Kött & marknad

I veckan sände TV4 ett inslag om djurplågeri på slakteri. Böndernas och branschens reaktion är att det är totalt oacceptabelt.

Text och bild av Svenskt Kött

I veckan har TV4 sänt ett nyhetsinslag med filmer från ett mindre slakteri i södra Sverige som visar när en slaktare plågar djur innan slakt och totalt missköter sin uppgift. Den svenska köttbranschen är eniga om att det är fullständigt oacceptabelt. Ett slakteri som misskött sig så fatalt ska inte få bedriva verksamhet och det är bra att sådana här fall avslöjas så att det kan anmälas. Vederbörande har blivit polisanmäld och i en artikel i Ystads allehanda säger Livsmedelsverkets avdelningschef för södra Sverige att man hämtat hem sin kontrollutrustning från slakteriet. Utan den får ingen slakt utföras. Slakteriet är inte medlem i någon av branschorganisationerna, men hade så varit fallet skulle det blivit uteslutet omedelbart.

Som bonde är det fruktansvärt att se bilder från en slakt där djuren plågats.

Bönderna Elof och Tomas om djurplågeri på slakteriet

– De bilder vi sett den här veckan är vidriga. Det är en stor skam att se hur djuren på det här slakteriet plågas. Jag som bonde har lagt hela mitt engagemang i att se till att mina djur har det bra från den stunden de kommer till världen och det är också mitt ansvar att se till att de får en värdig avslutning på livet. För att jag ska kunna vara stolt över min produktion behöver jag vara trygg och säker på att transporten och slakten är lika respektfull och värdig. säger Elof Nilsson, får och nötdjursbonde på Nors gård.

Den svenska köttbranschen står för att djur alltid ska behandlas med respekt och vördnad. Djur som föds upp i Sverige ska ha ett gott och värdigt liv där de får möjlighet att utöva sina naturliga beteenden och ha det bra ända in i slutet.

– Jag tror att vi alla inom branschen kan skriva under på att inget djur ska behandlas på det här sättet. Det är ju ett lagbrott. Det finns folk som begår brott och de ska straffas. Det handlar ju också om kontrollerna som har brustit och behöver ses över. säger Tomas Olsson, fårbonde på Norrby gård. Han fortsätter:

– Jag känner ett stort ansvar för det är mina djur hela vägen; från gården till att de transporteras ända fram till avlivningen. Då måste jag också veta att de tas om hand på ett bra sätt på slakteriet. Jag känner väl till personalen på slakteriet som vi anlitar och jag känner en trygghet i att mina djur har det bra in i det sista. Innan Coronapandemin såg jag alltid till att åka med till vårt slakteri minst en gång per år för att känna mig säker på att det känns bra, och det tänker jag fortsätta med så snart det blir möjligt. När jag lämnar mina djur vidare då vet jag att de behandlas med respekt.

Sveriges lagstiftning vad gäller djuromsorg är strikt kring att djur inte ska utsättas för lidande, i synnerhet inte i samband med slakt, och därför ska alla djur undantagslöst bedövas innan avlivningen.

På 95 procent av alla slakterier i Sverige hade en sådan här incident aldrig kunnat ske eftersom det ständigt finns veterinärer från Svenska Livsmedelsverket närvarande som besiktigar djur, både vid ankomst till slakteriet och efter avlivning. Vid mindre slakterier gör den officiella veterinären enligt nuvarande kontrollsystem bara korta besök. Branschen ser nu över hur den kan påverka för att det ska bli bättre kontroller som säkerställer djurskyddet även på små slakterier. [länk till artikeln om djurkontrollerna]

Läs mer om svensk djuruppfödning och svensk djurskyddslag här.

Sveriges krav på bedövning före avlivning ser ut att stå stadigt efter domslut i EU-domstolen om rituell slakt.

EU-domstolen hävdar att det allmänintresse som djurskyddet utgör, och det utrymme som EU:s djurskyddslagstiftning ger för medlemsländer att gå längre än vad det gemensamma regelverket säger, är starkare än rätten att följa religiösa ritualer vid slakt.

Läs mer
ATL: EU-domstolen: Totalförbud mot obedövad slakt okej

Anna Törnfelt med flera om minskad lammproduktion och ökad konsumtion av svenskt kött på P4 Gotland.

Anna berättade också om rovdjursproblemen för reportern, och att många slutar på grund av vargangrepp eller oro för angrepp, men det klipptes bort. P4 Gotland har sagt att de ville ha en lokal vinkel, men när ämnet är nationell statistik blir det missvisande.

