ggi_loop
Stallmästaren web gif
gdjh2015
Backa Fårgård
Banner_Faravelsforbundet_180x120px_2003
Far_gif
gimrarna
Wiromin2020_liten
Tranas2020
Siltbergs_banner2020_2
Knarrhult2018
Banner-2017
banner_180x120
Elitlamm_180x180
default logo

Skinn och ull

Ansvariga för frågor som rör skinn och ull

Claudia DillmannCD_mini
070-231 39 92
claudia@faravelsforbundet.com

Gudrun Haglund-ErikssonGHE_mini
0583-222 52 alt 0768-48 64 65
gudrun@faravelsforbundet.com

Snabblänkar
Svensk ull och ullförädling i siffror och bilder Ullförädlingskartan (Google) Våra filmer och trycksaker om ull

Att sälja sin ull

Sälja ull 1
Öka värdet av din ull – sälj den! Foto: Stephan Lombard

En översikt över företag i Sverige som köper in och/eller förädlar ull.

Detta är en artikel ur Fårskötsel nr. 7/2017 sammanställd av Claudia Dillmann, Projektledare Ull, Svenska Fåravelsförbundet. (Viss information har uppdaterats, dock inte priser eller kontaktuppgifter.)

Se även Ullkartan ››


Filtmakeriet, Hälsingland köper in ca 4 ton ull/år. Man spinner garn och gör nålfilt. Filtmakeriet vill gärna att fårägaren tar kontakt med dem inför klippningen om man vill sälja ullen till dem.

Priset sätts utifrån kvaliteten på ullen.

Tel. 0278-650645, info@filtmakeriet.se

Åddebo Ullkarderi, Norduppland köper in 5 ton ull/år. Man kardar ullen till karflor och färgar också en del av dessa. Åddebo Ullkarderi betalar bra för ren och skräpfri ull av hög kvalitet. Halva fraktkostnaden betalas om ullen skickas till företaget med hjälp av bussgods.

Priserna ligger på 68 kr/kg på prima vit finull och gobeläng. Då ska den vara grovsorterad och skräpfri. Svart finull betalas med 55kr/kg, brun finull 40 kr/kg, mörk Gotlandsull 30kr/kg, (ljus något mindre) och 20kr/kg för Texelulllen.

På karderiet kan man även få sin ull lönkardad. och minsta mängd ull är då 5 kg per färg. Att lönkarda ull kostar 213kr/kg + moms (avser färdig vara). Vid mindre mängder av råull blandas färgerna ihop, dock skall råvaran alltid vara minst 5 kg.

Tel. 0294-300 20, info@addeboull.com

Solkustens Spinneri, Roslagen köper in ca 2 ton/år, spinner och säljer garn. Företaget lönspinner också och då är minsta kvantitet 10 kg råull. Man köper in ull från raserna Finull, Jämtland, Leicester och Gotlandsfår. Viktigt är att fåren klipps två gånger per år, vår och höst. Höstullen är den bästa och vanligtvis den som främst köps in. Ullen ska vara grovsorterad, ha sin fulla längd och vara fri från skräp. Bukull, filtad ull, dubbelklipp och ull som är nersmutsad av lösa magar ska vara bortsorterad. Ull som är kortare än 5 cm bör också sorteras bort.

Priset är beroende av kvalitén på ullen. Välklippt och välsorterad ull ger ett bättre pris. Man betalar mellan 30–120 kr/kg för ullen.

Vi lönspinning tar man betalt per kilo råull och garnutbytet är beroende av ullkvalitén. Noga sorterad ull ger ett bättre garn och även ett större utbyte. Har du ull i olika nyanser som du vill ha spunnet var för sig behöver det vara minst 10 kilo råull per nyans. Priset är 400 kr per kg råull + moms (500 kr/kg). Garnutbytet blir ca 50-70% av råullsvikten (Kan bli lägre om ullen är skräpig, lortig, filtad eller inte lämpar sig för garn).

