Näringspolitik & marknad

Svenska Köttföretagen har tagit fram en statistikdatabas tillsammans med LRF Kött och Jordbruksverket med statistik över gris-, nöt- och lammproduktion. Databasen innehåller allt du behöver veta för att hålla dig uppdaterad.

Plattformen uppdateras varje vecka.

Här är senaste rapporten ››

Alla som vill är fria att använda statistiken och bilderna men uppmanas att källhänvisa.

Efter sommarens torka tampas nu svenska lantbrukare med den värsta krisen på många år. Många kommer få det svårt ekonomiskt i höst men svensk livsmedelsproduktion kan fortfarande räddas.

Om dagligvaruhandeln och konsumenter skulle kunna tänka sig att betala några kronor mer för kotletten eller biffen när de handlar så skulle svensk köttproduktion kunna räddas. Det är en samlad bild som delas av LRF och organisationerna Sveriges Nötköttsproducenter, Sveriges Grisföretagare, Svenska Fåravelsförbundet och Lammproducenterna.

– Vi vill berätta hur verkligheten ser ut och få konsumenterna att förstå att vi inte klarar detta själva. Marginalerna finns inte i den här branschen och någonstans måste pengarna komma ifrån. Det nationella krispaketet är ju bra, men täcker bara en bråkdel av det som behövs, säger Jan Forsell, ordförande Sveriges Nötköttsproducenter.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Så kan svenskt kött räddas ››

Större bild (kan skalas upp och skrivas ut i stort format) ››

Uppdaterad 2019-03-08

I många sektorer i samhället är det stora svårigheter att hitta rätt arbetskraft. Vi behöver ett bättre underlag om arbetskrafts- och kompetensbehoven hos våra medlemmar och bifogar därför en webbenkät.

Enkäten är en del av ett projekt som Svenska Fåravelsförbundet medverkar i om behovet av arbetskraft i livsmedelssektorn.

Resultatet från enkäterna kommer att ligga till grund för framtida satsningar och insatser. Därför ber vi dig fylla i den (klicka på länken), då informationen är ett viktigt bidrag kring branschens arbetskraftsförsörjning oavsett om du själv saknar arbetskraft eller inte.

Gå till enkäten ››

Frågor om enkäten besvaras av Jonas Fritz, Ipsos eller Magnus Jönsson, Svenska Fåravelsförbundet

Marknadsrapporten är ett statistikunderlag som främst visar utvecklingen på den svenska marknaden, men den innehåller även några övergripande figurer för EU och världsmarknaden samt kortare analyser.

Genomsnittsstorleken på svenska fårgårdar, utifrån uppgifter i lantbruksregistret. Serien nedan visar utvecklingen de senaste femton åren och snittgården har växt för samtliga kategorier under perioden. Den genomsnittliga fårgården har idag plats för 33 tackor och baggar och/eller 40 lamm. Totalt har den genomsnittliga fårgården 65 djur om alla kategorier räknas in. Källa/grafik: SJV

Rapporten innehåller massor med grafik som beskriver utvecklingen och läget för konsumtion, fårhållning och lammkött.

Marknadsrapport lammkött – utvecklingen till och med 2017 ››

Handlingsplanerna för Gris, Nöt och Lamm har som övergripande målsättning att öka produktionen av svenskt gris-, nöt- och lammkött.

Den 30 januari var det lägesrapportering av Handlingsplanerna. Hela dagen filmades och du hittar filmerna och mer information på Svenska Köttföretagens hemsida.

Svenska Köttföretagen: Lägesrapporteringen för Handlingsplanerna ››

Handlingsplanerna för nöt, lamm och gris är inne på sitt sista år. Det ser positivt ut, men det viktiga är vad som händer sedan.

