Wiromin2020_liten
banner_180x120
gimrarna
Backa Fårgård
ggi_loop
Knarrhult2018
Tranas2020
gdjh2015
Siltbergs_banner2020_2
Banner-2017
Elitlamm_180x180
Far_gif
Banner_Faravelsforbundet_180x120px
Stallmästaren web gif
default logo

Kött & marknad

Ansvariga kött- och marknadsfrågor

Elof NilssonEN_mini
0705-66 58 77
elof.nob@gmail.com

Thomas ErikssonTE_mini
070-551 67 52
thomas.eriksson@faravelsforbundet.com

Gudrun Haglund-ErikssonGHE_mini
0583-222 52 alt 0768-48 64 65
gudrun@faravelsforbundet.com

De första smaktesterna inom Lammlyftet är genomförda

I flera länder finns det rekommendationer om att baggar bör slaktas senast vid 5-6 månaders ålder, detta på grund av att så kallad baggsmak kan uppträda hos äldre djur.

I Sverige finns det dock ingen sådan rekommendation och det är inte ovanligt att bagglamm äldre än sex månader slaktas. Syftet med den här undersökningen är att genom sensoriska konsumenttester undersöka om vanliga konsumenter föredrar kött från bagglamm slaktade vid lägre ålder genom att jämföra bagglamm slaktade vid olika tidpunkter under året.

I det här första testet jämfördes kött från 10 månader gamla bagglamm med kött från bagglamm fyra månader gamla vid slakt. Totalt ingick 61 personer i åldrarna 10-80 år i testpanelen. De fick bedöma köttet utifrån en nioniogradig skala som sträckte sig från ”tycker extremt illa om” till ”tycker extremt bra om”. Av resultatet att döma var det inga skillnader vad gäller totalt gillande, det vill säga hur köttet upplevdes i konsistens och smak. Båda proven fick i medel ett betyg som hamnade mellan ”tycker något bra om” och ”tycker bra om” och lika många i panelen föredrog kött från de yngre djuren som från de äldre.

I slutet av året kommer en ny omgång smaktester att genomföras då lamm slaktade under hösten kommer att testas.

Text Katarina Arvidsson Segerkvist
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

De ord som paneldeltagarna använde för att beskriva köttet

Bagglamm slaktade vid 4 månaders ålder

Lammkött behandling 5 vårlamm

10 månader gamla bagglamm som övervintrats (vinterlamm)

Lammkött behandling 4 övervintrade lamm


LL_LIGGANDE_POS_RGBEU-flagga+Europeiska+jordbruksfonden+färg

Varmt välkommen till Smakmötet 2019

Sveriges främsta kockar provar, bedömer och utser de finaste råvarorna från landets mest ambitiösa producenter i kategorierna fågel, gris och nöt.

Måndag den 21 oktober 2019 kl 10.00–18.00
Gamla Riksarkivet, Birger Jarls Torg 2a, Riddarholmen, Stockholm

Årets event utgörs av en heldag på Gamla Riksarkivet där kockar och representanter från hela livsmedelskedjan möts i fördjupande panelsamtal om framtidens kött med fokus på ursprung, hållbarhet och utveckling.

Vi kommer att ha förmånen att träffa och lyssna till den isländska kocken Haflidi Halldorsson, tillika VD för Icelandic Lamb som föreläser om ”The value of heritage breed” (föreläsningen är på engelska).

Maria Forshufvud, VD Svensk märkning, presenterar ursprungsmärkning på restauranger.

LRF region Sydost och Länsstyrelsen i Kalmar delar med sig av erfarenheter från ett pågående får- och lammprojekt.

Det blir en dag fylld med inspirerande samtal. Vi blir bjudna på måltider med fokus på kvalitet och hållbarhet, signerade Stefan Eriksson, Restauranglabbet och provningsledare Exceptionell råvara.