Tel. 0708-350932, info@solkustens-spinnverkstad.com

Östergötlands Ullspinneri, köper in ca 1 ton ull/år. Betalar för pälsulll (Gotland) 25kr/kg + moms och för finull 25-100kr/kg plus moms. Lammullen betalas bäst.

Lönspinner ej.

Tel. 0144-23 088, info@ullspinneriet.se

Ullcentrum, Öland samlar in ca 30 ton ull/år. Ullen tvättas i Belgien och förädlas sedan på Öland. Ungefär 20 % av de färdiga produkterna exporteras. Man säljer färdiga produkter till bland annat Japan, Tyskland och Holland.

Ullcentrum tillhandahåller gratis papperssäckar och hämtar ullen direkt ute på fårgårdarna på Öland, i Blekinge, Småland, efter Skånegränsen och Östgötagränsen. Man har 5 enkla sorteringsklasser: Gotlandsull till spinning och tovning, vit korsningsull till spinning och tovning, Texel- och baggull går till tovning samt brun finull till spinning och tovning.

Ullcentrum betalar 10 kr/kg för ullen.

Tel. 0485 290 10, admin@ullcentrum.com

Ullkontoret, Gotland köper in ca 25 ton ull. Man köper in, tvättar och säljer ullen vidare till industrin. Ullkontoret arbetar just nu på samarbeten med företag inom bygg- och textilindustrin som exempelvis Sporda Nonwowen AB och Nordifa. Ambitionen är att kunna tvätta 50 ton/år i framtiden.

Ull som köps in av Ullkontoret ska vara skräpfri och inte tovig. Lammullen betalas bäst med 15kr/kg och 10 kr/kg betalar man för tackullen.

Tel. Hans Bulthuis, tel 070-580 35 24, Jenny Andersson, tel 073-676 36 15, info@ullkontoret.se

Gotlands Ullspinneri är en ekonomisk förening som omsätter ca 1 ton/ull år. Man arbetar endast med Gotländsk ull i sin egen produktion. Ullen kardas och spinns till eget garn men man lönkardar och lönspinner också åt kunder både från ön och från fastlandet.

Ullen ska vara grovsorterad och skräpfri. Gotland och Leicester betalas med ca 10 kr/kg. Finsorterad ull kan man få lite mer för, ca 30 kr/kg. 60kr/kg betalas för finull.

För lönspinning är minsta mängd invägd tvättad ull 10 kg. Kostnad: 2-trådigt garn tacka/lamm 625 kr/kg, tvätt av garn 65 kr/kg. Kardflor kostar 225 kr/kg

Tel. 0498-48 82 50, info@gotlandsspinneri.se

Ullspinneriet på Ihre, Gotland köper in ca 300-400 kg/år samt lönspinner i liten skala. Tar i nuläget inte emot nya kunder.

Nordline, Skåne. Darryl Keenan är fårklippare och samlar in samt sorterar ca 50 ton ull/år. Ullen säljs till Danmark och England.
Darryl hämtar också ull direkt ute på gårdarna om det är större mängder. Ull-uppsamlingsområdet för Nordline är från Stockholm och ner till Skåne.

För att ullen ska vara intressant att köpa för Darryl måste den vara någorlunda fri från halm och jord. Magullen ska också ha sorterats ut och ullen ska ha färgsorterats i vitt, färgat och svart.

Nordline betalar 5–6 kr/kg för ullen eller ger rabatt på klippningen.

Tel. 070-597 16 60, darrylnordline@yahoo.co.nz

Ullförmedlingen är en digital arena för köp och sälj av ull. (Tidigare fanns Facebooksidan Ullförmedlingen som omsatte ca 1,5 ton ull/år, till ett värde av ca 100 000kr/år. Information om nya ullförmedlignens omsättning har vi inte i dagsläget.)

