Kött & marknad

Vid SFs Åsstämma i Mora 2019 antogs motion 2 om åldersbestämning vid slakt. Det arbete som gjort under året med frågan redovisas här.

Motion 2 2019 Åldersbestämning vid slakt

Bakgrund
Idag är det ibland ett lotteri när djur sänds till slakt. Det är en stor spridning på vad som klassas som lamm eller får. Det har hänt att 4 månaders lamm klassats som får och 9 år gamla tackor gått som lamm (stackars den kund som köper detta lamm). Dagens moderna teknik rätt utnyttjad borde kunna eliminera detta fel.

Yrkande
Att SF tar tag i frågan tillsammans med slakten och berörda myndigheter och arbetar för en säkrare klassning mellan lamm och får.

Motionen väcktes på Östgötalamms årsmöte.

Motionen insänd av Östgötalamm

Resultat av arbetet med Motion 2 – 2019

SF har varit i kontakt med slakten och pratat om det här problemet. Slakten tycker det är tråkigt för den enskilde lammproducenten. Det är den mänskliga faktorn som gör att djur ibland klassas fel. När lammen blir klassade som får klagar vi, men inte om ett får blir klassat som lamm.

Vi har även varit i kontakt med handeln som är positiva till en klass till, ungfår.

Vi arbetar vidare med frågan och hoppas på en ändring inom en snar framtid.

Svenska Fåravelsförbundet
Styrelsen

Det finns ett ökande intresse för lufttorkad delikatesschark av medelhavsvariant i Sverige. Hittills har det mest funnits importerade produkter i livsmedels-butikerna, trots att det egentligen finns en lång tradition av att lufttorka kött även på våra breddgrader. Senast ut är Scan som lanserar ett nytt helt svenskt sortiment som ska nå ut i hela landet. Helt enkelt lufttorkade charkuterier av medelhavsvariant från Sverige.

Inledningen är hämtad från en artikel där Svenskt Kött skriver om trenden, och samtidigt passar på att påminna om att de stora producentländerna av lufttorkat är de som använder mest antibiotika.

Lufttorkat lamm och fårkött är ännu så länge en exklusiv produkt som man knappast hittar i sin vanliga matbutik, men det finns svenska mathantverkare som tillverkar fantastiska lufttorkade produkter av lamm och får. I #8 Fårpodden: Förädling del 1 kan man lyssna på Lars Hansson från Bjärhus i nordvästra Skåne som av de äldre utslagsdjuren tillverkar torkade charkprodukter som är bland de mest eftertraktade av gårdens charkuterier. Läs om den prisvinnande Lambettan från Hälsingland här.

Vill man lära sig att göra lufttorkade produkter håller Eldrimner kurser av hög kvalitet, ofta med tyska charkmästare som lärare. Här skriver Anna som gick en av Eldrimners charkkurser, där man endast använde får och getkött för att göra en uppsjö olika sorters korvar och annan chark, om sin upplevelse.

Är man sugen på att prova att torka kött hemma kan man använda den metod som beskrivs här. Man torkar i kylen, och om man använder mindre styckdetaljer kan man på jämförelsevis kort tid njuta eget torkat lamm- eller fårkött.

Har du ett läs- eller filmtips om torkat lamm/fårkött? Tipsa så fyller vi på med fler länkar.

Chark och lufttorkat av lamm och får slår det mesta. Här smakverkstad med charkuterier från Bjärhus Gårdsbutik och Lilla Spännefalla, som samsas med fårostar från Oviken. Foto Elof Nilsson

Årligen sätter Sveriges köttbönder av totalt 3 Mkr i form av branschutvecklingspengen med fokus på minskad klimatpåverkan ökad djuromsorg samt lönsamhet i hela värdekedjan.

