuccé för tackaköttet!
Den 29 oktober genomfördes ett unikt ”smakmöte” där bland annat Christer och Annika från Runstens gård och Caroline och Magnus från Mittlandsgården presenterade sina får- och lammprodukter för doktor i smak Johan Swahn och hotellägare Christofer Johansson på Hotell Borgholm. Provningen var en del av projektet ”Tackakött ett naturligt gott kött!” som drivs genom ett samarbete mellan länsstyrelsen i Kalmar län, LRF Sydost, Norra och Södra Kalmar läns Fåravelsföreningar.
En av leverantörerna av kött till provningen var Annika och Christer från Runstens gård på Öland. De var även med på provningen och middagen på kvällen.
Berätta, hur var smakprovningen för er?
– Jo men det var mycket intressant att först få höra föreläsningen med professor Johan Svan och hur han berättade om de olika smakupplevelserna man kan ha med kött. Smal, doft, saftighet och textur. Sen smakade vi olika årgångar av kött. Ett som 3 år, ett 5 år och ett 7 år. Totalt så var det nio olika prover.
Vad blev det för resultat?
– Ja, det var ju det som var det roliga att det äldsta djuret fick de bästa poängen. Kockarna uppskattar fylligheten i smaken och fettet på det äldre djuret. Christer och jag var kvar på middagen och det var ju också väldigt gott när man fick alla tillbehör till också..
Vad gör ni? Varför blir ert kött så bra?
– Ha ha, det kan vi ju inte avslöja. Fåren går ju ute mesta delen av tiden – så länge det går mellan april och november. Sen ger vi dem mest egenproducerat foder. Vi odlar ensilage, spannmål och ärtor. Vi försöker få dem att äta så mycket ensilage som möjligt men vår och höst så får de kraftfoder också, även lammen.
Tror ni tackaköttet kommer att ta fart?
– Ja vi hoppas ju på det. De personer som har köpt i vår gårdsbutik kommer ju igen och vill ha mer. Totalt sett så kommer det bli mer populärt tror vi, men det behövs ju att hela produktionsledet hjälps åt – leverantörer, slakterier, restauranger och butiker. Det är bra att det finns större övergripande projekt som detta för att driva på det framåt. Annars hade ju inte lamm och fårköttet kommit med på Exceptionell Råvaras provsmakningar.
Christofer Johansson är restauratör på Hotell Borgholm och stod värd för provningen tillsammans med Johan Svan som är forskare inom Sensory Marketing med focus på att utveckla smak och måltidsuppplevelser.
Hur upplevde du provningen?
– Det är så intressant när man pratar den gastronomiska delen av en matupplevelse. Hur vi ska kommunicera smak och textur på kött tillsammans? Ett språk. Vi fick ett också ett mycket positivt utbyte med producenterna. Det var stor skillnad på det smakmötet vi hade i Kalmar 2018 och det vi hade nu.
Hur upplever du tackaköttet?
– Det är helt underbart. Vi som har testat det förstår vilken fantastisk råvara det är.
Hur ser du på utvecklingen framåt för tackaköttet?
Jo men det ser jag positivt på. Vill gärna ha får och tacka på menyn. Frågan är om det finns de volymer som vi behöver? Det som är viktigt nu är att få producenterna att förstå vilken skillnad det är på bra kvalitet och mindre bra och att de utvecklar uppfödningskoncept för att få en mer jämn kvalitet på köttet. Jag har tagit det som var kvar från de djuren vi provsmakade i torsdags och fortsatt utveckla det tillsammans med Rosas för charkuterier tillsammans med de torkade örter vi har från vår kryddträdgård. Jag säger precis som Annika och Christer, att det är viktigt att alla leden måste hjälpas åt för att råvaran ska nå konsument. Det behöver landa i färdiga produkter som konsumenten enkelt kan ta till sig och att tackakött framställs som en exklusiv produkt.
