gimrarna
banner_180x120
Backa Fårgård
Far_gif
Banner-2017
ggi_loop
Elitlamm_180x180
Stallmästaren web gif
gdjh2015
trns2017
Knarrhult2018
siltbergs hemsida
default logo

Näringspolitik & marknad

Ansvarig marknadsfrågor och näringspolitiskt arbete
Elof NilssonEN_mini
0705-66 58 77
elof.nob@gmail.com

Biträdande marknadsfrågor och näringspolitiskt arbete

Thomas ErikssonTE_mini
070-551 67 52
thomas.eriksson@faravelsforbundet.com

Gudrun Haglund-ErikssonGHE_mini
0583-222 52 alt 0768-48 64 65
gudrun@faravelsforbundet.com

Positiva tongångar på köttseminarium

Arbetet med att genomföra de sammanlagt omkring 200 åtgärderna i handlingsplanen för nöt, gris och lamm går i år in på slutvarvet. I december ska allt vara genomfört. En lägesrapportering visar att de flesta pilar pekar i rätt riktning.

Med Svenska Köttföretagen som arrangör hölls i går, tisdag, ett späckat heldagsseminarium i Stockholm med företrädare för de olika delnäringarna.

De treåriga handlingsplanerna syftar till att öka produktionen av djurslagen. Arbetet följs löpande upp i grupper där hela värdekedjans aktörer och berörda myndigheter är involverade.

Flera mål har nåtts
Övergripande vad gäller marknadssituationen för gris, nöt och lamm visar avstämningen att flera av målen i handlingsplanerna har nåtts, exempelvis den allmänna kännedomen om märkningen Kött från Sverige, kännedomen om Sveriges låga antibiotikaanvändning och inte minst konsumtionen av svenskt kött.

Den svenska lammproduktionen har till skillnad från produktionen av de andra djurslagen inte lyckats nå ökad lönsamhet. Framöver kommer det därför att satsas extra på information om bland annat produktionsmodeller, korsningar och urval av avelsdjur.

Läge för export
Magnus Jönsson, ordförande i Svenska Fåravelsförbundet, pekade på att det finns goda förutsättningar för export, både av sperma och avelsdjur. Starkt bidragande är att Sverige har friförklarats från scrapie.
– Vi har också en unik genetik, det gäller framför allt det gotländska pälsfåret. Vi håller oss på den europeiska marknaden än så länge, men vi ser att det börjar röra på sig, sade han.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Positiva tongångar på köttseminarium ››

Bättre betalt för lamm i kartong

I en krönika i Land Lantbruk den 19 januari frågar sig SFs Magnus Jönsson om livsmedelsindustrin blivit en devalveringsindustri.

FLER TACKOR OCH lamm levererar kött, skinn och ull till våra konsumenter. I en tid där hållbarhet är ledord blir lammproduktionen en vinnare. Lammbönder har ett högt anseende, uppfödningen ses som etisk och kunden vill främst ha svenskt. Förutom att skapa kött och biologisk mångfald produceras även en fiber som allt fler vill ha och då talar vi inte om bredband. Ullfiber och skinnmaterial blir allt hetare hos allt från designhus till industritillverkare.

MEN ÄR BONDENS beslut om ökad produktion baserat på konsumentens efterfrågan? Antalet tackor ökar mer än antalet slaktade lamm. Marknadskanalerna via detaljhandel och slakteri har inte kopplat mervärdet konsumenten vill ge för det svenska till producenten. Bondens pris är i nivå med övriga EU. Samtidigt säljs ett svenskt lamm till högre pris i butikerna än det långväga. Eftersom köttet i butik sägs vara en lockvara med låg marginal måste man reflektera över kostnader och förädlingsvärde.

MED TANKE PÅ att jag som bonde kan sälja mitt lamm i en wellpappkartong direkt till konsument och få ut ett högre pris än handlaren som har en hel ”förädlingskedja” bakom sig kan man undra om den svenska livsmedelsindustrin blivit en devalveringsindustri. Som handlare borde man reflektera över de mervärden jag som bonde levererar. Den dag dessa kopplingar görs på ett genomtänkt sätt får vi hållbar tillväxt i alla led.

Magnus Jönsson, ordf. Svenska Fåravelsförbundet

Lantbruksnytt om Lammlyftet

Fredagens Lantbruksnytt har pratat med Svenska Fåravelsförbundets ordförande Magnus Jönsson om Lammlyftet för att få veta hur tre miljoner kronor ska lyfta kvaliteten på svenskt lammkött.