Läs mer på exeptionellravara.se ››

Ny undersökning: Åtta av tio väljer bort importerat kött för klimatets skull

En av de mest polariserade frågorna i samhällsdebatten är om vi ska fortsätta äta kött eller inte med tanke på klimatförändringarna.Trots att allt fler väljer att bli vegetarianer, äter majoriteten av befolkningen kött – bara inte lika ofta. Och när man väljer kött fortsätter svenska folket att välja med omsorg.

Enligt en färsk Novus-undersökning* som gjorts bland allmänheten på uppdrag av LRF och Svenskt Kött, anger åtta av tio att de kan tänka sig att minska sin konsumtion av importerat kött med tanke på att svenskt kött har lägre klimatpåverkan.

Detta bekräftar också färsk statistik från Jordbruksverket. Svenskarna äter nu en större andel svenskt kött än tidigare år och väljer samtidigt bort det importerade.Det beror på att importen av kött minskar i något snabbare takt än vad konsumtionen av kött gör, vilket leder till att den svenska marknadsandelen ökar. Marknadsandelen var under första halvåret i år 76,5 procent för griskött, 59,7 procent för nötkött, 26,6 procent för lammkött.

– Vi har mätt svenska folkets förtroende och preferens för svenskt kött varje år sedan 2010 och det är glädjande att vi fortsatt ser att det är det svenska köttet som med all rätt förknippas med hållbarhet, säger Isabel Moretti, VD på Svenskt Kött.

När svenska folket får ranka klimatpåverkande åtgärder kommer kött långt ned på listan. Minskat matsvinn, att ersätta fossila bränslen, minskad matimport och att flyga mindre anses betydligt viktigare.Att äta närproducerad och svensk mat anger man som viktigast för att äta så hållbart som möjligt;74 procent respektive 67 procent tycker det är viktigast.

Debatten kring kött och klimat blir ofta förenklad och polariserad. Det ställer krav på konsumenter att läsa på och skrapa lite mer på ytan än att bara gå på enkla lösningar, vilket konsumenterna faktiskt gör.

– Vår uppgift är att göra det enklare för konsumenterna att göra bra val både för klimatet, miljön och den egna hälsan. Ett enkelt tips är att titta efter ursprungsmärkningen Kött från Sverige, säger Elina Matsdotter, hållbarhetschef Svenskt Kött.

*1086 intervjuer med allmänheten 18–79 år under 10 – 12 september 2019

För mer information:
Isabel Moretti, VD
isabel.moretti@svenskkott.se
Tel: 072-142 04 83

Förbrukningen av importerat kött fortsätter att minska

För tredje året i rad minskar svenskarnas förbrukning av importerat kött, det visar den beräkning som Jordbruksverket gjort för första halvåret 2019. Importen har minskat för samtliga större köttslag och för griskött är minskningen inne på sjätte året. Den svenska produktionen av kött har utvecklats åt olika håll samtidigt som den svenska marknadsandelen fortsätter att stärkas.

– Idag vill många konsumenter bidra till en minskad negativ miljöpåverkan genom att rannsaka vilka livsmedel som hamnar i varukorgen. Att äta mat som är bra för hälsan är viktigt för många och intresset för vegetariskt är fortsatt starkt. Djuretik och antibiotika är frågor prioriteras högt hos konsumenter som vill äta hållbart. Utvecklingen innebär en konkurrensfördel för närproducerad, svensk mat och gynnar inte minst köttet där den svenska produktionen är förknippad med många mervärden, säger Åsa Lannhard Öberg som är jordbrukspolitisk utredare.

