banner_180x120
gdjh2015
Knarrhult2018
Backa Fårgård
Banner-2017
Stallmästaren web gif
gimrarna
Tranas2020
Far_gif
siltbergs hemsida
Wiromin2020_liten
Nr1_banner_Faravelsforbundet_180x120px
Elitlamm_180x180
ggi_loop
default logo

Näringspolitik & marknad

Ansvarig marknadsfrågor och näringspolitiskt arbete
Elof NilssonEN_mini
0705-66 58 77
elof.nob@gmail.com

Biträdande marknadsfrågor och näringspolitiskt arbete

Thomas ErikssonTE_mini
070-551 67 52
thomas.eriksson@faravelsforbundet.com

Gudrun Haglund-ErikssonGHE_mini
0583-222 52 alt 0768-48 64 65
gudrun@faravelsforbundet.com

Utlysning av Branschutvecklingspengen 2020

Årligen sätter Sveriges köttbönder av totalt 3 Mkr i form av branschutvecklingspengen med fokus på minskad klimatpåverkan ökad djuromsorg samt lönsamhet i hela värdekedjan.

Totalt finns 3 000 000 kronor att dela ut och anslagen fördelar sig mellan djurslagen så att projekt inom gris har ca 65 % av medlen att tillgå, nöt har ca 30 % och lamm ca 5 %. Ansökningarna administrera av Svenska Köttföretagen. I beslutsgruppen finns representanter från Sveriges Grisföretagare, Sveriges Nötköttsproducenter, Svenska Fåravelsförbundet och LRF Kött.

Beslutsgruppen anger också vilka kriterier som gäller för utlysningen. Nytt för i år är att kriterierna skiljer sig åt mellan djurslagen gris, nöt och lamm. Kriterierna är satta utifrån varje djurslags behov och utmaningar.

Kriterier för utlysning för lamm

  • Undersöka möjligheten att införa en extra slaktkategori på svenska slakterier mellan lamm och får.

Gemensamt för alla djurslag önskas

  • Projekt som är innovativa och nytänkande.
  • Projekt som uppmuntrar samarbete mellan flera aktörer som genomför projekten och bidrar till finansiering.
  • Projekt som bidrar till lönsamhet i hela värdekedjan.

Läs mer och om hur man ansöker
Svenska Köttföretagen: Utlysning av Branschutvecklingspengen 2020 ››

Undrar du vad Branschutvecklingspengen pengen är?
Grisföretagaren har en bra artikel som besvarar de flesta frågor.

Reviderad förvaltningsplan för vildsvin klar

En reviderad nationell förvaltningsplan för vildsvin har nu arbetats fram. Syftet med planen är att den ska vara ett stöd i förvaltningen av den svenska vildsvinspopulationen, vid framtagande av regionala förvaltningsplaner och vid utarbetandet av lokala förvaltningsstrategier och målsättningar.

– Planen ska också vara ett stöd för samverkan mellan olika myndigheter som behöver hantera gemensamma frågor, exempelvis att förebygga skador av vildsvin eller vid sjukdomsutbrott, berättar Christer Pettersson vid viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.

Läs mer
Naturvårdsverket: Reviderad förvaltningsplan för vildsvin klar ››

Länk till förvaltningsplanen hittar du på denna sida: Förvaltningsplan för vildsvin ››

Ny standard för Lammköttskvalitet klar!

Målet med Projekt Lammlyftet är att skapa en svensk standard för lammköttskvalitet som ska tillämpas för alla olika produktionsmodeller och i alla led i produktionskedjan.

Manualen kommer digitaliseras och ska kunna användas av lammproducenter, slakterier och förädlingsföretag.

För att kunna skapa manualen har man tagit fram en svensk standard för lammköttskvalitet. Standarden innehåller parametrar som påverkar kvalitetsegenskaperna storlek, konformation, fettgrupp, smak, mörhet, saftighet och hållbarhet hos det svenska lammköttet, oavsett vilken ras lammet har eller vilken uppfödningsmodell som tillämpats.