Lantbruksnytt 12 maj ››
4 min 20 sek in i programmet kommer reportaget om Lammlyftet.

lantbruksnytt

Ny utlysning av Branschutvecklingspengen

Källa: Svenska Köttföretagen
Nu går det åter igen att söka anslag till projekt med fokus på bland annat att säkra fortsatt hög djurhälsa och djurvälfärd, fortsatt låg användning av antibiotika samt ökad lönsamhet inom näringen i linje med Handlingsplanerna för gris, nöt och lamm.

Slakterierna och producentföreningarna inom gris, nöt och lamm samverkar med en gemensam och bred finansiering av utvecklingsarbetet för att stärka den svenska uppfödningen, genom insamling av branschutvecklings-pengen. Senast den 17 maj ska ansökan inkommit till Svenska Köttföretagen.

Totalt finns 3 000 000 kronor att söka och anslagen fördelar sig mellan djurslagen så att projekt inom gris har ca 65 % av medlen att tillgå, nöt har ca 30 % och lamm ca 5 %. Ansökningarna administreras av Svenska Köttföretagen.

När det gäller lammkött så lägger vi i år särskilt fokus på projekt som gynnar kunskapsöverföring från forskare till gård samt projekt som förbättrar marknaden för svenskt lammkött.

Syftet med branschutvecklingspengen
Syftet med Branschutvecklingspengen är att genom finansiering av utvecklingsprojekt stärka svensk köttproduktion. Beviljade projekt ska ha en direkt påverkan på ökad lönsamhet samt även stötta genomförandet av handlingsplanerna för respektive djurslag.

Läs mer
Svenska Köttföretagen: Ny utlysning av Branschutvecklingspengen ››

svkottf

Importerat fårkött blir lammkött på svenska restauranger

Det råder en begreppsförvirring vid importerat kött, något vissa grossister och retauranger drar nytta av. Men nu dras frågan fram i ljuset.

Läs Dagens Nyheters artikel Mer än hälften av lammköttet som äts är får ››

Miljöförvaltingen i Solna kör ett projekt där man kontrollerar lammkött på retauranger och i butiker och då kom frågan upp om skillnaden mellan Mutton och lamm. Man sände sina frågor till Svenskt Kött som i sin tur bad Fåravelsförbundets Magnus Jönsson om hjälp.

Några restauranger skriver på menyn att man serverar lamm men när livsmedelsinspektören kontrollerade det importerade köttet stod det Mutton på förpackningen. Mutton betyder får på engelska och då är det inte korrekt att skriva lamm på menyn.

Frågan från Solna var alltså: kan man sälja Mutton när det står lamm på menyn?

Magnus Jönssons svar om lamm, får och mutton:

Äntligen! Jag är glad att livsmedelsinspektionen äntligen börjar uppmärksamma detta.

Lamm eller lamb är djur under 12–14 månader. Åldersbestämning görs via biologiska skillnader och inte ålder. Det som kollas vid denna åldersbestämning är färg på djurets ledytor och/eller om djuret fått vuxentänder.

Djur som uppnått ovanstående beskrivna ålder klassas i Sverige som får och har ett slaktvärde till bonde på c.a 1/10 av ett lamm. Utomlands benämns detta kött som Mutton i försäljning och i en korrekt översättning. För kännedom har även jag sett Mutton i detaljhandel marknadsföras som lamm. När man ser att kotlettraden är klyvd på dessa djur förstår man att det definitivt rör sig om får eftersom man avlägsnar benmärg på äldre djur med tanke på BSE.

Det finns även benämningen Hogget. En Hogget är ett yngre får, alltså över 1 år men yngre än 2 år. Det är det som vi i Sverige skulle kunna kalla ungfår. Ett alldeles utmärkt kött, ungefär som att många talar om att en kokviga som kalvat en gång är delikat. Men här i Sverige görs ingen urskiljning i slakten och sådana djur är klassade som får med klen betalning.

Att utländska får/Mutton blir lamm i Sverige är en stark snedvridning av konkurrensen som allvarligt hämmar försäljning av svenskt lamm. Särskilt när svenska får inte kan säljas som lamm.

Även utomlands existerar detta problem att Mutton blir lamm på menyn. Då har man infört Prime Lamb som avser lamm under 12 månader, alltså det som faktiskt är vanliga lamm. Detta är också ett bekymmer för oss. Ett Prime Lamb översätts ofta till primörlamm, vilket vi i Sverige menar är ett lamm under 4 månader. Ett svenskt primörlamm mot en NZ Prime Lamb blir då också helt fel.

