hgens webb
Hunden Herden
Banner-2017
ggi_loop
banner_180x120
siltbergs hemsida
keenan_ny
gdjh2015
agria_banner_far_180x180
trns2017
VENO adv.ZW.59x126/2015.indd
oviex_anuncio_180x120px
Mysten
Amaskiner_2017_1
Stallmästaren web gif
Backa Fårgård
Elitlamm_180x180
gimrarna
knarrhult
default logo

Att tolka avelsvärden

Nu finns uppdaterade versioner av relativtalsenheter och medelvärden för de tio raser som avelsvärderas. Du finner ett dokument per ras längre ner. Men vi börjar med en sammanfattning av hur avelsvärderingen är uppbyggd, det vill säga hur siffrorna kommer till.

Dina djurs avelsvärde anges som avvikelsen mot en ”basgrupp”. Basgruppen består av alla djur i Elitlamm av samma ras födda 1–5 år före beräkningstillfället. Det innebär att vid beräkningen i augusti 2017 bestod basgruppen av djur födda 2012 till och med 2016. 2018 kommer basgruppen att bestå av djur födda 2013 till 2017 osv.

Vid varje beräkning byts alltså cirka 20 % av djuren ut och förhoppningsvis är de nya djuren bättre vilket innebär att medeltalet i basgruppen förändras. Om avelsvärdet avser tillväxt så ökar medelvärdet från år till år om avelsmålet är att förbättra tillväxten. Om basgruppen förbättras kommer äldre djurs avelsvärden att sjunka något eftersom medeltalet de jämförs mot blir högre.

Avelsvärdet anges som ett tal där 100 motsvarar medeltalet i basgruppen. Vad varje enhet upp eller ner innebär kan utläsas ur tabellerna för respektive ras.

Eftersom miljön i olika besättningar kan skilja sig mycket kan man inte tolka det som att alla djur som har avelsvärde 100 har samma tillväxthastighet. Ett lamm som växt 250 g/dag på svaga naturbeten kan ha högre avelsvärde än ett som växt 260 g/dag på frodiga åkermarksbeten. Avelsvärdeberäkningen kompenserar för miljöeffekten bland annat genom att relatera till besättningsmedeltalet.

Medeltalet i basgruppen har störst värde för att studera rasens utveckling över åren, den så kallade genetiska trenden.

Värdet av en indexenhet kan man använda för att se hur mycket bättre eller sämre ett djur är än ett som har avelsvärde 100. Om till exempel en enhet för ”tillväxt direkt” motsvarar 1,4 g/dag så kommer ett lamm med avelsvärde 110 att väga 2,1 kg mer vid 150 dagar än ett med avelsvärde 100. (10 x 1,4 g x 150 dagar = 2 100g = 2,1 kg). Detta jämfört med besättningens medeltal, inte basgruppens.

Om storleken på basgruppen är liten blir avelsvärdena osäkrare. Detta gäller framför allt vissa köttraser. Eftersom basgruppen består av fem år ska antalet divideras med 5 om man vill få en uppfattning om hur många registreringar som görs per år.

Text Magnus Håård
magnus.haard@faravelsforbundet.com


I en fil per ras redovisas vad varje relativtalsenhet är värd samt medelvärden för de tio raser som avelsvärderas.
Gotlandsfår ››
Leicester ››
Finull ››
Ryafår ››
Jämtlandsfår ››
Texel ››
Suffolk ››
Dorset ››
Shropshire ››
Oxford down ››

Petrus

Erikshester Petrus, en gotlandsbagge med mycket höga avelsvärden, får äran att illustrera årets andra avelskörnings relativtalsenheter. Foto M Håård