Ansvariga för rovdjursfrågor
Gudrun Haglund-Eriksson
0583-222 52 alt 0768-48 64 65
gudrun@faravelsforbundet.com
Ulf Ekholm
076-844 49 92
ekholmulf@hotmail.com
| Lista över rovdjursansvariga i distrikten | SFs Rovdjurspolicy | Viltskadecenter |
Källa: SLU Forskningsnytt
Rovdjursangrepp på lantbruksdjur leder till indirekta kostnader för lantbrukare genom ökat arbete och minskad produktivitet. Syftet med vår studie var att undersöka de indirekta kostnaderna för fårbönder i Sverige till följd av rovdjurs angrepp och närvaro. En enkät skickades ut där lantbrukare fick beskriva förhållanden under 2013. Enkäten skickades till 563 fårbönder och 38 procent av dessa svarade.
Resultaten visade att besättningar i områden med hög rovdjurstäthet och angripna besättningar hade cirka 25 procent lägre reproduktion jämfört med besättningar i områden med låg rovdjurstäthet. Lantbrukare som haft angrepp spenderade mer tid på underhåll av staket, att leta efter försvunna djur samt nattintag. Dessa effekter räknades om till kostnader för en genomsnittlig besättning med 31 tackor. Gårdar i områden med hög rovdjurstäthet som inte drabbats av angrepp hade en merkostnad på cirka 230 kronor per tacka, medan gårdar som haft angrepp hade en merkostnad på cirka 710 kronor per tacka. I båda fallen jämförs med gårdar i områden med låg rovdjurstäthet. Fäbodar som haft angrepp hade en merkostnad på cirka 1000 kronor per tacka jämfört med fäbodar som inte angripits.
Om man från politiskt håll vill behålla fårproduktion i rovdjurstäta områden kan det finnas skäl att införa en schablonmässig ersättning för de indirekta kostnader som följer på angrepp och närvaro av rovdjur.
Resultatet från inventeringsperioden 2018/19 visar att det fanns 300 vargar i Sverige. Det är en marginell förändring från förra vintern då inventeringsresultatet visade cirka 305 vargar.
Det totala antalet vargar i Skandinavien inventeringsperioden 2018/19 beräknas till cirka 380 vargar inklusive de vargar som dött under samma period. Osäker- hetsfaktorn (konfidensintervallet) ligger mellan 300 och 494 vargar. I Sverige beräknas antalet vargar till 300 med ett konfidensintervall mellan 237 och 390. Det är en marginell förändring i Sverige från förra året.
Under inventeringsperioden 1 oktober 2018 – 31 mars 2019 har 10 vargar dokumenterats döda i Sverige. Hur många vargar som dör totalt är okänt eftersom det inte går att hitta alla djur som dör.
Sverige delar vargpopulationen med Norge och den största delen av populationen återfinns i Sverige. Den finns framför allt i Mellansverige koncentrerad till Värmlands, Dalarnas, Örebro, Gävleborgs, Västmanlands och delar av Västra Götalands län. Vargar som lämnar sitt födelserevir kan röra sig över stora arealer och kan därför dyka upp varsomhelst på den skandinaviska halvön.
Läs mer
Naturvårdsverket: Rovdjursinventering varg 2019 ››
Naturvårdsverket har beslutat om nya miniminivåer för varg, det vill säga det lägsta antalet vargar som ska finnas i olika delar av landet.
Naturvårdsverket rapporterar till EU att det minsta antalet vargar i Sverige för att populationen ska ha gynnsam bevarandestatus är 300.
Vart sjätte år rapporterar Naturvårdsverket till EU statusen för olika arter och naturtyper enligt artikel 17 i EU:s art- och habitatdirektiv. Rapporteringen genomfördes 29 april.
– I rapporteringen anges även att referensvärdet för varg är 300 individer. Det är det lägsta antal vargar som ska finnas i Sverige säger Marcus Öhman, chef för Viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.