Vänliga Hälsningar Magnus Jönsson, ordförande Svenska Fåravelsförbundet

mutton

Bild: Pixabay Creative Commons

Glöm inte bort lammet

I Jordbruksverkets förprövningsstatistik ser man åter en ökning av antalet platser för får. Köttpriset som var 2015 ökade investeringsviljan, men 2016 har varit svalare. Branschen får inte glömma att lammkött också är svenskt kött.

– Förprövningen har kommit tillbaka till den nivån som den låg på för ett par år sedan. Det är väldigt skönt att den har ryckts upp igen efter ett par års låga siffror, säger Magnus Jönsson, ordförande Svenska Fåravelsförbundet.

Han är dock inte helt obekymrad gällande kommande års framtidstro och investeringsvilja.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Glöm inte bort lammet ››

Handlingsplanerna för Gris, Nöt och Lamm

Källa: Gård & Djurhälsan
Under onsdagen den 18 januari samlades branschen för att rapportera hur långt man har kommit med alla åtgärdspunkterna inom de nationella Handlingsplanerna för Gris, Nöt och Lamm.

Av Handlingsplan Gris 36 åtgärder är över 50 % genomförda. Av Handlingsplan Lamms 81 åtgärder är ca 25 % genomförda och av Handlingsplan Nöts 82 åtgärder är även där 25 % genomförda. Alla åtgärder ska vara genomförda och klara den 31 december 2018.

Hur är det med de övergripande målsättningarna med en ökad svensk gris-, nöt-, och lammproduktion?
– Jag är övertygad om att vi kommer att ro i land de åtgärder vi har satt – men om de åtgärderna är tillräckliga för att nå de övergripande målen är svårt att säga. Vi får inte slappna av nu utan det är viktig att vi fortsätter kämpa, säger Theres Strand, Svenska Köttföretagen.

Hela artikeln
Gård & Djurhälsan: Gård & Djurhälsan redovisar sitt arbete med Handlingsplanerna för Gris, Nöt och Lamm

Läs mer
Jordbruksaktuellt: Framåt för handlingsplanerna ››

Prissättning upprör fårägare

Källa: ATL
När Sverige är scrapiefritt försvinner subventionen för kadaverhämtning . Nu oroas fårnäringen för kostnadsökningar och kritiserar Lantbrukstjänsts prissättning.

Magnus Jönsson, ordförande i Svenska Fåravelsförbundet gläds åt att Sverige numera är fritt från scrapie, och att kontrollprogrammet har gjort verkan. Kontrollerna har även lett till att under åren har kostnaderna har hållits nere för fårägarna. Utan kontrollerna hade man bara kunnat avla på scrapieresistenta individer, vilket bland annat hade krävt kostsamma DNA-prover.
– Vi har haft ett antal år där vi haft det förmånligt. Tyvärr försvinner nu den förmånen vilket leder till en betydande kostnadsökning för oss. Allt över noll är en stor ökning, säger Magnus Jönsson till ATL.

Anmärkningsvärd kostnad

Dessutom reagerar han på prissättningen från Lantbrukstjänst.
– Det är anmärkningsvärt att kostnaden för att hämta får är betydligt högre per kilo än för ko, gris och fågel. Jag reagerar på prissättningen och ser ingen logik i att kostnaden är avsevärt mycket högre för får.

Att hämta kalv på upp till 100 kilo kostar i dag 476 kronor. Gris upp till 100 kilo 460 kronor. Får kostar upp till 100 kilo 1 015 kronor.

Hela artikeln
ATL: Prissättning upprör fårägare ››

Handlingsplanerna – hur går det egentligen?

Det har gått ca ett år sedan Handlingsplanerna för Nöt och Lamm presenterades och ca ett och ett halvt år sedan som Handlingsplan Gris färdigställdes.

Sedan dess har många aktörer inom värdekedjorna arbetat med att genomföra åtgärderna i Handlingsplanerna. Men hur långt har vi egentligen kommit och hur stort avtryck har det gjort inom svensk animalieproduktion?

Vill du veta mer så ber vi dig boka den 18 januari då en lägesrapport för Handlingsplanerna Gris, Nöt och Lamm kommer att presenteras i Stockholm på Näringslivets Hus. Mer information information om program och anmälan kommer.

Läs mer om Handlingsplan Gris, Nöt och Lamm.

Nu ska svenskt lamm lyftas

Svenskt lamm har en stor potential. För att lyfta köttet ytterligare startar nu Svenskt Kött och Svenska Fåravelsförbundet Lammlyftet.

– Syftet är att öka värdet i svensk lammproduktion genom ett gemensamt engagemang i branschen för att lyfta svenskt lammkött, säger Maria Forshufvud, vd för Svenskt kött, i ett pressmeddelande.

Läs mer
Jordbruksaktuellt: Nu ska svenskt lamm lyftas ››