Lindholmen180x180_2018_1
agria_banner_far_180x180
gimrarna
ggi_loop
Knarrhult2018
Banner-2017
siltbergs hemsida
Elitlamm_180x180
Hunden Herden
trns2017
banner_180x120
Backa Fårgård
Stallmästaren web gif
gdjh2015
default logo

Skinn och ull

Ansvarig för frågor som rör skinn och ull
Claudia Dillmann
070-2313992
claudia@faravelsforbundet.com

Biträdande skinnfrågor
Gudrun Haglund-Eriksson
0583-222 52 alt 0768-48 64 65
gudrun@bengtstorp.se

Snabblänkar
Våra filmer om ULL Ullkartan Fakta om ull

Projektredovisning Ull och Skinn – vägen till mervärde

Ett samarbete mellan LRF Kött och Svenska Fåravelsförbundet

Syftet med projektet har varit att synliggöra och öka kunskapen om fåret och framförallt dess ”biprodukter”, skinnet och ullen. Dessa produkter som varit en underskattad råvara fram tills nu.

Detta har Svenska Fåravelsförbundet velat ändra på genom att ta fram en informativ folder om Ull och Skinn, samt ett flertal inspirerande och instruktiva filmer om ull- och skinnkunskap, riktade till en bred publik. Filmerna är också tänkta att kunna användas i undervisningssyfte och vid föreläsningar med mera. Vi har gjort en längre film på ca 25 minuter men också ca 10 st korta klipp med djupdykningar i respektive ämne. Filmerna kan ses på vår YouTube-kanal. (Fler filmer kommer att publiceras den närmaste tiden.)

Filmerna har delats via sociala medier och via ett flertal pressmeddelanden. Idag, den 14 mars, har den längre filmen visats 1 252 gånger.

Fåret och ullen har följt oss människor genom historien och kunskapen om hur vi kan använda skinnet och ullen för att klä oss, men också till inredning och bruksföremål har utvecklats genom årtusenden. Mycket av denna kunskap håller idag på att försvinna. Genom att samla och sprida den ull- och skinnkunskap som nu finns, på ett publikt sätt, kan nya människor få möjlighet att upptäcka ullen och skinnets alla möjligheter. Dessa, genom projektet förmedlade kunskaper, är redan på god väg att bidra till utvecklandet av nya intressanta produkter till nya målgrupper.

Vårt mål med projektet har varit att lyfta kunskapsnivån om fåren, skinnet och ullen till en högre nivå än idag. Foldern med sina fina bilder och informativa text kan läsas av såväl fårbönder som en bred allmänhet. Filmerna riktar sig även de till en bred publik och ska kunna ses av såväl fårbönder som ullförädlare, ullhantvekare och konsument. Foldern och filmerna är också tänkta att kunna vara ett värdefullt verktyg för kunskapsförmedling i lokala fårföreningar, på naturbruksgymnasieskolor, i studiecirklar och som stöd till föreläsare i ämnet.

Våra filmer är inte bara enkla och pedagogiska, de fungerar också utmärkt både nationellt och internationellt (de kan textas). Filmerna och foldern kan både verka för att sprida kunskapen om får, ull och skinn, men också för att marknadsföra den svenska ullen långt över landsgränserna.

Projektet har drivits i samarbete med fårbönder, fårklippare, spinnerier och skinn- och ullhantverkare, samt ull- och skinnförädlare (industrin). Vi har samarbetat med en filmmakare och formgivare som har diger erfarenhet från bland annat mathantverksvärlden. I denna värld har vår filmmakare tidigare hjälpt till att lyfta fram bl.a. hantverksmässig produktion av lammkorv och fårost m.m. Filmerna är ett resultat av ett unikt samarbete mellan alla dessa olika kompetenser inom fårvärlden och vi har lagt stor vikt vid formgivning och pedagogik.

Claudia Dillmann
Ull- och skinnansvarig, Svenska Fåravelsförbundet
14 mars 2018

Ull och skinn – vägen till mervärde

Under 2017–2018 genomfördes ett projekt med stöd från LRF Kött som syftar till att sprida kunskap om ull och skinn. Om vi sköter ullen rätt och vet dess värde kan den också blir lönsam. Detsamma gäller skinnen. Inte bara de grå skinnen är användbara och har ett värde. Alla skinn och all ull kan användas till något!

Projektet har tagit fram foldrar och filmer som samlar kunskap. Hjälp till att sprida dem!

Våra filmer

Korta och instruktiva filmer som kan spridas på sociala medier och i andra sammanhang, samt djupdykningar i ämnet som kan användas vid föreläsningar.

Filmerna vänder sig till en bred publik, förutom fårbönder och ullförädlare även konsumenter och andra med intresse för ull.

Filmerna finns på vår Youtube-kanal. Sprid dem! Fler filmer kommer att läggas ut efterhand.

En av filmerna, där Lena Persson berättar om ullens fantastiska egenskaper.

Foldrarna

Ull och skinn – vägen till mervärde

Klippning och ullskörd

De tar till vara på öns unika mjukvara

Omkring 1 400 ton ull hamnar varje år på svenska återvinningsstationer eller plöjs ner. På Gotland har Madeleine Nilsson och Karin Kloth hittat ett samarbete som räddar en del av öns unika ull.

