gimrarna
Far_gif
Tranas2020
Knarrhult2018
banner_180x120
Elitlamm_180x180
Backa Fårgård
Stallmästaren web gif
Banner_Faravelsforbundet_180x120px_2003
ggi_loop
gdjh2015
Siltbergs_banner2020_2
Wiromin2020_liten
Banner-2017
default logo

Skinn och ull

Ansvariga för frågor som rör skinn och ull

Claudia DillmannCD_mini
070-231 39 92
claudia@faravelsforbundet.com

Gudrun Haglund-ErikssonGHE_mini
0583-222 52 alt 0768-48 64 65
gudrun@faravelsforbundet.com

Snabblänkar
Svensk ull och ullförädling i siffror och bilder Ullförädlingskartan (Google) Våra filmer och trycksaker om ull

Ull ny inkomstkälla för svenska fårbönder

MSN Ekonomi har intervjuat Claudia om ull och The Swedish Wool Initiative.

MSN Ekonomi: Ull ny inkomstkälla för svenska fårbönder ››

Ullskörd & hantering

Nytt informationshäfte om hur man producerar en bra ull som är attraktiv för industrin och andra ullköpare.

Varje ras har sin specifika ull.
Olika ull har olika egenskaper och användningsområden.
Ullens kvalitet beror dels på framavlade egenskaper, men kan också till stor del styras genom skötsel och god hantering vid klippning och sortering.

ULLhantering

Hämta som pdf ››

Slutrapport från Vinnovaprojektet Cirkulära Yllekläder

Projektet drevs från den 1 januari 2019 till 31 januari 2020. Projektägare har varit LRF och Claudia Dillmann från SF har varit projektledare. Samarbetspartners har varit Smart Textiles, Högskolan i Borås och klädföretagen Filippa K samt Röjk Superwear.

Text Claudia Dillmann

Projektmål

Foto Stephane LombardMålet med projektet har varit att få till en lösning där det gick att få ekonomi i alla led och nytta av råvaran in i minsta fiber. Vi har därför månat om att så många parter som är möjligt i ullens cirkulära kedja ska vara representerade och involverade i projektet; från fårbönder via fårklippare, forskare, ”ullförädlare”, kläd- och inredningsföretag, till konsumenter. När många led är representerade kan man få en helhetsbild av vad som finns och vad som saknas gällande svensk ullförädling. Projektet har genererat en rad synergieffekter som branschöverskridande samarbeten, kunskapsförmedling/ökning, branschförståelse, innovationer samt produktutveckling.

Vi har i projektet byggt upp ett branschnätverk där målsättningen har varit att öka kunskapen om svensk ull och svensk ullproduktion. Alla led ska känna sig delaktiga i utvecklingen av svenska ullprodukter i den cirkulära ekonomin, genom hela kedjan från fåret till den färdiga produkten. I projektet har vi bjudit in till flera aktiviteter där deltagarna har haft tillfällen att mötas fysiskt och fått möjlighet att skapa nya nätverk.

Deltagarna i projektet har under projektets gång kontinuerligt fått ta del av och bidra i de analyser och kartläggningar som har gjorts. Dessa ökade kunskaper har lett till nya samarbeten samt till produktutveckling och affärer.

vinnovatrojorAnalyserna och kartläggningarna har lett till många frågor men också till problemlösning i flera led. Internationella kontakter och samarbeten har etablerats för att lösa de led som för närvarande saknas inom svensk ullförädling/ullprocessning. På så vis har vi tagit fram ett antal olika ylleplagg baserade till 100 % av svensk ull i projektet. Modellerna har gjorts tidlösa och med hög kvalitet för att kunna användas länge. I plaggets slutskede kan de antingen återvinnas till nya plagg eller komposteras. De färdiga ylleplaggen sålde slut snabbt. Nya är på gång under 2020.

Spridningen av de i projektet insamlade kunskaperna har gjorts genom föreläsningar runt om i landet, via sociala medier, press och via ett aktivt nätverkande. Både inom den befintliga ullbranschen och via nya kanaler i nätverken. Vi har tagit fram, publicerat och tryckt upp informationsmaterial, kursmaterial och producerat en informations- och marknadsföringsfilm ”Fåren och Ullen”.