Så här arbetar vi framåt i projektet – Claes Löfgren, samordningsansvarig för projektet Tackakött ett naturligt gott kött.
Har du frågor om projektet?
Kontakta Claes Lövgren som är samordningsansvarig
claes.lovgren@hotmail.com
070-545 97 04
Välkommen på en smakupplevelse av får/tacka.
På Slottsrestaurangen Kalmar och Hotell Borgholm kommer det att serveras en unik meny innehållande kött från äldre får/tackor. Ett mört, smakrikt kött med en tydlig smak av det djuren naturligt har betat i hagmarkerna hos fårproducenten. Fårproducenterna finns med på restaurangerna och presenterar uppfödningen på den egna gården, vi kommer också berätta fårets historia från dåtid till nutid, en etnisk naturlig uppfödning med smaker av det naturen erbjuder.
Smakupplevelsen är den del av ett samarbete mellan Länsstyrelsen Kalmar län, LRF, Norra och Södra Kalmar läns Fåravelsföreningar. Sedan 2018 har ett pilotprojekt ”Tackakött ett naturligt gott kött!” genomförts i Kalmar län. Arbetet har samverkat med föreningen exceptionell råvara. Exceptionell Råvara är en ideell föreningsom uppstod när kocken Björn Franzén och journalisten Mattias Kroon ställde sig frågan: Varför finns det inga svenska grisar och kycklingar på de finaste krogarna i Sverige? Ur det behovet föddes idén om ett samarbete mellan kockar och bönder, med det gemensamma målet att utveckla exceptionella svenska råvaror. Varje år provar föreningen råvaror av gris, nöt och fågel och efter pilotprojektet i Kalmar län, numera också lamm och får.”
Vill du smaka ett riktigt gott kött!
Boka på respektive restaurang och på hemsidan ser du meny och priser.
Frågor om projektet
Claes Lövgren, samordningsansvarig
Claes.lovgren@hotmail.com, 070 545 97 04
Svenskt kötts nya foldrar berättar varför du ska välja svenskt kött och ger dig som medveten köttkonsument viktiga anledningar att ha med dig.
Perfekt att skicka med till exempel lammlådor. Beställ hem eller ladda ner på Svenskt Kötts hemsida.
Bild Svenskt Kött
Text och foto Svenskt Kött
De svenska höstlammen är särskilt bra för den biologiska mångfalden men bara en tredjedel av det vi äter är svenskt. Gör skillnad och välj svenskt lammkött.
Höstlammen är särskilt bra för den biologiska mångfalden. De föds på våren och får gå ute på bete och stärka den biologiska mångfalden hela sommaren fram till att hösten kommer. Så här ser den traditionella lammuppfödningen ut i Sverige och majoriteten av alla lamm föds upp på det här sättet. Därför finns det som mest färskt lammkött att få tag på nu på hösten.
Du gör skillnad när du väljer svenskt lammkött – både för miljön och djuren. Får och lamm är utmärkta naturvårdare. De äter gärna sly och buskar, även sådana med taggar på, och håller därmed våra landskap öppna och vackra. Det gör i sin tur att blommor, fåglar och insekter kan leva gott. Svenska får gör helt enkelt en stor insats för att berika den biologiska mångfalden när de betar. Det finns många goda skäl att välja svenskt lammkött som du kan läsa mer om här.
Det är bara ungefär en tredjedel av lammköttet vi äter i Sverige som är svenskt. Resten importeras, framför allt från Nya Zeeland och Irland. De länderna har en mer storskalig produktion och mindre omfattande djurskydd. Till exempel kuperar man svansarna på lammen, något som inte är tillåtet i Sverige. Sverige har relativt liten lammuppfödning om man jämför med andra länder. Den genomsnittliga lammuppfödaren har ca 30 tackor jämfört med Nya Zeeland där genomsnittet är 4000.