Totalt finns 3 000 000 kronor att dela ut och anslagen fördelar sig mellan djurslagen så att projekt inom gris har ca 65 % av medlen att tillgå, nöt har ca 30 % och lamm ca 5 %. Ansökningarna administrera av Svenska Köttföretagen. I beslutsgruppen finns representanter från Sveriges Grisföretagare, Sveriges Nötköttsproducenter, Svenska Fåravelsförbundet och LRF Kött.

Beslutsgruppen anger också vilka kriterier som gäller för utlysningen. Nytt för i år är att kriterierna skiljer sig åt mellan djurslagen gris, nöt och lamm. Kriterierna är satta utifrån varje djurslags behov och utmaningar.

Kriterier för utlysning för lamm

• Undersöka möjligheten att införa en extra slaktkategori på svenska slakterier mellan lamm och får.

Gemensamt för alla djurslag önskas

• Projekt som är innovativa och nytänkande.
• Projekt som uppmuntrar samarbete mellan flera aktörer som genomför projekten och bidrar till finansiering.
• Projekt som bidrar till lönsamhet i hela värdekedjan.

Läs mer och om hur man ansöker
Svenska Köttföretagen: Utlysning av Branschutvecklingspengen 2020 ››

Undrar du vad Branschutvecklingspengen pengen är?
Grisföretagaren har en bra artikel som besvarar de flesta frågor.

10 miljoner kronor. Så mycket kräver företrädare för animalieproducenterna i extra statligt anslag för att lindra effekterna av den nya modellen för slakteriernas kontrollavgifter.

Under fredagen samlades representanter för Svensk Fågel, Svenska Köttföretagen och LRF till ett möte med landsbygdsminister Jennie Nilssons (S) statssekreterare Per Callenberg. Mötet gällde de förändringar av slakteriernas kontrollavgifter som införs retroaktivt från och med 1 januari, och som ATL rapporterat om vid ett flertal tillfällen.

För vissa slakterier innebär förändringen en sänkning av avgifterna, medan andra får en rejäl höjning. För till exempel medelstora Gotlands Slagteri innebär förändringen en fördubbling av avgifterna.

ATL: Köttproducenter vill ha 10 miljoner kronor extra ››

Mot slutet av varje slaktavräkning finns ett antal avdrag per gris eller per kilo kött. Men till vilka organisationer går egentligen dessa pengar och vad används de till? Grisföretagaren kollade upp saken.

Gård & Djurhälsan, Stiftelsen Svensk Lantbruksforskning, Svenskt Kött och Svenska Köttföretagen berättar om hur dessa medel bidrar till verksamheterna, varför branschutvecklingspengen kom till och hur det bestäms vilka som ska beviljas medel.

Grisföretagaren: Avdragen på avräkningen – detta används de till ››

Målet med Projekt Lammlyftet är att skapa en svensk standard för lammköttskvalitet som ska tillämpas för alla olika produktionsmodeller och i alla led i produktionskedjan.

Manualen kommer digitaliseras och ska kunna användas av lammproducenter, slakterier och förädlingsföretag.

För att kunna skapa manualen har man tagit fram en svensk standard för lammköttskvalitet. Standarden innehåller parametrar som påverkar kvalitetsegenskaperna storlek, konformation, fettgrupp, smak, mörhet, saftighet och hållbarhet hos det svenska lammköttet, oavsett vilken ras lammet har eller vilken uppfödningsmodell som tillämpats.

Här finns den nya standarden ››
Mer om Lammlyftet och Handlingsplan Lamm ››

Pressmeddelande från LRF Kött
Intresset för svenskt lammkött ökar. Priset till lammproducenterna ligger nu 10 kronor högre per kilo jämfört med förra året. “Konsumenterna är villiga att betala extra för att de vet att köttet kommer från djur uppfödda med god djuromsorg som betar utomhus under sommaren”, säger Viktoria Östlund, LRFs expert på lammkött.

Fortfarande äter svenskarna i snitt fortfarande lite lammkött, drygt två kilo per person och år. Totalkonsumtionen under de tre första kvartalen 2019 var drygt 12 000 ton, varav nära 9 000 ton importerades. Men intresset för svenskt lammkött ökar.