Läs mer
Naturvårdsverket: Nya miniminivåer för varg i Sverige ››
Pressmeddelande från NV: Referensvärdet för antalet vargar i Sverige är 300 individer
2019-05-10
Efter dagens demonstrationer för bättre rovdjurskontroll lämnades namninsamlingar med underskrifter från närmare 5000 personer och kravlistor över till politiker i riksdagshuset.
Åtta politiker tog i dag, torsdag, emot representanter för Fårsverige i riksdagshuset. På plats var bland annat Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande för Svenska fåravelsförbundet och Martina Hallström, den som startade namninsamlingen ”Skyddsjakt på Sjundareviret nu”.
Svenska Fåravelsförbundets ordförande var först med att tala.
– Vi ser med jättestor oro att de beslut som ni tagit här i riksdag och regering inte efterlevs. Att enskilda tjänstemän tillåts driva igenom beslut som går tvärt emot de politiska målen. Det här skapar en stor osäkerhet bland fårägarna som hämmar både tillväxten, framtidstron och ligger som en död hand över hela landsbygden, sa Gudrun Haglund-Eriksson
Hela artikeln
Land Lantbruk: Fårsverige togs emot i riksdagen ››
Den 14 juni 2018 hölls en manifestation i Stockholm för att uppmärksamma rådande brister i rovdjursförvaltningen och överlämna den namninsamling som gjorts. Namninsamlingen undertecknades av 1323 personer och är nu avslutad.
Foto Karin Ericsson
Svenska Fåravelsförbundet (SF) finns representerade i hela landet med 24 distriktsföreningar och 10 rasföreningar. SF samlar ca 2500 av Sveriges ca 9300 fårägare.
Fårnäringen ser stora möjligheter att öka produktionen av svenskt lammkött om förutsättningar och möjligheter ges. Sverige behöver fler betande djur som håller vårt landskap öppet, det har försvunnit många hektar (1).
Vi fårägare värnar både våra djur och miljön. I dag importeras 72 % av det lammkött som äts i Sverige. Trots att marknaden ger positiva signaler ser vi bara en marginell ökning av produktionsleden, medan konsumtionen ökar med ca 8,5 %.
SF ser med stor oro på att de beslut som är tagna av Riksdag och Regering inte efterlevs, utan att enskilda tjänstemän tillåts genomdriva beslut som går på tvärs mot de politiska mål som satts. Fårföretag, särskilt förstås de i rovdjurstäta områden, lever med en ständig oro och risk för angrepp.
Att myndigheter och tjänstemäns gör helt olika bedömningar och beslut, till exempel när det gäller skyddsjakt, gör osäkerheten och oron än större. Denna osäkerhet hämmar företagens tillväxt, överlevnad och framtidstro. Det lägger en död hand över fårnäringen.
Torsdag den 14 juni kl. 11.00–12.30
Vasaplan/Vasagatan, strax intill Näringsdepartementet, Stockholm
Slut upp denna dag för att väcka våra politiker och uppmärksamma bristerna i rovdjursförvaltningen.
Våra budskap är:
#vivärnarvåradjur #låtbondenfixamaten #betandedjurförbiologiskmångfald
Välkomna att delta och sprid informationen vidare!
Läs mer
Upprop från Svenska Fåravelsförbundet ››
Stämmouttalande 18 maj 2018 ››
ATL: Fårägare planerar vargdemonstration ››
För mer information kontakta
Gudrun Haglund-Eriksson, Claudia Dillmann eller Ulf Ekholm. Kontaktuppgifter ››
Förbundsstämman den 18 maj 2018 har gjort ett Stämmouttalande om rovdjur som kommer att gå ut till politiker, myndigheter och media.
Budskapet är att fårnäringen har stora möjligheter att öka produktionen av svenskt lammkött om förutsättningar och möjligheter ges. Men samtidigt ser vi med stor oro på att de beslut som är tagna av Riksdag och Regering inte efterlevs, utan att enskilda tjänstemän tillåts genomdriva beslut som går på tvärs mot uppsatta politiska mål.