Jordbruksverket vill lyfta fram tre delar i utvecklingen av köttmarknaden under januari-juni 2019 jämfört med samma period 2018:

  • Den totala förbrukningen av kött minskade med 3,1 procent, vilket är en något större minskning än vid den förra halvårsavstämningen. Under första halvåret förbrukade vi i genomsnitt 15,6 kg griskött, 11,9 kg nötkött, 0,75 kg lammkött och 11,1 kg matfågel. Förbrukning är inte samma sak som konsumtion, utan visar åtgången av kött i slaktad vikt för att tillgodose vår konsumtion. En bra tumregel är att halvera förbrukningssiffran för att få fram vad som hamnar på tallriken.
  • Importen av samtliga köttslag minskade. Trenden med en minskad import har pågått under flera år nu, allra mest för griskött. Efter tjugo år med stadigt ökad import av kött vände utvecklingen. Det är med andra ord importerat kött vi äter allt mindre av.
  • Vi äter en större andel svenskt kött. Importen minskar i något snabbare takt än vad förbrukningen gör och detta leder till att den svenska marknadsandelen ökar. Marknadsandelen var under första halvåret i år 76,5 procent för griskött, 59,7 procent för nötkött, 26,6 procent för lammkött och 71,3 procent för matfågel.

Hela artikeln
Jordbruksverket: Förbrukningen av importerat kött fortsätter att minska ››

P4 Västernorrland om får och ekonomi

Det finns ett stort intresse för att köpa lammkött. Men slakteriernas prissättning hjälper inte den norrländska fårnäringen, säger Thomas Eriksson, fårbonde i Liden.

Thomas Eriksson säger att en orsak till att det blivit mindre intressant att ha får är för att slakterierna i norr betalar sämre än i övriga Sverige.
Närmaste slakteri här är Nyhlens Hugosons i Ullånger men Thomas Eriksson kör sina lamm den mycket längre sträckan till HK Scans slakteri i Rättvik.
– Just nu, vecka arton, skiljer det nio kronor. Från 41 kronor hos Nyhléns Hugosons till 50 kronor hos HK Scan. Ja, det blir längre att åka, tyvärr, men jag måste se till min egen plånbok och mitt företag. Jag tycker synd om de fårägare som bor längre norrut och inte kan välja.

Lyssna: Lägre ersättning till norrländska fårbönder ››

Många fårägare i Västernorrland har bara några få får, och kanske upp till ett femtontal. Man skär inte guld men det går runt ekonomiskt säger Ingemar och Margareta Holmberg.

Nio tackor och arton lamm finns just nu i fårhuset hemma hos Ingemar och Margareta Holmberg i Nyland, Härnösand. Ingemar har haft får ända sedan han var barn och vill gärna fortsätta.

Lyssna: Därför har man får som hobby ››

 

I december 2018 fanns det 417 000 får i Sverige

Det är den första skattningen av samtliga får inom jordbruksstatistiken sedan 1950-talet.

EU-lagstiftningen innebär att Sverige ska redovisa statistik om antalet får i December till Eurostat. Jordbruksverket brukar modellera antalet utifrån juniräkningen. För första gången använde Jordbruksverket i år resultatet från den får- och geträkning som görs i december varje år för att statistiskt räkna upp antalet får i Sverige, fördelat på tackor, baggar och lamm.

Antalet jordbruksföretag med får var i december 2018, ca 1 000 st färre än i juni 2018. Nästan alla jordbruksföretag har tackor och baggar medan ungefär hälften har lamm.

Resultatet visar att ca 45 000 får finns på platser som definitionsmässigt inte är jordbruksföretag. Den totala fårpopulationen i Sverige uppskattas därför i december 2018 vara drygt 417 000 djur, varav nästan 75 % är tackor och baggar.

Läs mer
Jordbruksverket: I december 2018 fanns det 417 000 får i Sverige ››

Två tredjedelar villiga att betala mer för svenskt kött

Det finns ett fortsatt starkt förtroende för svenskproducerat enligt Svenskt Kötts årliga konsumentundersökning. Resultaten visar att många är beredda att betala mer för svenskt och att det finns en efterfrågan på kött som producerats fossilfritt.

Enligt undersökningen förknippas svenskt kött med säker mat, kvalitet, bra djurskydd och arbetstillfällen i Sverige.