Projektaktiviteter:

  • WorkshopSmartTextilesB2B möte i Kil – ullproducenter och tillverkningsindustri samt klädföretag möts och pratar ull
  • Workshop på Science Park i Borås med temat “Möjligheter och brister i svensk ullproduktion” – deltagare från tillverkningsindustrin, forskning- och förädlingssidan brainstormar
  • Swedish Wool Initiative möte på Filippa K – kläd- och inredningsföretag möter ullproducenter för att starta samarbete och göra gemensamma ullaffärer
  • Affärsmodeller för Ull på Smart Textiles i Borås – ullproducenter och tillverkningsindustri träffas för att skapa cirkulära affärsmodeller

Implementering av projektet samt potentiella samhällseffekter

UllbedömningFörsta steget har varit att ullproducenten ska se ullen som en resurs och inte som en restprodukt. För att ullen ska kunna bli en värdefull råvara krävs en avel riktad mot ullkvalitet. Ullkvalitet är subjektivt men till hjälp har vi de ullmönstrare som finns idag (ca 9 stycken i hela landet). Idag görs ullmönstring i avelssyfte men endast på ett fåtal raser. Vi vill bidra till att mönstringen ökar både inom dessa raser, samt inom de till antalet större raserna, där stora mängder ull finns som kan användas kommersiellt.

Med hjälp av de ullmikroskop vi har införskaffat i projektet kan man bedöma ullen på det levande djuret på ett enhetligt sätt. Med ledning av resultatet av denna bedömning kan man välja ut de djur som lämpar sig bäst för en framtida ullproduktion. Detta verktyg kan göra skillnad i aveln på kort sikt och det kan användas på alla får och ulltyper.

Nästa steg för att få upp värdet på råullen är att öka kunskapen om ullskörd och ullhantering. Projektet har tagit fram ett utbildningsmaterial, foldern ”Ull -skörd och hantering”, som vänder sig både till ullproducenter, fårklippare och ullhanterare/ullsorterare,

ullskord1När ullen är klippt och färdig för försäljning behöver man kunna sätta ett pris och ett värde på fiberråvaran. Att mäta fibertjockleken med en micrometer är ett internationellt vedertaget sätt att mäta ullen. Förenklat kan man säga att ju lägre micron desto högre kilopris. Kan man dessutom föra in detta värde i en databas så har man genast kommit än närmre målet med att kommunicera ut värdet.

Projektet har på inrådan från Smart Textiles och Högskolan i Borås köpt in en Fiberlux (micronmätare) för att även här skynda på utvecklingen. Vi testar och utvärderar hur vi kan utnyttja detta redskap på bästa sätt och hur vi kan omvandla resultaten till värdefull information i Elitlamm.

Ett nätverk kallat ”Swedish Wool Initiative” har bildats med representanter från både kläd- och inredningsindustrin. Nätverket består av drygt 40 representanter från drygt 25 olika sko-, kläd- och inredningsföretag. Företagen kommer att samordna inköp och de första leden i sin ullprocessning, dvs. sortering, insamling, logistik och tvätt. Resterande delar som saknas i processen är beroende av vilken produkt som ska tas fram. I nästa förädlingsled får företagen samordna sig med andra företag för att ta fram liknande produkter. Målsättningen är att på ett hållbart sätt kunna producera nya hållbara ullprodukter i en cirkulär ekonomisk kedja där hänsyn tas till alla led, från råvara till slutprodukt.

Vår ambition är att vi de närmsta två åren ska ha höjt den svenska ullanvändningen från 30 % till 40 %. Dels genom att nätverket ”Swedish Wool Initiative” har startat där f.d. konkurrenter blir kollegor och dels genom den produktutveckling som skett under projektets tid. ”Tillsammans för svensk ull” är vår paroll. #tillsammansförsvenskull

Foto Einar de Wit 2Vad gäller hållbarhet och klimatavtryck är svensk ull en mycket potent framtidsfiber. En ”bieffekt” av projektet har varit att klädföretagen insett att de måste tänka hållbart redan från fiber till färdig produkt. Ett konkret exempel är att ett klädföretag först tänkte blanda ullen med polyester till sin kollektion i ulltyg för att ”öka slitstyrka och smutsavvisning”. Under projektet har de helt tänkt om och nu är det bara rena ullfibrer som gäller. De har, genom vår försorg, förstått att dessa egenskaper redan finns inbyggda i en ullfiber. Flera av de klädföretag som ingår i ”Swedish Wool Initiative” kommer också att lansera plagg av svensk ull under hösten 2020 samt våren 2021.