Det övergripande målet med handlingsplanerna har varit att öka produktionen av respektive djurslag. Theres Strand som är vice vd Svenska Köttföretagen, ger arbetet med handlingsplanerna under 2017 tummen upp. Från januari till november 2017 så ökade alla djurslagen. Gris ökade med 4,6 procent, nöt med 1,4 procent och lamm med 4,9 procent, räknat i kilo slakt.

– I utvärderingen av det vi gjort hittills kom det fram att den allmänna meningen är att handlingsplanerna har drivit branschen närmare varandra, säger Theres.

Lamm året runt
På lammsidan pratades det både om att det behövs mer lamm under hela året och att ullens värde ska öka genom kunskapsspridning.

– Vi har ökat volymerna, nu gäller det att vi håller prisbilden. Där har vi ett problem i dagsläget, framförallt i de större besättningarna som har gjort stora investeringar och har sitt levebröd av sin lammproduktion. Vi har inte en tillräckligt stark utveckling, säger Magnus Jönsson, Fåravelsförbundets ordförande.

– För oss i handeln är det en svårighet att det kommer in väldigt mycket lamm på hösten. Men inte tillräckligt mycket för oss att göra kampanjer. När vi inte kan göra det, blir det tyvärr överskott eftersom vi ska sälja till ordinarie pris, säger Majsan Pense, kategoriansvarig för kött på Coop.

När handlingsplanerna ska vara klara om drygt ett år, är planen att fortsätta med någon form av samarbete. Men exakt hur det ska gå till är i dagsläget inte klart. Enligt Svenska Köttföretagens vice vd Theres Strand ska något nytt skapas under året.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Viktigt att arbetet fortsätter ››

Arbetet med att genomföra de sammanlagt omkring 200 åtgärderna i handlingsplanen för nöt, gris och lamm går i år in på slutvarvet. I december ska allt vara genomfört. En lägesrapportering visar att de flesta pilar pekar i rätt riktning.

Med Svenska Köttföretagen som arrangör hölls i går, tisdag, ett späckat heldagsseminarium i Stockholm med företrädare för de olika delnäringarna.

De treåriga handlingsplanerna syftar till att öka produktionen av djurslagen. Arbetet följs löpande upp i grupper där hela värdekedjans aktörer och berörda myndigheter är involverade.

Flera mål har nåtts
Övergripande vad gäller marknadssituationen för gris, nöt och lamm visar avstämningen att flera av målen i handlingsplanerna har nåtts, exempelvis den allmänna kännedomen om märkningen Kött från Sverige, kännedomen om Sveriges låga antibiotikaanvändning och inte minst konsumtionen av svenskt kött.

Den svenska lammproduktionen har till skillnad från produktionen av de andra djurslagen inte lyckats nå ökad lönsamhet. Framöver kommer det därför att satsas extra på information om bland annat produktionsmodeller, korsningar och urval av avelsdjur.

Läge för export
Magnus Jönsson, ordförande i Svenska Fåravelsförbundet, pekade på att det finns goda förutsättningar för export, både av sperma och avelsdjur. Starkt bidragande är att Sverige har friförklarats från scrapie.
– Vi har också en unik genetik, det gäller framför allt det gotländska pälsfåret. Vi håller oss på den europeiska marknaden än så länge, men vi ser att det börjar röra på sig, sade han.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Positiva tongångar på köttseminarium ››

I en krönika i Land Lantbruk den 19 januari frågar sig SFs Magnus Jönsson om livsmedelsindustrin blivit en devalveringsindustri.

FLER TACKOR OCH lamm levererar kött, skinn och ull till våra konsumenter. I en tid där hållbarhet är ledord blir lammproduktionen en vinnare. Lammbönder har ett högt anseende, uppfödningen ses som etisk och kunden vill främst ha svenskt. Förutom att skapa kött och biologisk mångfald produceras även en fiber som allt fler vill ha och då talar vi inte om bredband. Ullfiber och skinnmaterial blir allt hetare hos allt från designhus till industritillverkare.