Vi vill med detta uttalande påminna om beslutet ”…att bibehålla gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet, samtidigt som tamdjurshållning inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas.” och att ”att vargens förekomst i län med fäbodbruk, intensiv fårskötsel eller skärgårdar i huvudsak ska begränsas till de områden där den gör minst skada”.
Hämta som pdf ›› | Finns också på vår Facebooksida ››
Se också Stämmouttalande 2018 ››
Namninsamlingen som startades den 11 maj 2018 undertecknades av 1323 personer och är nu avslutad (1311 hade undertecknat vid inlämnandet). Listan har överlämnats till Kristina Yngwe, vice ordförande i landsbygds- och miljöutskottet.
Enligt Rovdjurspropositionen, beslutad av Riksdagen, ska tamdjurshållning inte påtagligt försvåras i någon del av landet på grund av rovdjurförvaltningen. Vidare ska socioekonomiska hänsyn tas.
Vi kräver att landets myndigheter följer dessa beslut. Enskilda tjänstemän får inte tillåtas att tolka lagar och driva principer efter eget tyckande.
Continue Reading →
Källa: SLUs kunskapsbank
Åtgärder som förebygger rovdjursangrepp på tamdjur är viktiga i områden där människor och stora rovdjur lever sida vid sida. Angrepp har förekommit i tusentals år, men förvånansvärt lite forskning finns kring åtgärdernas effekt.
I en genomgång av vetenskapliga artiklar publicerade åren 1990–2016 hittades 21 studier där man utvärderat effekten av olika åtgärder genom att jämföra tamdjursförluster i besättningar som använt en åtgärd med förluster i besättningar som inte använt åtgärden. Bland de åtgärder som studerats finns olika typer av hägn, vakt/herde, boskapsvaktande hund, skrämsel/lapptyg samt avlivning av rovdjur.
I de publicerade studierna har man funnit att en åtgärd kan minska tamdjursförlusterna om den är anpassad till problemsituationen. Eftersom det gjorts så få studier, och effekten av åtgärderna varierade med situation och rovdjursslag, är det dock svårt att utifrån resultaten ge generella rekommendationer.
För att i framtiden basera användningen av åtgärder på forskningsresultat, och inte enbart förlita sig på det sunda förnuftet, bör forskare i större utsträckning samarbeta med tamdjursägare och myndigheter för att vidta åtgärder på ett sätt som tillåter utvärdering av deras effekt.
Länk till artikeln (engelska) ››
Forskningsnyhet från SLU, publicerad augusti 2017
Den 24 maj hölls ett seminarium med tema rovdjur-tamdjur. Deltog gjorde tamdjursägare, intresseorganisationer och länsstyrelsen Gävleborg.
Dagen syftade till att ge en återblick och uppföljning från föregående seminarier med samma tema samt att presentera aktuella nyheter.
Nu finns dokumentation från seminariet att hämta: Dokumentation seminarium 24 maj rovdjur-tamdjur ››
Den 24 maj bjuder De 5 Stora in tamdjursägare, intresseorganisationer och myndigheter till ett seminarium med tema rovdjur-tamdjur.
Dagen syftar till att ge en återblick och uppföljning från föregående seminarier med samma tema – samt att presentera aktuella nyheter. SFs Gudrun Haglund-Eriksson kommer att tala om utbildningar för tjänstemän i tamdjurshållning.
Datum: 24 maj
Plats: Rovdjurscentret i Järvsö
Pris: 350 kr inkl moms, lunch och fika
Se hela programmet och information om anmälan i inbjudan ››
Naturvårdsverket har beslutat att fortsätta delegera rätten att fatta beslut om skyddsjakt på stora rovdjur till alla berörda länsstyrelser.
Naturvårdsverket delegerar rätten att fatta beslut om skyddsjakt på björn, lodjur och varg till samtliga länsstyrelser förutom Gotland. Delegationen gäller från och med 1 januari 2017 fram till och med 30 juni 2020.
– Den politiska inriktningen är att rovdjursförvaltningen ska skötas regionalt och då ska beslut om skyddsjakt även i fortsättningen fattas nära de som berörs säger Gunilla Ewing Skotnicka på Naturvårdsverket.