Just nu får lammuppfödarna 56 kronor kilot, tio kronor mer än motsvarande vecka 2019. Toppriset till lammproducenterna var 63 kronor i juni förra året, medan priset för konsument i butik ofta ligger på flera hundra kronor.

Vågar satsa på lammuppfödning
– Priset till lammuppfödarna har släpat efter länge. Nu har prisnivån äntligen ökat. Efterfrågan på svenskt lamm är god och ökar både i butik och på restaurang. Det i kombination med att priset stiger är en viktig signal att våga satsa på lammuppfödning, säger Viktoria Östlund på LRF Kött.

Antalet lammföretagare i Sverige har minskat från 7 910 år 2015 till 6 869 förra året. Förutom lönsamheten, där svenska lammköttsuppfödarna fortfarande får mindre än genomsnittet i EU, är den stora utmaningen att två tredjedelar av allt lammkött som säljs i Sverige är importerat. Köttet reser långväga från andra sidan jordklotet, där Nya Zeeland och Australien, tillsammans med Irland, är de största exportländerna.

Hållbarhetsdebatten talar för svenskt lamm
– Dagens klimat- och hållbarhetsdebatt bör på sikt leda till ökad svensk lammuppfödning och minskad import. Konsumenterna är måna om att välja kött från djur som får god omsorg och även vårdar vår natur, tror Viktoria Östlund.

Nu börjar den stora lamningssäsongen.

Den ideella föreningen Exceptionell Råvara har beslutat att ta med lamm- och fårkött på sina Smakmöten (provningar) runt om i landet. Tidigare har bara nöt, gris och fågel testats. Det här är ett resultat av det pilotprojekt som LRF Sydost driver tillsammans med länsstyrelsen i Kalmar län.

– Det är så roligt att vi fick med får- och lammkött på provningarna, säger Rose-Marie Winqvist på LRF Sydost. Det är bland annat genom att toppkockarna på de ”fina” restaurangerna säger att köttet är bra som det sprider sig vidare. Här i Kalmar län börjar vi med att introducera tackaköttet på restaurangerna och förhoppningsvis blir det ett stående alternativ på menyerna.

Det är genom ett idogt arbete som LRF Sydost och länsstyrelsen i Kalmar har fått föreningen Exceptionell Råvara att ta med lamm- och fårkött på sina Smakmöten (provningar) och arbeta med det nationellt. Beslutet om detta togs på föreningens senaste styrelsemöte – ett resultat av det pilotprojekt som vi har drivit i Kalmar län tillsammans med länsstyrelsen, Fåravelsförbundet, Fåravelsföreningarna och KLS Ugglarps.

Kalmar har täten i utvecklingen
I Kalmar län fortsätter vi att utveckla pilotprojektet ”Tackakött ett naturligt gott kött!” genom att introducera tackakött på flera restauranger. Vi kommer att genomföra Smakmöten på restaurangerna en gång på våren och en gång på hösten då proffskockarna kommer att prova olika sorters tackakött och samtidigt ha en dialog med producenterna för att utveckla produkten. Vi hade tänkt att restaurangerna skall laga till en smakbuffé och så långt det är möjligt använda hela djuret; färsrätter, rökta och ev. lufttorkat, hela produkter samt även lite nytänk som pulled sheep till exempel.