På Ullförmedlingen kan man lägga ut ull till försäljning både som privatperson och som företagare. Det bästa sättet att få sin ull såld på är att man lägger ut bilder på den ull man vill sälja, lägger till en beskrivande text med t.ex. upplysning om längd på fibrerna, priset per kilo eller per fäll, samt skriver om ullen är rensad och sorterad o.s.v. Frakten av ullen kan ske antingen per post/fraktbolag eller via hämtning direkt på gården.

Priserna ligger mellan gratis (för t.ex. ull som marktäckning i trädgårdsland m.m.) och 400 kr/kg för ull med riktigt hög kvalitet.

Mini-Mill spinnerier i Sverige

Ett Mini-Mill-spinneri kan spinna 1,5 ton ull/år om man spinner tjocka garner. Om man spinner tunna garner är kapaciteten ca 800kg/år. De flesta Mini-Mill-spinnerierna i Sverige lönspinner, dvs. spinner på beställning garn av den ull som fårägaren själv lämnar in. Man ska vara medveten om att ca 10-25% av ullens vikt försvinner efter finsortering och tvätt. Ullfibrernas längd bör vara mellan 5–15 cm för att fungera bra i maskinerna. Minsta kvantitet ull att karda eller spinna är ca 2 kg. Priserna varierar så det bästa är att ta kontakt med det Mini-Mill-spinneri som ligger närmast geografiskt.

Ullforum, Östersund köper in ca 1 ton/år. Betalar upp till 100 kr/kg för jämtlandsullen om den är rensad och skräpfri.

Lena Persson tel. 0640-188 47, lena.persson@torsta.se

Stenkyrka Ullspinneri, Gotland köper in ca 300 kg/år. Priserna ligger på allt från gratis mot avhämtning, till 50kr/kg (detta gäller mestadels Gotlandsull). Man lönspinner också garn och mattgarn samt kardar kardband och tovplattor. För lönspinningen tar man ut en ställkostnad på 400 kr per färg och sort plus 520 kr/kg råull för spinning av garn. För att spinna mattgarn tar man 390 kr/kg (alla priser ex moms).

Tel. 0498-41 10 06, ullspinneri@dhgh.se

Båvens Spinnhus, Sörmland köper in ca 300 kg/år. Producerar kardflor, kardband, en-,två- eller tretrådigt garn. Minsta mängd råull 5 kg. Båvens Spinnhus väger råullen när den kommer in, därför är det viktigt att ullen sorteras så att den blir ren ifrån halm och skräp. Ren ull från friska får ger ett fint garn. För Finull lamm betalar man 75 kr/kg, Finull tackull 50 kr/kg och Gotland (med mycket bottenull) 30 kr/kg.

Pris för lönspinning 600 kr/kg + startavgift 400kr. En omställningsavgift 200kr moms tillkommer på alla priser.

Tel. 0157-306 60, kontakt@bavensspinnhus.se

Brinkhantverk, Östergötland. Köper inte in någon ull. Lönspinner och lönkardar ull. Ullen ska vara skräpfri. Dubbelklipp och fibrer kortare än 5 cm, längre än 15 cm ska vara bortplockat. Ullen vägs när den kommer hit och det är den vikten man betalar för. Tänk på att det blir nästan lika mycket spill av små mängder som av större, så utbytet blir bättre med en större mängd ull/garn. Minsta mängd ull ca 2 kg. Vill du bara ha ullen kardad är minsta vikten 0,5 kg.

Spunnet till garn 500 kr/ kg (625 kr/kg med moms). Endast kardat 300 kr/ kg (375 kr/kg med moms).
Annika 070-242 22 00, brink1@telia.com

Karlsbergsgårdens Spinneri, Skåne. Lönspinner endast. Kan ta emot mindre mängder ull, ca 2kg för lönspinning.

Kardflor och kardband kostar 350 kr/kg, mattgarn 400 kr/kg, entrådigt garn 600kr/kg och 2 eller 3 trådigt garn 500 kr/kg (alla priser är kr/kg för invägt material och ex.moms.).

Tel. 0767-97 94 19, info@karlsbergsgarden.com

Västerbottens Fåravelsförening heter nu Västerbottens Fårägare!