Importen av får- och lammkött ökar – torkan 2018 en anledning ››

Vi äter mer svenskt kött under pandemin – trots minskad köttkonsumtion ››

Resultatet av projektet Fossilfritt Kött, ett LRF:s Hållbara Gotlandprojekt i samarbete med Gotlands Slagteri, lanseras nu under namnet Klimatsmartare kött.

Idisslare, som exempelvis får och kor, ger upphov till klimatpåverkan på flera sätt. Den största påverkan kommer från metanet som bildas i djurens magar när de idisslar. Det pågår en del forskning om hur vi kan minska metangasutsläppen från idisslare, men än så länge har man inte svaret på den frågan. Under tiden fokuserar gårdarna på att minska klimatavtrycket från de utsläppskällor som man kan påverka redan idag.

Som stöd till gårdarna och för att kunna visa vilka åtgärder man fokuserat på används en speciellt framtagen checklista för klimatsmartare kött. Tack vare checklistan blir det lättare för gårdarna att bocka av de åtgärder som krävs för att köttet ska vara klimatsmartare.

Kolla in Klimatsmartare kötts nya hemsida ››

Smaksuccé för tackaköttet!

Den 29 oktober genomfördes ett unikt ”smakmöte” där bland annat Christer och Annika från Runstens gård och Caroline och Magnus från Mittlandsgården presenterade sina får- och lammprodukter för doktor i smak Johan Swahn och hotellägare Christofer Johansson på Hotell Borgholm. Provningen var en del av projektet ”Tackakött ett naturligt gott kött!” som drivs genom ett samarbete mellan länsstyrelsen i Kalmar län, LRF Sydost, Norra och Södra Kalmar läns Fåravelsföreningar.

En av leverantörerna av kött till provningen var Annika och Christer från Runstens gård på Öland. De var även med på provningen och middagen på kvällen.
Berätta, hur var smakprovningen för er?
– Jo men det var mycket intressant att först få höra föreläsningen med professor Johan Svan och hur han berättade om de olika smakupplevelserna man kan ha med kött. Smal, doft, saftighet och textur. Sen smakade vi olika årgångar av kött. Ett som 3 år, ett 5 år och ett 7 år. Totalt så var det nio olika prover.

Vad blev det för resultat?
– Ja, det var ju det som var det roliga att det äldsta djuret fick de bästa poängen. Kockarna uppskattar fylligheten i smaken och fettet på det äldre djuret. Christer och jag var kvar på middagen och det var ju också väldigt gott när man fick alla tillbehör till också..

Vad gör ni? Varför blir ert kött så bra?
– Ha ha, det kan vi ju inte avslöja. Fåren går ju ute mesta delen av tiden – så länge det går mellan april och november. Sen ger vi dem mest egenproducerat foder. Vi odlar ensilage, spannmål och ärtor. Vi försöker få dem att äta så mycket ensilage som möjligt men vår och höst så får de kraftfoder också, även lammen.

Tror ni tackaköttet kommer att ta fart?
– Ja vi hoppas ju på det. De personer som har köpt i vår gårdsbutik kommer ju igen och vill ha mer. Totalt sett så kommer det bli mer populärt tror vi, men det behövs ju att hela produktionsledet hjälps åt – leverantörer, slakterier, restauranger och butiker. Det är bra att det finns större övergripande projekt som detta för att driva på det framåt. Annars hade ju inte lamm och fårköttet kommit med på Exceptionell Råvaras provsmakningar.

Christofer Johansson är restauratör på Hotell Borgholm och stod värd för provningen tillsammans med Johan Svan som är forskare inom Sensory Marketing med focus på att utveckla smak och måltidsuppplevelser.
Hur upplevde du provningen?
– Det är så intressant när man pratar den gastronomiska delen av en matupplevelse. Hur vi ska kommunicera smak och textur på kött tillsammans? Ett språk. Vi fick ett också ett mycket positivt utbyte med producenterna. Det var stor skillnad på det smakmötet vi hade i Kalmar 2018 och det vi hade nu.

Hur upplever du tackaköttet?
– Det är helt underbart. Vi som har testat det förstår vilken fantastisk råvara det är.

Hur ser du på utvecklingen framåt för tackaköttet?
Jo men det ser jag positivt på. Vill gärna ha får och tacka på menyn. Frågan är om det finns de volymer som vi behöver? Det som är viktigt nu är att få producenterna att förstå vilken skillnad det är på bra kvalitet och mindre bra och att de utvecklar uppfödningskoncept för att få en mer jämn kvalitet på köttet. Jag har tagit det som var kvar från de djuren vi provsmakade i torsdags och fortsatt utveckla det tillsammans med Rosas för charkuterier tillsammans med de torkade örter vi har från vår kryddträdgård. Jag säger precis som Annika och Christer, att det är viktigt att alla leden måste hjälpas åt för att råvaran ska nå konsument. Det behöver landa i färdiga produkter som konsumenten enkelt kan ta till sig och att tackakött framställs som en exklusiv produkt.