Här finns den nya standarden ››
Mer om Lammlyftet och Handlingsplan Lamm ››

lammlyftetstandard

LL_LIGGANDE_POS_RGBEU-flagga+Europeiska+jordbruksfonden+färg

Rekordpris för svenskt lammkött ger framtidstro

Pressmeddelande från LRF Kött
Intresset för svenskt lammkött ökar. Priset till lammproducenterna ligger nu 10 kronor högre per kilo jämfört med förra året. “Konsumenterna är villiga att betala extra för att de vet att köttet kommer från djur uppfödda med god djuromsorg som betar utomhus under sommaren”, säger Viktoria Östlund, LRFs expert på lammkött.

Fortfarande äter svenskarna i snitt fortfarande lite lammkött, drygt två kilo per person och år. Totalkonsumtionen under de tre första kvartalen 2019 var drygt 12 000 ton, varav nära 9 000 ton importerades. Men intresset för svenskt lammkött ökar.

Just nu får lammuppfödarna 56 kronor kilot, tio kronor mer än motsvarande vecka 2019. Toppriset till lammproducenterna var 63 kronor i juni förra året, medan priset för konsument i butik ofta ligger på flera hundra kronor.

Vågar satsa på lammuppfödning
– Priset till lammuppfödarna har släpat efter länge. Nu har prisnivån äntligen ökat. Efterfrågan på svenskt lamm är god och ökar både i butik och på restaurang. Det i kombination med att priset stiger är en viktig signal att våga satsa på lammuppfödning, säger Viktoria Östlund på LRF Kött.

Antalet lammföretagare i Sverige har minskat från 7 910 år 2015 till 6 869 förra året. Förutom lönsamheten, där svenska lammköttsuppfödarna fortfarande får mindre än genomsnittet i EU, är den stora utmaningen att två tredjedelar av allt lammkött som säljs i Sverige är importerat. Köttet reser långväga från andra sidan jordklotet, där Nya Zeeland och Australien, tillsammans med Irland, är de största exportländerna.

Hållbarhetsdebatten talar för svenskt lamm
– Dagens klimat- och hållbarhetsdebatt bör på sikt leda till ökad svensk lammuppfödning och minskad import. Konsumenterna är måna om att välja kött från djur som får god omsorg och även vårdar vår natur, tror Viktoria Östlund.

Nu börjar den stora lamningssäsongen.

Fårstölderna ökar enligt avelsförbund

Allt fler får och lamm försvinner spårlöst från gårdar runt om i landet – men statistik saknas om hur vanligt det är.

– Man måste lyfta upp att det här pågår och att det är fel, säger Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande i Svenska Fåravelsförbundet. Magkänslan är att stölderna har ökat. Dels har djurägare kontaktat mig, men det har även framkommit på möten att de drabbats av stölder, både på bete och i stallarna. Men om det är organiserat eller ej är svårt att säga, säger Gudrun Haglund-Eriksson.

Hos polisen är man medveten om att bristen på brottskod gör det omöjligt att ta fram statistik över djurstölderna.
– Denna typ av stöldbrott utreds där brottet begås. Det finns inte någon särskild brottskod för stöld av kreatur, utan kreaturen registreras som ett föremål. Det är därför inte möjligt att ta fram sådan statistik, skriver Stefan Marcopoulos, pressekreterare
 på Polisens kommunikationsavdelning.

Hela artikeln: Fårstölderna ökar enligt avelsförbund ››

Färre nötkreatur och får på svenska gårdar

Mellan juni 2018 och juni 2019 har antalet nötkreatur och får minskat medan antalet grisar och fjäderfä har ökat. Det visar den statistiska undersökning om antalet lantbruksdjur i Sverige som Jordbruksverket gör årligen.

Bland fåren har såväl tackor som baggar minskat men minskningen är störst för lamm. Totalt sett har antalet får minskat med uppskattningsvis 6,5 procent.

Antalet företag som bedriver djurproduktion med lantbruksdjur har generellt minskat mellan juni 2018 och juni 2019. Antalet företag med får uppskattas ha minskat med mer än 7 procent sedan juni 2018. Uppgifterna för får bygger på urvalsundersökningar och ska tolkas med viss försiktighet. Att det är en minskning av antalet företag är dock statistiskt säkerställt.

Den pågående trenden att företagen med djur blir större och större med fler djur per jordbruk fortsätter också år 2019.

Jordbruksverkets statistik från juni 2019 finns nu publicerad: Lantbrukets djur i juni 2019 ››
Klicka Tabeller för att närmare studera statistiken.