Men inte bara det, det händer mycket i Västerbotten. Sybil Sundling i Tavelsjö har skrivit om vad som hänt under hösten, bland annat i projektet UlliHop.

Rapport från workshops i ullkunskap, mönstringskurs, förädling, årsmöte och om vad som är på gång 2019. Det finns planer på en ullstation i Umeåområdet och både ett Minimill-spinneri och ett kardverk är på gång att sättas i drift av två olika företag.

Läs mer här ››

Ullbiblioteket

Vi har tagit fram ett ullbibliotek att ha till hjälp att visa ullprover, till exempel på mässor, fårdagar, vid möten med ullköpare och så vidare.

Kopiera gärna konceptet, det är själva tanken med det.

Ullbiblioteket finns tillgängligt för utlåning

Att låna vårt ullbiblioteket har blivit populärt, vilket vi tycker är jätteroligt. Hör av er i god tid till Britta för förfrågan om lån av ullbiblioteket.

Ullbibliotek3

Ullbiblioteket visar den svenska ullens mångfald. Foto Claudia Dillmann

Officiell start för Vinnova-projektet om ull i en cirkulär och biobaserad ekonomi

En styrgrupp bestående av representanter från LRF Kött, SF (Elof), Smart Textiles/Borås Textilhögskola, Filippa K och Röjk har bildats.

Projektets nästa steg är att kartlägga hur läget ser ut genom hela värdekedjan, det vill säga från producent till slutprodukt och återvinning (= cirkulär ekonomi).

Vi ska vidare titta på hur man kan samverka genom hela värdekedjan och bilda branschnätverk. Vi vill också bygga affärsrelationer genom hela denna kedja.

filippak

Nu är vi igång på riktigt med Vinnovaprojektet. Viceordförande och Jodi Everding från Filippa K med kardad vit korsningsull för framtida industriförädling. Foto Claudia Dillmann

Sedan årsskiftet är Claudia halvtidsanställd av förbundet för att driva denna förstudie, som vi driver tillsammans med LRF Kött och som finansieras av Vinnova.

Följ projektet via våra veckobrev, där vi kommer att rapportera löpande.

Klippning och ullskörd

Genom att producera en så bra ull som möjligt blir ullen en produkt som är attraktiv för industrin. Varje ras har sin specifika ull och valet av ras samt avel bestämmer vilken slags ull man får, och även dess kvalitet.

Djurens kondition och hälsa påverkar ullens egenskaper. Kardborrar, timotej, samt klövklipp och andra främmande föremål, är förödande för ullen och svåra att sortera bort, vilket sätter ner värdet på ullen avsevärt.

Foldern innehåller en checklista och massor med tips om hur man får en bra slutprodukt.

Hämta folder ››

klippningull

Fakta om ull

Ullfakta2017

Det är ok att sprida grafiken. Hämta högupplöst version här ››

Nu ska svenska lammnappskinn bli verklighet

Vårt nappaskinnprojektet har beviljas 150 000 kr för 2018!

Att förbättra marknaden för vita skinn är ett prioriterat område och vi har sökt pengar för ett projekt med syfte att utveckla svensk beredning av nappaskinn. Pengarna kommer från så kallade branschmedel, det vill säga den lilla peng som avsätts för varje slaktat djur till utvecklingsprojekt av de större slakterierna. Ni minns kanske att Kero i Pajala har provgarvat jättefina nappaskinn åt oss, och nu blir det en fortsättning på det projektetet. Målet är att många slaktlammskinn av den typ som tidigare köpts upp för nästan inga pengar alls, och oftast gått på export, ska bli en ny svensk kvalitetsprodukt som ger en inkomst till uppfödarna.

Projektredovisning Ull och Skinn – vägen till mervärde

Ett samarbete mellan LRF Kött och Svenska Fåravelsförbundet

Syftet med projektet har varit att synliggöra och öka kunskapen om fåret och framförallt dess ”biprodukter”, skinnet och ullen. Dessa produkter som varit en underskattad råvara fram tills nu.