Informationsmaterialet har varit mycket efterfrågat och även media har visat ett stort intresse. Vi har skickat ut pressmeddelanden med information om projektet. Projektets syfte och aktiviteter har omtalats i såväl fackpress, sociala medier, lokalpress och rikstäckande dagstidningar såväl som i radio.

Lärdomar:

  • Ullen är en premiumprodukt och ingen biprodukt som den under en period har ansetts.
  • Hos Jordbruksverket hamnar ullen mellan stolarna eftersom den ses som en lantbruksprodukt (biprodukt) när den sitter kvar på fåret och riskavfall, eller i bästa fall en textilfiber, när den blivit avklippt.
  • Ull är en fiber som ofta jämförs med billiga fibrer framställda på syntetisk väg (ex. vis oljebaserade- eller regenereratfiber). Kunskapen om dess fördelar framför syntetiska fibrer har gått förlorade.
  • Ullen måste ses som den resurs den är och värderas upp ända från råvaru- och produktionsledet, över förädlingsledet, till användar- och förbrukningsledet.
  • Om svensk ull värderas upp så får vi en ökad självförsörjningsgrad, ett lägre klimatavtryck inom klädindustrin och även en ökad kunskap i alla led om en av världens äldsta och mest användbara fiber.

Vinnovaloggor

Bilder:
Ullskörd (Stephane Lombard)
Vinnovatröjorna med fåren som bidragit med sin ull i bakgrunden (Claudia Dillmann)
Jodi Everding från Filippa K, Elin Näsström Från Smart Textiles och Claudia i samband med workshop om ull och framtida ullprodukter på Högskolan i Borås (Linda Nydén)
Ullmönstring (Mia Brandqvist)
Klippning av får (Gudrun Haglund Eriksson)
Svenska får (Einar de Wit)

FÅR – the Future!

Här kommer några bilder från årets Fårfest i Kil. Text och foto Einar de Wit.

tussfest
Festen syns i hela Kil! Tussriset finns överallt och festen engagerar hela staden, från idrottsföreningar, kyrkor till Hemvärnet och Lottakåren.

matarena

Årets stora nyhet på Fårfesten var en stor matbasar utomhus. Här ku de man köpa mat av alla de slag. Maten kunde sedan intas i ett enormt uppvärmt tält. En spännande upplevelse.

montern
Full fart i SF:s monter. Ulf och Britta pratar får hela dagen.

B2B
Fåravelsförbundet anordnade för tredje året i rad ett business-to-business möte för alla aktörer på den svenska ullmarknaden. Här visar Tomas Olsson upp den nyskapade tröjan “Norrby”, skapad av ull från Finndor-får. För dagen kryddad med lite färg från Fårfestens Tussris! Ett konkret resultat av Förbundets ullsatsning.

klippshow
I år klipptes det även får på Fårfesten – en naturlig utveckling. Klipparproffset Magnus Wuolo klippte får framför en stor publik och Linnea Eklund, som jobbat som ullsorterare i Australien visade och berättade hur man skulle ta hand om ullfällen efteråt för att skapa ett så stort värde som möjligt.

LinneaEklund
Linnea Eklund är ett nytt intressant namn i den svenska fårvärlden. Med stora kunskaper från ullhantering i Australien ska hon nu lära de svenska fårbönderna att höja värdet på sin ull.

ullmarknad
När man gått en hel dag på Fårfesten och låtit sig inspireras så kunde man gå iväg några hundra meter och köpa sig en kasse egen ull att förädla hemma. För tredje året i rad anordnades en råullsmarknad på Kils Arena där man kunde köpa ull av diverse olika utseende för sitt eget hantverk.