Läs mer
Naturvårdsverket: Länsstyrelserna får fatta beslut om skyddsjakt även i fortsättningen
Då kom det slutgiltiga vargjaktsbeslutet från Högsta förvaltningsdomstolen. Det är en enhällig domstol som ger beskedet att det var fel att stoppa 2016 års vargjakt i Värmland.
Årets vargjakt på 24 vargar startar den 2/1 2017 som planerat i Värmland, Örebro, Dalarna och Gävleborg. Ett glädjande besked som förhoppningsvis ger en tryggare situation framöver när det gäller aktiv förvaltning.
SF ser det som en delseger och vill med detta tacka alla som aktivt jobbar i rovdjurs frågorna runt om i landet, efter långt och uthålligt arbete ser vi resultat. Ett steg till i rätt riktning!
Gott nytt år på er alla!
Gudrun Haglund-Eriksson, Rovdjursansvarig
Rapport gällande Fåravelsförbundets arbete med rovdjursfrågan. Förutom det vi gör på egen hand sker mycket av arbetet med rovdjursfrågan i samarbete med LRF. Läs även LRFs text om hur man jobbar med rovdjursfrågan.
Under de senaste två åren har förbundet svarat på ett tiotal olika remisser, varav fem under våren 2016 kring rovdjursfrågor – Skyddsjakt på varg, Ändring av jaktförordningen och förordningen om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet, Angående femårig genetisk förstärkning, Åtgärder för att förebygga angrepp på tamdjur av stora rovdjur samt utredning kring Rovdjursangrepps påverkan på landsbygdsföretagens ekonomi.
Två år i rad har en manifestation hållits regionalt och lokalt mot att den beslutade rovdjurspolitiken inte genomförs. Dessa gav en mängd politikerkontakter och olika mediala inslag som resultat.
Förbundet har återkommande kontakter med Naturvårdsverket och ansvariga politiker. I maj 2016 träffade förbundet Landsbygdsministern för att bland annat diskutera rovdjursfrågor.
Förbundet är representerade i brukarrådet på Viltskadecenter i Grimsö samt i ”De fem stora” och har på olika håll i landet representant i Viltförvaltningsdelegationerna.
Vi har deltagit på Jordbruksverket i diskussion kring ”Åtgärder för att förebygga angrepp på tamdjur av stora rovdjur” och inte minst skrivit ett flertal debattartiklar både lokalt, regionalt och nationellt – bland annat i DN.
Resultat är givetvis något alla som jobbar med påverkansarbete vill se och visst kan man vara besviken över att allt arbete inte gett det resultat som vi vill se. Tyvärr står ju inte arbetsinsatsen alltid i relation till resultatet och varför inte? Jo politiska beslut grundas i stor omfattning i omsorg om väljarna, och just i detta fall så väger tyvärr nog både landsbygdsväljare och fårföretagare lätt.
Läs mer
LRF: Så jobbar LRF med rovdjursfrågan ››
Nedanstående rovdjurspolicy utgör riktlinje för Svenska Fåravelsförbundets (SF) arbete avseende förekomst av fritt levande populationer av rovdjur i Sverige.
SF som organisation accepterar rovdjursförekomst(en) i Sverige förutsatt att nedanstående principer och riktlinjer beaktas vid förvaltning av rovdjursstammarna.
Principer
Rovdjurstrycket får inte vare sig nationellt eller lokalt vara så stort att det försvårar fårföretagande.
Samtliga merkostnader, såväl direkta som indirekta, som rovdjursförekomst medför för svenska fårföretag skall i sin helhet bekostas med samhälliga resurser.
En av de centrala utgångspunkterna i svensk rovdjursförvaltning bör vara att minimera skadorna i svenska fårföretag, på såväl nationell som lokal nivå.
Rovdjursförvaltningen skall kännetecknas av öppenhet, effektivitet och kompetens.
SF skall ges möjlighet att delta i beslutsprocessen.
Denna rovdjurspolicy antogs 2012.
Svenska fåravelsförbundet har också ställt sig bakom den LRFs rovdjurspolicy antagen 2013.