Önskan om fossilfritt
Av de svarande anger 50 procent att de vill ha ett kött producerat utan fossilfria bränslen eller råvaror.

Ursprung är viktigt
Enligt undersökningen är två av tre konsumenter beredda att betala mer för svenskt kött. Drygt 80 procent angav att de valde svenskt senast de handlade, och 50 procent vill veta var köttet kommer ifrån när de äter på restaurang för att kunna göra ett aktivt val.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Två tredjedelar villiga att betala mer för svenskt kött ››

Svensken suktar efter svenskt lammkött

Ett pressmeddelande som LRF Kött skickat ut har genom TT fått stort genomslag i svensk press.


Svensken suktar efter svenskt lammkött

Priset på svenskt lammkött når nya rekordhöjder, konstaterar man nöjt från LRF. Lammköttsproducenterna hoppas att efterfrågan håller i sig.

Efterfrågan på lamm från svenska marker är hög, samtidigt som förra sommarens torka gjorde att många fårbesättningar fick slaktas. Det har fått priset på svenskt lammkött att raka i höjden.
– Det är rekordpriser vid den här tiden på året, säger Viktoria Östlund, expert på lamm på Lantbrukarnas riksförbund, LRF.

Till påsk äter vi mycket lamm, men ännu är vi inte där. Ändå är efterfrågan så hög nu att priset på kött stigit sedan några veckor. Lammbönderna får 55 kronor per kilo lammkött, vilket är rekordmycket betalt.

Viktoria Östlund hoppas att svenskarnas smak för lammkött kan hålla i sig.
– Vi har märkt en ökad efterfrågan. Lammkött är miljösmart.

Hela artikeln
Svenska Dagbladet: Svensken suktar efter svenskt lammkött ››

18 husdjursexperter efterlyser en nyanserad och faktabaserad diskussion

“Vi efterlyser en nyanserad och faktabaserad diskussion som utgår från perspektivet att vi behöver mat och som beaktar helheten i livsmedels- och ekosystemen samt omfattar vår självförsörjningsgrad”. Så avslutas den debattartikel publicerad i Svenska Dagbladet som 18 SLU-agronomer undertecknat tillsammans.

Kött- och mejeriprodukter från idisslare framstår i livscykelanalyser ofta som mer klimatbelastande än andra livsmedel. Men sådana analyser tar varken hänsyn till livsmedlens näringsvärde eller till alla faktorer som påverkar livsmedelssystemets hållbarhet, skriver ett flertal forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

All matproduktion påverkar miljön och klimatet. Den debatt om möjligheter att minska matens miljö- och klimatbelastning som förs nu hanterar tyvärr inte komplexiteten i produktion och konsumtion av mat. Den sätter inte heller matens påverkan i proportion till andra helt onödiga klimat- och miljöpåverkande aktiviteter som människor ägnar sig åt. Mat är livsnödvändigt och vi efterlyser en mer nyanserad och faktabaserad diskussion med fokus på hållbarhet i livsmedelssystemet som helhet. Vi vill med den här artikeln ge en djupare förståelse för djurens betydelse för svensk livsmedelsproduktion.

Läs debattartikeln här
Svenska Dagbladet:  ”Idisslare har viktig roll i vårt livsmedelssystem” ››

Rapport från Lammköttslyftet: Baggsmak och pH-mätning

Idag, tisdagen den 5 februari 2019, har Lammköttslyftets projektgrupp haft referensgruppsmöte.

Det diskuterades bland annat pH-mätning och den så kallade baggsmaken. Här, på LRFs hemsida finns ett videoklipp där man får veta mer.

Färsk produktions- och slaktstatistik

Svenska Köttföretagen har tagit fram en statistikdatabas tillsammans med LRF Kött och Jordbruksverket med statistik över gris-, nöt- och lammproduktion. Databasen innehåller allt du behöver veta för att hålla dig uppdaterad.

Plattformen uppdateras varje vecka.