Så här arbetar vi framåt i projektet – Claes Löfgren, samordningsansvarig för projektet Tackakött ett naturligt gott kött.

• Först och främst så genomförs ett nytt smakmöte på Slottsrestaurangen i Kalmar den 13 november. Därefter kommer vi att satsa på 2021 eftersom covid-19 har satt käppar i hjulet för verksamheten.
• Vi ska genomföra en kunskapsdagen där vi berättar om allt vad vi har lärt oss. Då bjuder vi in kockar, slakterier både stora och små, LRF Kött och Svenska Fåravelsföreningen. Vi ska då ha en workshop, där vi diskuterar konkreta lösningar för att lansera tackaköttet på restaurang.
• Dessutom genomför vi två nya smakmöten 2021 med Johan Swahn för att få fram ett tydligt språk på vad tackakött smakar. Fem restauranger kommer att ha tackakött på menyn under 2021 vid ett flertal tillfällen. Vi kommer även ha en fortsatt dialog med slakterier och branschen för att få bättre betalt för tackakött.

Har du frågor om projektet?
Kontakta Claes Lövgren som är samordningsansvarig
claes.lovgren@hotmail.com
070-545 97 04

Välkommen på en smakupplevelse av får/tacka.

På Slottsrestaurangen Kalmar och Hotell Borgholm kommer det att serveras en unik meny innehållande kött från äldre får/tackor. Ett mört, smakrikt kött med en tydlig smak av det djuren naturligt har betat i hagmarkerna hos fårproducenten. Fårproducenterna finns med på restaurangerna och presenterar uppfödningen på den egna gården, vi kommer också berätta fårets historia från dåtid till nutid, en etnisk naturlig uppfödning med smaker av det naturen erbjuder.

Smakupplevelsen är den del av ett samarbete mellan Länsstyrelsen Kalmar län, LRF, Norra och Södra Kalmar läns Fåravelsföreningar. Sedan 2018 har ett pilotprojekt ”Tackakött ett naturligt gott kött!” genomförts i Kalmar län. Arbetet har samverkat med föreningen exceptionell råvara. Exceptionell Råvara är en ideell föreningsom uppstod när kocken Björn Franzén och journalisten Mattias Kroon ställde sig frågan: Varför finns det inga svenska grisar och kycklingar på de finaste krogarna i Sverige? Ur det behovet föddes idén om ett samarbete mellan kockar och bönder, med det gemensamma målet att utveckla exceptionella svenska råvaror. Varje år provar föreningen råvaror av gris, nöt och fågel och efter pilotprojektet i Kalmar län, numera också lamm och får.”

Vill du smaka ett riktigt gott kött!
Boka på respektive restaurang och på hemsidan ser du meny och priser.

• Hotell Borgholm, torsdag 29 oktober 2020, info@hotellborgholm.com, 0485 770 60
• Slottsrestaurangen Kalmar, fredag 13 november 2020, charlotta@slottsrestaurangenkalmar.se, 0480 100 20

Frågor om projektet
Claes Lövgren, samordningsansvarig
Claes.lovgren@hotmail.com, 070 545 97 04

Svenskt kötts nya foldrar berättar varför du ska välja svenskt kött och ger dig som medveten köttkonsument viktiga anledningar att ha med dig.

Perfekt att skicka med till exempel lammlådor. Beställ hem eller ladda ner på Svenskt Kötts hemsida.

Bild Svenskt Kött

Text och foto Svenskt Kött

De svenska höstlammen är särskilt bra för den biologiska mångfalden men bara en tredjedel av det vi äter är svenskt. Gör skillnad och välj svenskt lammkött.

Höstlammen är särskilt bra för den biologiska mångfalden. De föds på våren och får gå ute på bete och stärka den biologiska mångfalden hela sommaren fram till att hösten kommer. Så här ser den traditionella lammuppfödningen ut i Sverige och majoriteten av alla lamm föds upp på det här sättet. Därför finns det som mest färskt lammkött att få tag på nu på hösten.