MEN ÄR BONDENS beslut om ökad produktion baserat på konsumentens efterfrågan? Antalet tackor ökar mer än antalet slaktade lamm. Marknadskanalerna via detaljhandel och slakteri har inte kopplat mervärdet konsumenten vill ge för det svenska till producenten. Bondens pris är i nivå med övriga EU. Samtidigt säljs ett svenskt lamm till högre pris i butikerna än det långväga. Eftersom köttet i butik sägs vara en lockvara med låg marginal måste man reflektera över kostnader och förädlingsvärde.

MED TANKE PÅ att jag som bonde kan sälja mitt lamm i en wellpappkartong direkt till konsument och få ut ett högre pris än handlaren som har en hel ”förädlingskedja” bakom sig kan man undra om den svenska livsmedelsindustrin blivit en devalveringsindustri. Som handlare borde man reflektera över de mervärden jag som bonde levererar. Den dag dessa kopplingar görs på ett genomtänkt sätt får vi hållbar tillväxt i alla led.

Magnus Jönsson, ordf. Svenska Fåravelsförbundet

Fredagens Lantbruksnytt har pratat med Svenska Fåravelsförbundets ordförande Magnus Jönsson om Lammlyftet för att få veta hur tre miljoner kronor ska lyfta kvaliteten på svenskt lammkött.

Lantbruksnytt 12 maj ››
4 min 20 sek in i programmet kommer reportaget om Lammlyftet.

Källa: Svenska Köttföretagen
Nu går det åter igen att söka anslag till projekt med fokus på bland annat att säkra fortsatt hög djurhälsa och djurvälfärd, fortsatt låg användning av antibiotika samt ökad lönsamhet inom näringen i linje med Handlingsplanerna för gris, nöt och lamm.

Slakterierna och producentföreningarna inom gris, nöt och lamm samverkar med en gemensam och bred finansiering av utvecklingsarbetet för att stärka den svenska uppfödningen, genom insamling av branschutvecklings-pengen. Senast den 17 maj ska ansökan inkommit till Svenska Köttföretagen.

Totalt finns 3 000 000 kronor att söka och anslagen fördelar sig mellan djurslagen så att projekt inom gris har ca 65 % av medlen att tillgå, nöt har ca 30 % och lamm ca 5 %. Ansökningarna administreras av Svenska Köttföretagen.

När det gäller lammkött så lägger vi i år särskilt fokus på projekt som gynnar kunskapsöverföring från forskare till gård samt projekt som förbättrar marknaden för svenskt lammkött.

Syftet med branschutvecklingspengen
Syftet med Branschutvecklingspengen är att genom finansiering av utvecklingsprojekt stärka svensk köttproduktion. Beviljade projekt ska ha en direkt påverkan på ökad lönsamhet samt även stötta genomförandet av handlingsplanerna för respektive djurslag.

Läs mer
Svenska Köttföretagen: Ny utlysning av Branschutvecklingspengen ››

Det råder en begreppsförvirring vid importerat kött, något vissa grossister och retauranger drar nytta av. Men nu dras frågan fram i ljuset.

Läs Dagens Nyheters artikel Mer än hälften av lammköttet som äts är får ››

Miljöförvaltingen i Solna kör ett projekt där man kontrollerar lammkött på retauranger och i butiker och då kom frågan upp om skillnaden mellan Mutton och lamm. Man sände sina frågor till Svenskt Kött som i sin tur bad Fåravelsförbundets Magnus Jönsson om hjälp.

Några restauranger skriver på menyn att man serverar lamm men när livsmedelsinspektören kontrollerade det importerade köttet stod det Mutton på förpackningen. Mutton betyder får på engelska och då är det inte korrekt att skriva lamm på menyn.

Frågan från Solna var alltså: kan man sälja Mutton när det står lamm på menyn?

Magnus Jönssons svar om lamm, får och mutton:

Äntligen! Jag är glad att livsmedelsinspektionen äntligen börjar uppmärksamma detta.