Här är senaste rapporten ››

Alla som vill är fria att använda statistiken och bilderna men uppmanas att källhänvisa.

Undrar du vilka det är som tar besluten i LRF Kött?

Jo, det är Köttdelegationen med representanter från intresseföreningarna och LRF som beslutar om LRF Kötts inriktning, omfattning och prioriteringar.

För att vi ska lära känna ledamöterna bättre presenteras de en i taget på LRFs hemsida. Hittills har tre ledamöter presenterats, varav nummer tre är Gudrun som representerar SF i Köttdelegationen.

Del 1 Lena Åsheim, LRFs riksförbundsstyrelse
Del 2 Hans Agné, VD för Svenska Köttföretagen AB
Del 3 Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande Svenska Fåravelsförbundet

Projekt för ökad köttkvalitet

Ultraljudscanning kan användas till att mäta marmorering på levande nötkreatur. Något som i nästa steg kan leda till förbättrad köttkvalité. RISE och Växa Sverige ska nu utvärdera metoden under svenska förhållanden.

Genom en ultraljudsmätare, samma typ som vanligtvis används för dräktighetsbestämning, och en speciell programvara kan man scanna över djurets ryggmuskel och mäta muskelns djup, underhudsfettets tjocklek och även marmoreringen i köttet.

– Det är en beprövad teknik som används i USA och Kanada. Men nu vill vi ta den till Sverige och se hur den fungerar under svenska förhållanden. Eftersom vi generellt har djur med mindre marmorering vill vi utvärdera metoden på vårt djurmaterial och under våra förhållanden, säger Linnea Gustafsson, på RISE.

RISE och Växa Sverige står bakom delprojektet med scanningen, som är en del av ett större EU-finansierat Interreg-projekt som drivs av Agroväst.

– Det handlar om att skapa bättre förutsättningar för både primärproducenter och vidareförädlare att producera nöt- och lammkött av bra kvalité. Tanken är att det ska vara lönsamt att producera högkvalitativt nötkött. I projektet tittar vi även på en ny betalningsmodell för nötkött. Bland annat har vi inspirerats av den australiensiska betalningsmodellen, där de har ett väldigt välutvecklat system för gradering av kött, säger Linnea.

Varför scanning?
– Marmorering är en tydlig kvalitetsegenskap som är väldigt lätt att se med blotta ögat och kan användas för att selektera kött, när det är slaktat och styckat. Men marmoreringen kan bara påverkas när djuret lever. Därför är det intressant att kunna mäta redan på levande djur. På så sätt kan man selektera djur för avel, gruppera djur och bestämma tid för slaktmognad. Marmorering bidrar med smak och saftighet, men också delvis mörhet på köttet, vilket är en av de  egenskaper som  konsumenten värderar högst.

Hela artikeln
Jordbruksaktuellt: Projekt för ökad köttkvalitet ››

Så ska köttbranschen vinna matchen

Det krävs en mycket mer offensiv hållning från köttbranschen i bemötandet av påståenden om köttproduktionen och klimatet. Det var ett av huvudbudskapen under årets Köttriksdag.

Den arrangerades i Eskilstuna av Södermanlands nötköttsföretagare och avslutades i helgen. ”Nötkött mot högre höjder”, var temat.

Under stämman för Sveriges Nötköttsproducenter omvaldes ordförande Jan Forssell. I sitt tal till deltagarna underströk han än en gång nödvändigheten av att de senare leden i livsmedelskedjan förstår producenternas behov av kostnadstäckning efter sommarens extrema värme och torka.

Uppskjutna investeringar, pressad likviditet och dämpad tillväxt är effekter av sommaren som kommer att bestå länge.
– Priserna måste upp omgående. Det behövs mer pengar från marknaden. Det är viktigt att vi kan förse marknaden med kött kommande år och för det krävs långsiktighet.

Hela artikeln
Land Lantbruk: Så ska köttbranschen vinna matchen ››