Lamm gör stor insats för biologiska mångfalden

Du gör skillnad när du väljer svenskt lammkött – både för miljön och djuren. Får och lamm är utmärkta naturvårdare. De äter gärna sly och buskar, även sådana med taggar på, och håller därmed våra landskap öppna och vackra. Det gör i sin tur att blommor, fåglar och insekter kan leva gott. Svenska får gör helt enkelt en stor insats för att berika den biologiska mångfalden när de betar. Det finns många goda skäl att välja svenskt lammkött som du kan läsa mer om här.

Bara en tredjedel svenskt

Det är bara ungefär en tredjedel av lammköttet vi äter i Sverige som är svenskt. Resten importeras, framför allt från Nya Zeeland och Irland. De länderna har en mer storskalig produktion och mindre omfattande djurskydd. Till exempel kuperar man svansarna på lammen, något som inte är tillåtet i Sverige. Sverige har relativt liten lammuppfödning om man jämför med andra länder. Den genomsnittliga lammuppfödaren har ca 30 tackor jämfört med Nya Zeeland där genomsnittet är 4000.

Behövs fler svenska lamm

I år finns det tyvärr mindre lammkött att få tag på än vanligt. Dels är det en del av sviterna från torkan 2018 då många bönder var tvungna att slakta fler djur än planerat eftersom det inte fanns tillräckligt med bete och vinterfoder.  Även ett ökat rovdjurstryck i vissa delar av landet har lett till minskad lammproduktion. Fler fårbönder vill satsa på att föda upp fler lamm så istället för att slakta lamm nu till hösten sparar man lammen och föder upp dem till vuxna tackor som sedan kommer kunna lamma nästa vår. Att de vågar göra det beror på att efterfrågan på svenskt lammkött har ökat.

På höstlamm.se kan du läsa mer om den svenska uppfödningen av lamm där hittar du också inspiration för hur du ska tillaga lamm och våra allra bästa lammrecept.

6 oktober 2020

Under 2019 minskade slakten av ekologiska får och lamm med 10 procent jämfört med 2018. 21 procent av den totala slakten av får och lamm kom från ekologiskt hållna djur, vilket innebär 1 100 ton. Det visar Jordbruksverkets samlade statistik om den ekologiska animalieproduktionen 2019.

I motsats till fåren så ökade slakten av ekologiskt hållna nötkreatur 2019. Slakten ökade med 3 procent till 22 400 ton. Cirka 16 procent av den totala slakten av nötkreatur i Sverige kom därmed från ekologiskt hållna djur. Även slakten av ekologiska grisar och slaktkycklingar ökade. Både den ekologiska grisproduktionen och slaktkycklingproduktionen är liten i förhållande till den totala produktionen av dessa djurslag.

Mer att läsa och grafik
Jordbruksverket: Kött från ekolamm minskade men ekologiskt nötkött ökade 2019 ››

Karin Ericson från Södermanlands Läns Fåravelsförening i Ekot idag.

Lyssna: Ekot ››

Vid SFs Åsstämma i Mora 2019 antogs motion 2 om åldersbestämning vid slakt. Det arbete som gjort under året med frågan redovisas här.

Motion 2 2019 Åldersbestämning vid slakt

Bakgrund
Idag är det ibland ett lotteri när djur sänds till slakt. Det är en stor spridning på vad som klassas som lamm eller får. Det har hänt att 4 månaders lamm klassats som får och 9 år gamla tackor gått som lamm (stackars den kund som köper detta lamm). Dagens moderna teknik rätt utnyttjad borde kunna eliminera detta fel.

Yrkande
Att SF tar tag i frågan tillsammans med slakten och berörda myndigheter och arbetar för en säkrare klassning mellan lamm och får.

Motionen väcktes på Östgötalamms årsmöte.

Motionen insänd av Östgötalamm

Resultat av arbetet med Motion 2 – 2019

SF har varit i kontakt med slakten och pratat om det här problemet. Slakten tycker det är tråkigt för den enskilde lammproducenten. Det är den mänskliga faktorn som gör att djur ibland klassas fel. När lammen blir klassade som får klagar vi, men inte om ett får blir klassat som lamm.

Vi har även varit i kontakt med handeln som är positiva till en klass till, ungfår.

Vi arbetar vidare med frågan och hoppas på en ändring inom en snar framtid.

Svenska Fåravelsförbundet
Styrelsen

Det finns ett ökande intresse för lufttorkad delikatesschark av medelhavsvariant i Sverige. Hittills har det mest funnits importerade produkter i livsmedels-butikerna, trots att det egentligen finns en lång tradition av att lufttorka kött även på våra breddgrader. Senast ut är Scan som lanserar ett nytt helt svenskt sortiment som ska nå ut i hela landet. Helt enkelt lufttorkade charkuterier av medelhavsvariant från Sverige.