Lamm eller lamb är djur under 12–14 månader. Åldersbestämning görs via biologiska skillnader och inte ålder. Det som kollas vid denna åldersbestämning är färg på djurets ledytor och/eller om djuret fått vuxentänder.

Djur som uppnått ovanstående beskrivna ålder klassas i Sverige som får och har ett slaktvärde till bonde på c.a 1/10 av ett lamm. Utomlands benämns detta kött som Mutton i försäljning och i en korrekt översättning. För kännedom har även jag sett Mutton i detaljhandel marknadsföras som lamm. När man ser att kotlettraden är klyvd på dessa djur förstår man att det definitivt rör sig om får eftersom man avlägsnar benmärg på äldre djur med tanke på BSE.

Det finns även benämningen Hogget. En Hogget är ett yngre får, alltså över 1 år men yngre än 2 år. Det är det som vi i Sverige skulle kunna kalla ungfår. Ett alldeles utmärkt kött, ungefär som att många talar om att en kokviga som kalvat en gång är delikat. Men här i Sverige görs ingen urskiljning i slakten och sådana djur är klassade som får med klen betalning.

Att utländska får/Mutton blir lamm i Sverige är en stark snedvridning av konkurrensen som allvarligt hämmar försäljning av svenskt lamm. Särskilt när svenska får inte kan säljas som lamm.

Även utomlands existerar detta problem att Mutton blir lamm på menyn. Då har man infört Prime Lamb som avser lamm under 12 månader, alltså det som faktiskt är vanliga lamm. Detta är också ett bekymmer för oss. Ett Prime Lamb översätts ofta till primörlamm, vilket vi i Sverige menar är ett lamm under 4 månader. Ett svenskt primörlamm mot en NZ Prime Lamb blir då också helt fel.

Vänliga Hälsningar Magnus Jönsson, ordförande Svenska Fåravelsförbundet

Bild: Pixabay Creative Commons

I Jordbruksverkets förprövningsstatistik ser man åter en ökning av antalet platser för får. Köttpriset som var 2015 ökade investeringsviljan, men 2016 har varit svalare. Branschen får inte glömma att lammkött också är svenskt kött.

– Förprövningen har kommit tillbaka till den nivån som den låg på för ett par år sedan. Det är väldigt skönt att den har ryckts upp igen efter ett par års låga siffror, säger Magnus Jönsson, ordförande Svenska Fåravelsförbundet.

Han är dock inte helt obekymrad gällande kommande års framtidstro och investeringsvilja.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Glöm inte bort lammet ››

Svenska Köttföretagen: Handlingsplan Lamm ››

Källa: Gård & Djurhälsan
Under onsdagen den 18 januari samlades branschen för att rapportera hur långt man har kommit med alla åtgärdspunkterna inom de nationella Handlingsplanerna för Gris, Nöt och Lamm.

Av Handlingsplan Gris 36 åtgärder är över 50 % genomförda. Av Handlingsplan Lamms 81 åtgärder är ca 25 % genomförda och av Handlingsplan Nöts 82 åtgärder är även där 25 % genomförda. Alla åtgärder ska vara genomförda och klara den 31 december 2018.

Hur är det med de övergripande målsättningarna med en ökad svensk gris-, nöt-, och lammproduktion?
– Jag är övertygad om att vi kommer att ro i land de åtgärder vi har satt – men om de åtgärderna är tillräckliga för att nå de övergripande målen är svårt att säga. Vi får inte slappna av nu utan det är viktig att vi fortsätter kämpa, säger Theres Strand, Svenska Köttföretagen.

Hela artikeln
Gård & Djurhälsan: Gård & Djurhälsan redovisar sitt arbete med Handlingsplanerna för Gris, Nöt och Lamm

Läs mer
Jordbruksaktuellt: Framåt för handlingsplanerna ››