I dagsläget är följande restauranger klara:
Kalmar Läns Museum, Kalmar
Postgatan, Kalmar
Slottsholmen, Västervik
Slottsrestaurangen, Kalmar
Hotell Borgholm, Öland
Simon by Smak, Vimmerby

Är du intresserad av projektet?
Kontakta Rose-Marie Winqvist, rose-marie.winqvist@lrf.se, 076-147 06 03
Claes Lövgren claes.lovgren@hotmail.com tel 070 545 97 04

Föreningen Exceptionell Råvara

Exceptionell Råvara är en ideell förening som uppstod när kocken Björn Franzén och journalisten Mattias Kroon ställde sig frågan: Varför finns det inga svenska grisar och kycklingar på de finaste krogarna i Sverige? Är det verkligen omöjligt att föda upp djur med tillräckligt bra kvalitet om det finns köpare som är villiga att betala? Björn menar att projektet är en vädjan från landets toppkockar till producentledet att vara med och utveckla Sverige som mat land av högsta klass. Ur det behovet föddes idén om ett samarbete mellan kockar och bönder, med det gemensamma målet att utveckla exceptionella svenska råvaror. Varje år provar föreningen råvaror av gris, nöt och fågel och numera också lamm och får.

Styrgruppen för pilotprojektet “Tackakött ett naturligt gott kött” i Kalmar län består av:
Ingeli Ivansson, Södra Kalmar Läns Fåravelsförening
Caroline Hemmingsson Norra Kalmar Läns Fåravelsförening
Mathias Larsson, länsstyrelsen i Kalmar
Rose-Marie Winqvist, LRF Jönköping & Sydost
Claes Lövgren samordnare

Under förra året minskade den svenska får- och lammslakten med 10,4 procent. Minskningen är en återgång mot mer normala nivåer.

2019 minskade slakten till 251 708 djur som slaktats på slakteri och godkänts för livsmedel, vilket är en minskning på 10,4 procent jämfört med föregående år. Minskningen kan vara en indikation på återhämtning av lammproduktionen efter utslaktningen 2018.

Under fjärde kvartal minskade slakten med 15,9 procent jämfört med samma period 2018.

Läs mer
Jordbruksaktuellt: Får- och lamm: Återgång för slakten ››

Regeringen har givit Livsmedelsverket i uppdrag att genomföra ett nytt avgiftssystem för den offentliga kontrollen på slakterier och vilthanteringsanläggningar.

Den 6 december 2019 skrev Regeringskansliet i ett pressmeddelande att det nya avgiftssystemet ska vara lätt att förstå och använda samt vara förutsägbart vad gäller företagens kostnader för kontrollen.

Vidare att EU:s nya kontrollförordning medför att det svenska avgiftssystemet för slakterikontrollen behöver anpassas. Nuvarande avgiftsmodell bedöms inte vara förenlig med den nya kontrollförordningen i alla delar och behöver därför göras om. Det nya avgiftssystemet ska finnas på plats från 1 januari 2020.

LRF tillsammans med Svenska Köttföretagen och Svensk Fågel, träffade näringsdepartementet och Livsmedelsverket den 11 december för att diskutera frågan, då man anser det olämpligt att ändra rutiner och avgifter redan från 1 januari 2020. Mot snabba avgiftsjusteringar talar även att beloppet i statsbudgeten för nedsättning av slaktavgifter är oförändrat. Ett pågående effektiviseringsarbete på Livsmedelsverket behöver också ge effekt innan dagens avgifter räknas om, säger Lars-Erik Lundkvist, näringpolitisk expert på LRF. Läs mer här.

Se större på Youtube ››

Slakten av får och lamm i september 2019 minskade med 4 % jämfört med samma månad förra året.

Under månaden slaktades det 32 000 får och lamm och den totala slaktvikten av får och lamm var knappt 630 ton.

Uppgifterna efter det tredje kvartalet visar att slakten av får och lamm hittills i år minskat med 6 %.

Källa
Jordbruksverket: Statistiska meddelanden 2019:09 ››

Ett system som ska verifiera ursprung och möjliggöra en direktkanal mellan lantbrukare och konsument. Det är idén som ska underlätta för småskaliga livsmedelsproducenter och som nu utvecklas av Agrovektor AB.