Inledningen är hämtad från en artikel där Svenskt Kött skriver om trenden, och samtidigt passar på att påminna om att de stora producentländerna av lufttorkat är de som använder mest antibiotika.

Lufttorkat lamm och fårkött är ännu så länge en exklusiv produkt som man knappast hittar i sin vanliga matbutik, men det finns svenska mathantverkare som tillverkar fantastiska lufttorkade produkter av lamm och får. I #8 Fårpodden: Förädling del 1 kan man lyssna på Lars Hansson från Bjärhus i nordvästra Skåne som av de äldre utslagsdjuren tillverkar torkade charkprodukter som är bland de mest eftertraktade av gårdens charkuterier. Läs om den prisvinnande Lambettan från Hälsingland här.

Vill man lära sig att göra lufttorkade produkter håller Eldrimner kurser av hög kvalitet, ofta med tyska charkmästare som lärare. Här skriver Anna som gick en av Eldrimners charkkurser, där man endast använde får och getkött för att göra en uppsjö olika sorters korvar och annan chark, om sin upplevelse.

Är man sugen på att prova att torka kött hemma kan man använda den metod som beskrivs här. Man torkar i kylen, och om man använder mindre styckdetaljer kan man på jämförelsevis kort tid njuta eget torkat lamm- eller fårkött.

Har du ett läs- eller filmtips om torkat lamm/fårkött? Tipsa så fyller vi på med fler länkar.

Chark och lufttorkat av lamm och får slår det mesta. Här smakverkstad med charkuterier från Bjärhus Gårdsbutik och Lilla Spännefalla, som samsas med fårostar från Oviken. Foto Elof Nilsson

Årligen sätter Sveriges köttbönder av totalt 3 Mkr i form av branschutvecklingspengen med fokus på minskad klimatpåverkan ökad djuromsorg samt lönsamhet i hela värdekedjan.

Totalt finns 3 000 000 kronor att dela ut och anslagen fördelar sig mellan djurslagen så att projekt inom gris har ca 65 % av medlen att tillgå, nöt har ca 30 % och lamm ca 5 %. Ansökningarna administrera av Svenska Köttföretagen. I beslutsgruppen finns representanter från Sveriges Grisföretagare, Sveriges Nötköttsproducenter, Svenska Fåravelsförbundet och LRF Kött.

Beslutsgruppen anger också vilka kriterier som gäller för utlysningen. Nytt för i år är att kriterierna skiljer sig åt mellan djurslagen gris, nöt och lamm. Kriterierna är satta utifrån varje djurslags behov och utmaningar.

Kriterier för utlysning för lamm

• Undersöka möjligheten att införa en extra slaktkategori på svenska slakterier mellan lamm och får.

Gemensamt för alla djurslag önskas

• Projekt som är innovativa och nytänkande.
• Projekt som uppmuntrar samarbete mellan flera aktörer som genomför projekten och bidrar till finansiering.
• Projekt som bidrar till lönsamhet i hela värdekedjan.

Läs mer och om hur man ansöker
Svenska Köttföretagen: Utlysning av Branschutvecklingspengen 2020 ››

Undrar du vad Branschutvecklingspengen pengen är?
Grisföretagaren har en bra artikel som besvarar de flesta frågor.

10 miljoner kronor. Så mycket kräver företrädare för animalieproducenterna i extra statligt anslag för att lindra effekterna av den nya modellen för slakteriernas kontrollavgifter.

Under fredagen samlades representanter för Svensk Fågel, Svenska Köttföretagen och LRF till ett möte med landsbygdsminister Jennie Nilssons (S) statssekreterare Per Callenberg. Mötet gällde de förändringar av slakteriernas kontrollavgifter som införs retroaktivt från och med 1 januari, och som ATL rapporterat om vid ett flertal tillfällen.

För vissa slakterier innebär förändringen en sänkning av avgifterna, medan andra får en rejäl höjning. För till exempel medelstora Gotlands Slagteri innebär förändringen en fördubbling av avgifterna.

ATL: Köttproducenter vill ha 10 miljoner kronor extra ››

Mot slutet av varje slaktavräkning finns ett antal avdrag per gris eller per kilo kött. Men till vilka organisationer går egentligen dessa pengar och vad används de till? Grisföretagaren kollade upp saken.

Gård & Djurhälsan, Stiftelsen Svensk Lantbruksforskning, Svenskt Kött och Svenska Köttföretagen berättar om hur dessa medel bidrar till verksamheterna, varför branschutvecklingspengen kom till och hur det bestäms vilka som ska beviljas medel.

Grisföretagaren: Avdragen på avräkningen – detta används de till ››