Jordbruksverkets pressmeddelande ››

Förbrukningen av importerat kött fortsätter att minska

För tredje året i rad minskar svenskarnas förbrukning av importerat kött, det visar den beräkning som Jordbruksverket gjort för första halvåret 2019. Importen har minskat för samtliga större köttslag och för griskött är minskningen inne på sjätte året. Den svenska produktionen av kött har utvecklats åt olika håll samtidigt som den svenska marknadsandelen fortsätter att stärkas.

– Idag vill många konsumenter bidra till en minskad negativ miljöpåverkan genom att rannsaka vilka livsmedel som hamnar i varukorgen. Att äta mat som är bra för hälsan är viktigt för många och intresset för vegetariskt är fortsatt starkt. Djuretik och antibiotika är frågor prioriteras högt hos konsumenter som vill äta hållbart. Utvecklingen innebär en konkurrensfördel för närproducerad, svensk mat och gynnar inte minst köttet där den svenska produktionen är förknippad med många mervärden, säger Åsa Lannhard Öberg som är jordbrukspolitisk utredare.

Jordbruksverket vill lyfta fram tre delar i utvecklingen av köttmarknaden under januari-juni 2019 jämfört med samma period 2018:

  • Den totala förbrukningen av kött minskade med 3,1 procent, vilket är en något större minskning än vid den förra halvårsavstämningen. Under första halvåret förbrukade vi i genomsnitt 15,6 kg griskött, 11,9 kg nötkött, 0,75 kg lammkött och 11,1 kg matfågel. Förbrukning är inte samma sak som konsumtion, utan visar åtgången av kött i slaktad vikt för att tillgodose vår konsumtion. En bra tumregel är att halvera förbrukningssiffran för att få fram vad som hamnar på tallriken.
  • Importen av samtliga köttslag minskade. Trenden med en minskad import har pågått under flera år nu, allra mest för griskött. Efter tjugo år med stadigt ökad import av kött vände utvecklingen. Det är med andra ord importerat kött vi äter allt mindre av.
  • Vi äter en större andel svenskt kött. Importen minskar i något snabbare takt än vad förbrukningen gör och detta leder till att den svenska marknadsandelen ökar. Marknadsandelen var under första halvåret i år 76,5 procent för griskött, 59,7 procent för nötkött, 26,6 procent för lammkött och 71,3 procent för matfågel.

Hela artikeln
Jordbruksverket: Förbrukningen av importerat kött fortsätter att minska ››

P4 Västernorrland om får och ekonomi

Det finns ett stort intresse för att köpa lammkött. Men slakteriernas prissättning hjälper inte den norrländska fårnäringen, säger Thomas Eriksson, fårbonde i Liden.

Thomas Eriksson säger att en orsak till att det blivit mindre intressant att ha får är för att slakterierna i norr betalar sämre än i övriga Sverige.
Närmaste slakteri här är Nyhlens Hugosons i Ullånger men Thomas Eriksson kör sina lamm den mycket längre sträckan till HK Scans slakteri i Rättvik.
– Just nu, vecka arton, skiljer det nio kronor. Från 41 kronor hos Nyhléns Hugosons till 50 kronor hos HK Scan. Ja, det blir längre att åka, tyvärr, men jag måste se till min egen plånbok och mitt företag. Jag tycker synd om de fårägare som bor längre norrut och inte kan välja.

Lyssna: Lägre ersättning till norrländska fårbönder ››

Många fårägare i Västernorrland har bara några få får, och kanske upp till ett femtontal. Man skär inte guld men det går runt ekonomiskt säger Ingemar och Margareta Holmberg.

Nio tackor och arton lamm finns just nu i fårhuset hemma hos Ingemar och Margareta Holmberg i Nyland, Härnösand. Ingemar har haft får ända sedan han var barn och vill gärna fortsätta.

Lyssna: Därför har man får som hobby ››

 

I december 2018 fanns det 417 000 får i Sverige

Det är den första skattningen av samtliga får inom jordbruksstatistiken sedan 1950-talet.

EU-lagstiftningen innebär att Sverige ska redovisa statistik om antalet får i December till Eurostat. Jordbruksverket brukar modellera antalet utifrån juniräkningen. För första gången använde Jordbruksverket i år resultatet från den får- och geträkning som görs i december varje år för att statistiskt räkna upp antalet får i Sverige, fördelat på tackor, baggar och lamm.