I år finns det tyvärr mindre lammkött att få tag på än vanligt. Dels är det en del av sviterna från torkan 2018 då många bönder var tvungna att slakta fler djur än planerat eftersom det inte fanns tillräckligt med bete och vinterfoder. Även ett ökat rovdjurstryck i vissa delar av landet har lett till minskad lammproduktion. Fler fårbönder vill satsa på att föda upp fler lamm så istället för att slakta lamm nu till hösten sparar man lammen och föder upp dem till vuxna tackor som sedan kommer kunna lamma nästa vår. Att de vågar göra det beror på att efterfrågan på svenskt lammkött har ökat.
På höstlamm.se kan du läsa mer om den svenska uppfödningen av lamm där hittar du också inspiration för hur du ska tillaga lamm och våra allra bästa lammrecept.
6 oktober 2020
Under 2019 minskade slakten av ekologiska får och lamm med 10 procent jämfört med 2018. 21 procent av den totala slakten av får och lamm kom från ekologiskt hållna djur, vilket innebär 1 100 ton. Det visar Jordbruksverkets samlade statistik om den ekologiska animalieproduktionen 2019.
I motsats till fåren så ökade slakten av ekologiskt hållna nötkreatur 2019. Slakten ökade med 3 procent till 22 400 ton. Cirka 16 procent av den totala slakten av nötkreatur i Sverige kom därmed från ekologiskt hållna djur. Även slakten av ekologiska grisar och slaktkycklingar ökade. Både den ekologiska grisproduktionen och slaktkycklingproduktionen är liten i förhållande till den totala produktionen av dessa djurslag.
Mer att läsa och grafik
Jordbruksverket: Kött från ekolamm minskade men ekologiskt nötkött ökade 2019 ››
Karin Ericson från Södermanlands Läns Fåravelsförening i Ekot idag.
Lyssna: Ekot ››
Vid SFs Åsstämma i Mora 2019 antogs motion 2 om åldersbestämning vid slakt. Det arbete som gjort under året med frågan redovisas här.
Bakgrund
Idag är det ibland ett lotteri när djur sänds till slakt. Det är en stor spridning på vad som klassas som lamm eller får. Det har hänt att 4 månaders lamm klassats som får och 9 år gamla tackor gått som lamm (stackars den kund som köper detta lamm). Dagens moderna teknik rätt utnyttjad borde kunna eliminera detta fel.
Yrkande
Att SF tar tag i frågan tillsammans med slakten och berörda myndigheter och arbetar för en säkrare klassning mellan lamm och får.
Motionen väcktes på Östgötalamms årsmöte.
Motionen insänd av Östgötalamm
SF har varit i kontakt med slakten och pratat om det här problemet. Slakten tycker det är tråkigt för den enskilde lammproducenten. Det är den mänskliga faktorn som gör att djur ibland klassas fel. När lammen blir klassade som får klagar vi, men inte om ett får blir klassat som lamm.
Vi har även varit i kontakt med handeln som är positiva till en klass till, ungfår.
Vi arbetar vidare med frågan och hoppas på en ändring inom en snar framtid.
Svenska Fåravelsförbundet
Styrelsen
Det finns ett ökande intresse för lufttorkad delikatesschark av medelhavsvariant i Sverige. Hittills har det mest funnits importerade produkter i livsmedels-butikerna, trots att det egentligen finns en lång tradition av att lufttorka kött även på våra breddgrader. Senast ut är Scan som lanserar ett nytt helt svenskt sortiment som ska nå ut i hela landet. Helt enkelt lufttorkade charkuterier av medelhavsvariant från Sverige.
Inledningen är hämtad från en artikel där Svenskt Kött skriver om trenden, och samtidigt passar på att påminna om att de stora producentländerna av lufttorkat är de som använder mest antibiotika.