Detta har Svenska Fåravelsförbundet velat ändra på genom att ta fram en informativ folder om Ull och Skinn, samt ett flertal inspirerande och instruktiva filmer om ull- och skinnkunskap, riktade till en bred publik. Filmerna är också tänkta att kunna användas i undervisningssyfte och vid föreläsningar med mera. Vi har gjort en längre film på ca 25 minuter men också ca 10 st korta klipp med djupdykningar i respektive ämne. Filmerna kan ses på vår YouTube-kanal. (Fler filmer kommer att publiceras den närmaste tiden.)

Filmerna har delats via sociala medier och via ett flertal pressmeddelanden. Idag, den 14 mars, har den längre filmen visats 1 252 gånger.

Fåret och ullen har följt oss människor genom historien och kunskapen om hur vi kan använda skinnet och ullen för att klä oss, men också till inredning och bruksföremål har utvecklats genom årtusenden. Mycket av denna kunskap håller idag på att försvinna. Genom att samla och sprida den ull- och skinnkunskap som nu finns, på ett publikt sätt, kan nya människor få möjlighet att upptäcka ullen och skinnets alla möjligheter. Dessa, genom projektet förmedlade kunskaper, är redan på god väg att bidra till utvecklandet av nya intressanta produkter till nya målgrupper.

Vårt mål med projektet har varit att lyfta kunskapsnivån om fåren, skinnet och ullen till en högre nivå än idag. Foldern med sina fina bilder och informativa text kan läsas av såväl fårbönder som en bred allmänhet. Filmerna riktar sig även de till en bred publik och ska kunna ses av såväl fårbönder som ullförädlare, ullhantvekare och konsument. Foldern och filmerna är också tänkta att kunna vara ett värdefullt verktyg för kunskapsförmedling i lokala fårföreningar, på naturbruksgymnasieskolor, i studiecirklar och som stöd till föreläsare i ämnet.

Våra filmer är inte bara enkla och pedagogiska, de fungerar också utmärkt både nationellt och internationellt (de kan textas). Filmerna och foldern kan både verka för att sprida kunskapen om får, ull och skinn, men också för att marknadsföra den svenska ullen långt över landsgränserna.

Projektet har drivits i samarbete med fårbönder, fårklippare, spinnerier och skinn- och ullhantverkare, samt ull- och skinnförädlare (industrin). Vi har samarbetat med en filmmakare och formgivare som har diger erfarenhet från bland annat mathantverksvärlden. I denna värld har vår filmmakare tidigare hjälpt till att lyfta fram bl.a. hantverksmässig produktion av lammkorv och fårost m.m. Filmerna är ett resultat av ett unikt samarbete mellan alla dessa olika kompetenser inom fårvärlden och vi har lagt stor vikt vid formgivning och pedagogik.

Claudia Dillmann
Ull- och skinnansvarig, Svenska Fåravelsförbundet
14 mars 2018

De tar till vara på öns unika mjukvara

Omkring 1 400 ton ull hamnar varje år på svenska återvinningsstationer eller plöjs ner. På Gotland har Madeleine Nilsson och Karin Kloth hittat ett samarbete som räddar en del av öns unika ull.

– Ullen är helt fantastisk och världsunik. De grå tonerna och den glansen har inga andra får i landet – och den plöjer vi ner, säger Claudia Dillmann.

På norra Gotland finns sedan några år tillbaka ett samarbete som tar vara på ullen och ser den som resurs. Inom ett par mils avstånd klipps lammen, spinns garnet, för att stickas till sjalar och plädar.
– Ullen hade varit nedgrävd om inte jag hade tagit hand om den, säger Madeleine Nilsson.

För sju år sedan övertog hon det gamla spinneriet som stått i en lagård på Ihre gård sedan 1980-talet. Men maskinerna är gamla och kräver en hel del omsorg med hjälp av skiftnycklar och rörtänger.

Hela artikeln
Affärsliv Gotland: De tar till vara på öns unika mjukvara ››