Antalet jordbruksföretag med får var i december 2018, ca 1 000 st färre än i juni 2018. Nästan alla jordbruksföretag har tackor och baggar medan ungefär hälften har lamm.

Resultatet visar att ca 45 000 får finns på platser som definitionsmässigt inte är jordbruksföretag. Den totala fårpopulationen i Sverige uppskattas därför i december 2018 vara drygt 417 000 djur, varav nästan 75 % är tackor och baggar.

Läs mer
Jordbruksverket: I december 2018 fanns det 417 000 får i Sverige ››

Svensken suktar efter svenskt lammkött

Ett pressmeddelande som LRF Kött skickat ut har genom TT fått stort genomslag i svensk press.


Svensken suktar efter svenskt lammkött

Priset på svenskt lammkött når nya rekordhöjder, konstaterar man nöjt från LRF. Lammköttsproducenterna hoppas att efterfrågan håller i sig.

Efterfrågan på lamm från svenska marker är hög, samtidigt som förra sommarens torka gjorde att många fårbesättningar fick slaktas. Det har fått priset på svenskt lammkött att raka i höjden.
– Det är rekordpriser vid den här tiden på året, säger Viktoria Östlund, expert på lamm på Lantbrukarnas riksförbund, LRF.

Till påsk äter vi mycket lamm, men ännu är vi inte där. Ändå är efterfrågan så hög nu att priset på kött stigit sedan några veckor. Lammbönderna får 55 kronor per kilo lammkött, vilket är rekordmycket betalt.

Viktoria Östlund hoppas att svenskarnas smak för lammkött kan hålla i sig.
– Vi har märkt en ökad efterfrågan. Lammkött är miljösmart.

Hela artikeln
Svenska Dagbladet: Svensken suktar efter svenskt lammkött ››

Färsk produktions- och slaktstatistik

Svenska Köttföretagen har tagit fram en statistikdatabas tillsammans med LRF Kött och Jordbruksverket med statistik över gris-, nöt- och lammproduktion. Databasen innehåller allt du behöver veta för att hålla dig uppdaterad.

Plattformen uppdateras varje vecka.

Här är senaste rapporten ››

Alla som vill är fria att använda statistiken och bilderna men uppmanas att källhänvisa.

Behöver vi möjlighet att hålla får i utedrift utan ligghall?

Projektet Ökad utevistelse för får genom ranchdrift har fått medel av Jordbruksverket för att undersöka om förändrad lagstiftning gällande utedrift under vinterhalvåret kan öka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion samtidigt som djurvälfärden bibehålls eller förbättras. Projektet har nyss startat och man vill nu sondera fårnäringens intresse för ranchdrift.

Den här korta enkätundersökningen vänder sig till fårägare som är intresserade att öka utevistelsen för sina får genom ranchdrift. Projektet Ökad utevistelse för får – som drivs av LRF Kött – vill sondera intresset att öka flexibiliteten kring ligghallskravet för får.

Till enkäten ››

Frågor? Kontakta projektledaren Titti Strömne, tel 070-589 32 33.


Jordbruksverkets information om ligghall för djur som är ute under vintern finns här.

Så kan svenskt kött räddas

Efter sommarens torka tampas nu svenska lantbrukare med den värsta krisen på många år. Många kommer få det svårt ekonomiskt i höst men svensk livsmedelsproduktion kan fortfarande räddas.

Om dagligvaruhandeln och konsumenter skulle kunna tänka sig att betala några kronor mer för kotletten eller biffen när de handlar så skulle svensk köttproduktion kunna räddas. Det är en samlad bild som delas av LRF och organisationerna Sveriges Nötköttsproducenter, Sveriges Grisföretagare, Svenska Fåravelsförbundet och Lammproducenterna.

– Vi vill berätta hur verkligheten ser ut och få konsumenterna att förstå att vi inte klarar detta själva. Marginalerna finns inte i den här branschen och någonstans måste pengarna komma ifrån. Det nationella krispaketet är ju bra, men täcker bara en bråkdel av det som behövs, säger Jan Forsell, ordförande Sveriges Nötköttsproducenter.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Så kan svenskt kött räddas ››