Fler bilder från Fårfesten finns i veckobrevet från den 28 februari och på vår Facebooksida.

ATL TV: Svensk ull allt hetare i modebranschen

Logistiken från gård till industri en utmaning när modebranschen nu visar intresse för den svenska ullen.

Med Johnny Neredman och får på Hornsunds Gård och Fåravelsförbundets ullansvariga Claudia på länk.

Se ATL-TV ››

#11 Fårpodden: Tillsammans för svensk ull

Den svenska ullen hyllas och efterfrågas. Så har det inte alltid varit, utan ett gediget arbete på bred front har banat vägen. Fårpodden pratar med några aktörer som varit viktiga för ullens resa in i en ljusnande framtid. Lyssna och få koll på vad som händer på ullfronten.

  • Ull i kubik och Ull & spinn-SM hölls i september på Öströö fårfarm. Titti var där och passade på att ta upp ljud och att intervjua några spännande personer; Marita Jönsson som jobbar med flera ullprojekt i Halland och Anna Hedendahl, tidigare SF-ledamot och en av skaparna av jämtlandsfåret.
  • Claudia Dillmann är ull- och skinnansvarig ledamot i Fåravelsförbundet. Här berättar hon för Anna om Vinnovaprojektet Cirkulära yllekläder som hon jobbat med under året.
  • Branschträffen Svensk ull för en hållbar framtid i Uppsala den 11–12 november väckte stort intresse och blev en riktigt lyckad tillställning. Titti träffade Fia Söderberg på plats och de berättar om vad de upplevt under dagarna.
  • Nya marknader för den svenska ullen, vad innebär det för vår avel? Vilka verktyg finns för fårägaren, och vilka miljöfaktorer påverkar ullkvaliteten? Einar diskuterar detta med Titti Strömne, som ju förutom Fårpoddenmedarbetare också är husdjursagronom och lammrådgivare med stort intresse för avel och ull.

Välkommen till Fårpodden!

Svensk ull foto Filippa K

Bild från presentationen av tröjan Elin som Claudia pratar om i inslaget om Cirkulära yllekläder, och som nu ägt rum. Foto Filippa K

Länkar
Ull i kubik
SM-vinnare ull och spinning
Ull som resurs – En kartläggning av ullen i Halland
Filippa Ks tröja Elin
Röjks tröja Norrby Wool Sweater
Kartläggning av svensk ullproduktion och ullindustri
Svensk ull för en hållbar framtid 11-12 november: presentationer från programmet
Ullpodden
Finullsföreningens material om mönstring
#6 Fårpodden om Fårfesten i Kil

Kontakta gärna Fårpoddens redaktion, hälsar Anna, Einar och Titti.


Fårpodden finns på Soundcloud, iTunes, Acast och andra ställen där poddar finns.

Modevärlden går samman – satsar på svensk ull

Många tidningar har sedan TT nappat på vårt pressmeddelande skrivit om svensk ull och Swedish Wool Initiative, bland andra GP, Sydsvenskan och Corren.


Grovt och stickigt – eller mjukt, varmt och hållbart?

Varje år slängs eller bränns majoriteten av svensk ull, men det är på väg att förändras. I veckan togs ett avgörande steg när flera modeföretag träffades för att gemensamt skapa en standard för svensk ull.

Sedan ett drygt år tillbaka pågår ett projekt för att hjälpa modebranschen att få upp ögonen för den svenska ullen, en biprodukt som i dag vanligen slängs och bränns.
– Jag tror att lågt räknat kan 50 procent egentligen bli kläder, säger Claudia Dillmann, ull- och skinnansvarig på Svenska Fåravelsförbundet.

En av initiativtagarna är modeföretaget Filippa K som redan nu till viss del använder svensk ull.
– Det finns så många fördelar: det är väldigt lokalt, fårbönderna arbetar hållbart och bryr sig om framtida generationer, det är naturligt ekologiskt, säger Jodi Everding, hållbarhetskoordinator vid Filippa K.

Läs hela artikeln
GP: Modevärlden går samman – satsar på svensk ull ››