Lufttorkat lamm och fårkött är ännu så länge en exklusiv produkt som man knappast hittar i sin vanliga matbutik, men det finns svenska mathantverkare som tillverkar fantastiska lufttorkade produkter av lamm och får. I #8 Fårpodden: Förädling del 1 kan man lyssna på Lars Hansson från Bjärhus i nordvästra Skåne som av de äldre utslagsdjuren tillverkar torkade charkprodukter som är bland de mest eftertraktade av gårdens charkuterier. Läs om den prisvinnande Lambettan från Hälsingland här.
Vill man lära sig att göra lufttorkade produkter håller Eldrimner kurser av hög kvalitet, ofta med tyska charkmästare som lärare. Här skriver Anna som gick en av Eldrimners charkkurser, där man endast använde får och getkött för att göra en uppsjö olika sorters korvar och annan chark, om sin upplevelse.
Är man sugen på att prova att torka kött hemma kan man använda den metod som beskrivs här. Man torkar i kylen, och om man använder mindre styckdetaljer kan man på jämförelsevis kort tid njuta eget torkat lamm- eller fårkött.
Har du ett läs- eller filmtips om torkat lamm/fårkött? Tipsa så fyller vi på med fler länkar.
Chark och lufttorkat av lamm och får slår det mesta. Här smakverkstad med charkuterier från Bjärhus Gårdsbutik och Lilla Spännefalla, som samsas med fårostar från Oviken. Foto Elof Nilsson
Årligen sätter Sveriges köttbönder av totalt 3 Mkr i form av branschutvecklingspengen med fokus på minskad klimatpåverkan ökad djuromsorg samt lönsamhet i hela värdekedjan.
Totalt finns 3 000 000 kronor att dela ut och anslagen fördelar sig mellan djurslagen så att projekt inom gris har ca 65 % av medlen att tillgå, nöt har ca 30 % och lamm ca 5 %. Ansökningarna administrera av Svenska Köttföretagen. I beslutsgruppen finns representanter från Sveriges Grisföretagare, Sveriges Nötköttsproducenter, Svenska Fåravelsförbundet och LRF Kött.
Beslutsgruppen anger också vilka kriterier som gäller för utlysningen. Nytt för i år är att kriterierna skiljer sig åt mellan djurslagen gris, nöt och lamm. Kriterierna är satta utifrån varje djurslags behov och utmaningar.
Kriterier för utlysning för lamm
Gemensamt för alla djurslag önskas
Läs mer och om hur man ansöker
Svenska Köttföretagen: Utlysning av Branschutvecklingspengen 2020 ››
Undrar du vad Branschutvecklingspengen pengen är?
Grisföretagaren har en bra artikel som besvarar de flesta frågor.
10 miljoner kronor. Så mycket kräver företrädare för animalieproducenterna i extra statligt anslag för att lindra effekterna av den nya modellen för slakteriernas kontrollavgifter.
Under fredagen samlades representanter för Svensk Fågel, Svenska Köttföretagen och LRF till ett möte med landsbygdsminister Jennie Nilssons (S) statssekreterare Per Callenberg. Mötet gällde de förändringar av slakteriernas kontrollavgifter som införs retroaktivt från och med 1 januari, och som ATL rapporterat om vid ett flertal tillfällen.
För vissa slakterier innebär förändringen en sänkning av avgifterna, medan andra får en rejäl höjning. För till exempel medelstora Gotlands Slagteri innebär förändringen en fördubbling av avgifterna.
Mot slutet av varje slaktavräkning finns ett antal avdrag per gris eller per kilo kött. Men till vilka organisationer går egentligen dessa pengar och vad används de till? Grisföretagaren kollade upp saken.
Gård & Djurhälsan, Stiftelsen Svensk Lantbruksforskning, Svenskt Kött och Svenska Köttföretagen berättar om hur dessa medel bidrar till verksamheterna, varför branschutvecklingspengen kom till och hur det bestäms vilka som ska beviljas medel.
Grisföretagaren: Avdragen på avräkningen – detta används de till ››