– Ullen är helt fantastisk och världsunik. De grå tonerna och den glansen har inga andra får i landet – och den plöjer vi ner, säger Claudia Dillmann.

På norra Gotland finns sedan några år tillbaka ett samarbete som tar vara på ullen och ser den som resurs. Inom ett par mils avstånd klipps lammen, spinns garnet, för att stickas till sjalar och plädar.
– Ullen hade varit nedgrävd om inte jag hade tagit hand om den, säger Madeleine Nilsson.

För sju år sedan övertog hon det gamla spinneriet som stått i en lagård på Ihre gård sedan 1980-talet. Men maskinerna är gamla och kräver en hel del omsorg med hjälp av skiftnycklar och rörtänger.

Hela artikeln
Affärsliv Gotland: De tar till vara på öns unika mjukvara ››

Nu står ullen på dagordningen

Budskapet om att ull slängs i Sverige har åter lyfts i svenska medier. Det är vi tacksamma för, det verkar som att frågan når ut för vi får massor med respons från olika håll.

Det är inte upp till oss att göra alla delar för att vända skutan som gått åt fel håll under decennier. Men vi kan göra mycket genom att värdesätta, vårda och förmedla eller förädla ullen från våra får. Till hjälp och inspiration hoppas vi att den supersnygga skriften Ull och skinn – vägen till mervärde, som Claudia och Stéphane Lombard tagit fram, kommer att vara. Den kommer till er tillsammans med medlemsfakturan. Läs och njut.

allull
Foto Stéphane Lombard

Med anledning av det stora intresset från media har vi idag skickat ett pressmedelande om ull. För att förse redaktionerna med siffror och information om och hur vi jobbar för att öka intresset och kunskapen i våra egna led. Ett utskick lastat med information har också gått iväg till distriktens och rasföreningarnas styrelser. Tanken är att det ska finnas information att utgå ifrån om lokalmedia hör av sig, att man ska kunna känna sig redo att ta emot journalister på gårdar överallt i landet. Det blir mer spännande om fler får och ansikten syns. Behövs mer pepp och prepp så hör av er till någon i förbundsstyrelsen.

Här finns länkar till inslag om ull som Ekot sände häromdagen. Inslaget gav eko och många medier tog upp frågan.

Ni har väl också sett Claudia och Titti Strömne om suget efter lammkött och ull i dagens Enköpings-Posten?

Svensk ullproduktion

Enligt SJVs siffror så fanns det år 2016, 600 000 får i Sverige. Räknar vi med att vi får ca 2 kg ull per tacka och ca 1 kg ull per lamm* i snitt och dessa klipps två ggr per år så ger det en ”ullproduktion” av ca 1500–1800 ton per år.

Knappt 327 ton svensk ull togs om hand 2016 varav 210 ton exporterades inom Europa. Endast 15–20 % av den svenska ullen togs alltså rätt på det året. Ca 1 400 ton ull/år plöjs ned eller eldas upp. Skulle vi värdera den ullen till de 35 kr vi köper in råull för per kilo, så ger det ett värde på 40-50 miljoner kr som alltså bara går upp i rök eller hamnar på gödseltacken.

Beräkningarna är gjorda av Claudia Dillmann, Svenska Fåravelsförbundet och Christer Gustafsson, Svenska Fårklipparförbundet med hjälp av statistik från SCB och gäller 2016

*Enligt Svenska Fårklipparförbundet klipps ca hälften av lammen. Dels för att undvika hygienavdrag på slakterierna, en hel del (ca 15–20 %) av lammen blir också rekryteringslamm och lammen av Gotlandsfår klipps i vissa fall innan slakten för att få fram fina pälsskinn. Även vinterlammen klipps före slakt.

Klippning och ullskörd

Genom att producera en så bra ull som möjligt blir ullen en produkt som är attraktiv för industrin. Varje ras har sin specifika ull och valet av ras samt avel bestämmer vilken slags ull man får, och även dess kvalitet.

Djurens kondition och hälsa påverkar ullens egenskaper. Kardborrar, timotej, samt klövklipp och andra främmande föremål, är förödande för ullen och svåra att sortera bort, vilket sätter ner värdet på ullen avsevärt.

Foldern innehåller en checklista och massor med tips om hur man får en bra slutprodukt.

Hämta folder ››

klippningull

Fårull för miljoner bränns upp i Sverige: ”Sorgligt”

Nästan all svensk ull bränns och kastas bort, samtidigt som vi importerar från andra länder. Okunskap, enligt fårbranschen, men också bristande logistik och en känsla av att den svenska ullen inte är något värd. Nu vill fårägarna ändra på det.

Varje år växer 1 800 ton ull ut på svenska får. Två gånger om året klipps den tjocka pälsen av – och slängs. Ull ses inte som något som är värt att ta tillvara i Sverige. Bara drygt 300 ton tas omhand här för att bli garn, kläder, stoppnings- eller isoleringsmaterial.

– Det är sorgligt. Det beror på okunskap på alla fronter, säger Claudia Dillmann, ullansvarig i Svenska fåravelsförbundet, medan hon kliar Härvor, en av hennes egna tackor, i nacken.

Tyvärr en premium-artikel, men det finns en video på Facebook som är delad på vår sida ››
Svenska Dagbladet: Fårull för miljoner bränns upp i Sverige: ”Sorgligt” ››