– Vi ser ett stort och direkt behov av det här systemet, till exempel hos certifieringar som har ett fundamentalt behov av att värna om sin integritet och äkthet, som till exempel KRAV, Svenskt Sigill och Svensk Råvara. Sedan finns ytterligare ett flertal fördelar med det här systemet. Att till exempel snabbt kunna spåra smitta tillbaka till källan är ett rent samhällsintresse, med det här systemet tar det någon sekund, säger Cecilia Ryegård, vd på företaget Agrovektor AB som nu även kommer gå från en anställd till tre. Foto: Ekowebb

Med en satsning på 2,5 miljoner kronor ska det nystartade företaget Agrovektor nu utveckla en blockchainlösning anpassad till svenska småskaliga livsmedelsproducenter. Av 58 sökande var projektet ett av åtta som antogs av Vinnova, Statens Innovationsbyrå, och därmed fick medel på 1,5 miljoner kronor som under ett år ska gå till att utveckla en prototyp.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Unik lösning för småskaliga livsmedelsföretag ››

Mellan juni 2018 och juni 2019 har antalet nötkreatur och får minskat medan antalet grisar och fjäderfä har ökat. Det visar den statistiska undersökning om antalet lantbruksdjur i Sverige som Jordbruksverket gör årligen.

Bland fåren har såväl tackor som baggar minskat men minskningen är störst för lamm. Totalt sett har antalet får minskat med uppskattningsvis 6,5 procent.

Antalet företag som bedriver djurproduktion med lantbruksdjur har generellt minskat mellan juni 2018 och juni 2019. Antalet företag med får uppskattas ha minskat med mer än 7 procent sedan juni 2018. Uppgifterna för får bygger på urvalsundersökningar och ska tolkas med viss försiktighet. Att det är en minskning av antalet företag är dock statistiskt säkerställt.

Den pågående trenden att företagen med djur blir större och större med fler djur per jordbruk fortsätter också år 2019.

Jordbruksverkets statistik från juni 2019 finns nu publicerad: Lantbrukets djur i juni 2019 ››
Klicka Tabeller för att närmare studera statistiken.

Jordbruksverkets pressmeddelande ››

Nu i oktober är det dags för kampanjen #Höstlam. Lamm är lite av en lyxvara som kan varieras på en mängd spännande vis i köket. Häng med oss på sociala media under #Höstlamm och lär er mer om svenska höstlamm.

Kampanjens huvudsyfte är att inspirera till matlagning med svenskt lamm på nytt vis. Under veckorna kommer kocken Erik Videgård bjuda oss på helt nya recept med lamm.

– Får och lamm är duktiga på att beta, röja sly och hålla landskapen öppna. Det ger liv till den biologiska mångfalden i beteshagen och just att de bara har betat gräs, örter och sly ger ett bra och smakrikt kött som är rikt på omega-3, säger Isabel Moretti, VD på Svenskt Kött.

– I Sverige äter vi oftast lamm till påsken, men det är på hösten som de svenska lammen egentligen borde få en högtid. Så här års, när betessäsongen är slut, är lammen runt 6 månader och det är dags för slakt. Därför hittar du gott om svenskt färskt höstlamm i butikerna just nu, säger Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande Svenska fåravelsförbundet.

Det finns stor potential att öka den svenska produktionen av lammkött och minska på importen, som mestadels idag kommer från Nya Zeeland och Irland. Inget annat köttslag har så hög importandel som lammkött: den svenska produktionen står endast för runt 30 procent av konsumtionen idag. Så glöm inte att titta efter ursprungsmärket Kött från Sverige när du handlar.

Aktörerna som står bakom initiativet är Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Lammproducenterna, Fåravelsförbundet, Scan, KLS Ugglarps samt Svenskt Kött och Svenskmärkning.

Besök gärna kampanjsajten höstlamm.se. Där kan du lära dig mer om svensk lammuppfödning och varför du ska välja svenskt lammkött just på hösten. Här får du också tips på recept och de bästa knepen när du ska tillaga lamm.

Text: Svenskt Kött